Vi har särkullbarn och är gifta - vad händer om någon av oss dör?
Hej, jag är gift för andra gången, vi har inga gemensamma barn. Vi har särkullbarn. Jag har ett fritidshus och en andelslägenhet som står i mitt namn. Vad händer om någon av oss dör, min man har ingen fast egendom. Med vänlig hälsning, Fia
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler om äktenskapet och dess upplösande finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente mellan dig och din make och att dina fastigheter inte är enskild egendom. Skulle ni ha gjort fastigheterna till enskild egendom kommer situationen se annorlunda ut än den jag kommer beskriva nedan.
Om någon av er går bort upplöses ert äktenskap. (1 kap. 5§ äktenskapsbalken) När äktenskapet upplöses ska en bodelning ske. (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) På grund av att fastigheterna är giftorättsgods ska de ingå i bodelningen. (10 kap. 1§ äktenskapsbalken) I bodelningen ska makarna dela på hälften av giftorättsgodset, så att hälften går till den efterlevande maken och hälften går till den döde makens kvarlåtenskap. (11 kap. 3§ ÄktB) Här har den efterlevande maken en möjlighet att få den gemensamma bostaden på sin lott. (ÄktB 11 kap. 8§) Detta innebär alltså att oavsett om det är du eller din man går bort så har den efterlevande maken en möjlighet att få bo kvar i er bostad om bostadens värde täcks av den delen av giftorättsgods som den efterlevande maken har rätt till ur boet.
Efter bodelningen, när fastigheterna har delats upp mellan makarna, ska den avlidne makens del i giftorättsgodset delas upp mellan dennes arvingar, alltså dennes barn. Det är viktigt att veta att barnen har rätt att ta ut sitt arv direkt efter sin avlidne förälder - eftersom de är särkullbarn och inte gemensamma barn behöver de inte vänta med sitt arv tills den andre maken dött. (3 kap. 1§ ärvdabalken) Det är dock inget måste för barnen att ta ut arvet. Om barnen vill kan de avstå sitt arv från föräldern så att den efterlevande maken får det. När den efterlevande maken sedan dör har barnen som avstått arvet rätt till efterarv från den först avlidne maken. (3 kap. 9§ och 2§ ärvdabalken) Att ha rätt till efterarv innebär att barnen har rätt till en andel ur den efterlevande makens arv när denne dör som motsvarar vad barnen avstod vid den först avlidne makens död.
Trots att barnen har rätt att ta ut arvet redan när deras förälder dör har den efterlevande maken ett visst skydd mot sin makes särkullbarn. En efterlevande make har alltid rätt att få ut minst fyra gånger gällande prisbasbelopp i bodelningen, alltså ungefär 179 200 kr. (3 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken) Detta belopp har den efterlevande maken rätt att få ut av makarnas gemensamma gods, oavsett om det inkräktar på arvingarnas arv. Arvingarna har då rätt till efterarv.
Jag hoppas detta gav dig svar på dina frågor!
Med vänliga hälsningar,
