Skiftesman vid arvskifte

2017-10-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 2 bröstarvingar som delar lika på arvet. Inget testamente finns. Bouppteckning klar. 1 arvinge vill få större del av arvet och vägrar arvskifte om han inte får det. Vad ska jag göra?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att bröstarvingar ska dela lika på arvet. Detta följer av Ärvdabalken 2 kap. 1 §. Eftersom det inte finns något testamente som ger den andra arvingen rätt till en större del av arvet ska ni alltså dela lika på det. En skiftesman kan hjälpa dig om en arvinge vägrar arvskifteOm arvingarna till den avlidna är oense om hur arvet ska fördelas kan en tingsrätt (domstol) utse en skiftesman, som då får bestämma hur arvet ska fördelas. Det räcker med att en arvinge vill att en skiftesman ska utses. Om den andra arvingen vägrar arvsskifte kan du alltså vända dig till närmsta tingsrätt för att få hjälp med fördelningen. Skiftesmannens lön kommer dock att betalas med pengar ur dödsboet. Skiftesmannens uppgift är att lösa tvister och värdera egendom. I första hand ska dock skiftesmannen försöka ena er om ett skifte. Om den andra arvingen fortfarande vägrar ett arvskifte kan skiftesmannen göra ett tvångsskifte, vilket innebär att hen får ta ställning till och bestämma hur fördelningen blir. Skiftesmannen kan alltså hjälpa dig att få ut din hälft av arvet. Bestämmelsen om skiftesman finns i ärvdabalken, 23 kap. 5 § (se även bestämmelserna i äktenskapsbalken, 17 kap. 1-4 och 6-9 §, som ärvdabalkens bestämmelse hänvisar till).Särkilt fall när en arvinge får en större andel av arvetJag förstår din fråga som att den andra bröstarvingen menar sig ha rätt till en större del av arvet av någon personlig anledning eller liknande, men det finns vissa situationer när en annan arvinge enligt lagen har rätt att få mer av en avliden förälders egendom. Följande nämner jag bara som ett exempel.Om det är så att den andra arvingen är ditt halvsyskon har han en rätt att ärva det som er förälder ärvde av en eventuell tidigare make, som bara var förälder till den andra arvingen. Detta kallas för efterarv och den andelen har den andra arvingen rätt att få ut innan arvet från er gemensamma förälder delas mellan er. Ett halvsyskons rätt till efterarv påverkar dock inte din rätt till hälften av arvet efter er gemensamma förälder. Om den andra arvingen har rätt till efterarv ska ni ändå dela lika på allt er gemensamma förälder ägde, förutom just den del som er gemensamma förälder ärvde av en tidigare make som bara var förälder till den andra arvingen. I praktiken kan det alltså "se ut" som att den andra arvingen då ska få en större andel av arvet. Efterarv regleras i ärvdabalken, 3 kap. Hoppas att detta var till hjälp och att du har fått svar på din fråga! Du kan alltså kontakta din närmsta tingsrätt för få hjälp av en skiftesman. Du är naturligtvis även varmt välkommen att kontakta Lawline för mer rådgivning. Du kan antingen ringa vår telefonrådgivning eller kontakta vår juristbyrå. Dessa tjänster hittar du på vår hemsida.För information om vilken tingsrätt du ska vända dig till och hur ansökan om skiftesman går till, se följande länk:http://www.domstol.se/Familj/Dodsfall-och-arv/Skiftesman/Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt att få ut laglott direkt efter arvskifte och hur lång tid det tar

2017-10-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan!Vad blir arvet?Pappa var gift med testamente där frun är förmånstagare gällande testamentet!Pappa hade mig och 3 biologiska barn,inga gemensamma barn till den han var gift med vid hans bortgång!Alla biologiska barn till den avlidne jämkade.Efter bouppteckningen och den är nu registrerad hos skatteverket så ser siffrorna ut så här!Den avlidnes giftorättsgods :1 126 565,24 kr.Den avlidnes giftorättsskuld : 39 322 kr.Den efterlevandes makas giftorättsgods: 914 476,33 kr.Boets summa behållning: 2 001 719,57 kr.Hur stort blir arvet för var o en av mina syskon?Hur lång tid ska det ta innan vi får tillgång till vårt arv?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!BodelningVärdet av boets behållning ska delas med hälften (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Er fars dödsbo ska som huvudregel då erhålla 1 000 859,785 kr ur bodelningen. I dödsboet finns förutom egendomen från bodelningen, också hans enskilda egendom som inte ingått i bodelningen (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Av frågan framgår inte om han har enskild egendom. Utgångspunkten är således att det finns 1 000 859,785 kr i dödsboet.Laglott och särkullbarns rätt att få ut arv direktBröstarvingar, det vill säga barn till arvlåtaren, har alltid rätt att få ut ett arv som motsvarar hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap, se 2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Detta är er laglott. Särkullbarn, vilka ni är, har rätt att få ut sina arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Testamentet är giltigt såvida det inte inskränker på er laglott. Denna begränsning för din fars fru förutsätter att ni jämkat testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Eftersom jag inte vet om innehållet i testamentet så kan jag inte göra en beräkning av hur mycket ni ska få. Låt säga att han testamenterat bort allt till sin fru. Då ska ni tillsammans ändå få ut 500 429,893 kr i arv enligt er laglott. Ni ska sedan dela upp arvet lika mellan er (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).ArvskifteNu när ni fått bouppteckningen godkänd av Skatteverket så är det dags för er och henne att förrätta ett arvskifte (23 kap. 1 § ÄB). För att arvskifte ska vara godkänt krävs att ni upprättat och undertecknat en arvskifteshandling (23 kap. 4 § ÄB). Arvskifteshandlingen ska innehålla uppgifter om fördelningen av arvet där ni fördelat kvarlåtenskapen rättvist emellan er. Detta moment går ganska fort om alla godkänner och undertecknar den handlingen som visar vad ni kommit överens om.Ring till oss på 08-533 300 04 (vardagar 10-16) om ni behöver hjälp med att förrätta ett arvskifte eller har funderingar kring testamentet!Bästa hälsningarAhmet Ercin

Testamente i samboförhållande med särkullsbarn.

2017-10-08 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMin sambo har avlidit. Vi har 1 gemensamt barn och hon har 2 egna sen tidigare. Vi har ett testamente som säger att vi ärver varandras kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vad händer med båt, bil mm som inte stod i mitt namn men som inköpts tillsammans? Ärver jag eller barnen? Bostaden stod vi båda för.
Binh Tran |Hejsan!Jag vill börja med att säga att jag beklagar förlusten och hoppas ni återhämtar er. Jag ska försöka hjälpa dig så gott jag kan. Det verkar som att testamentet ska gälla. Det betyder att du ska ärva allting (med förfoganderätt) som din sambo ägde. Det enda som kan bli omständligt är om din sambos egna barn vill få ut sitt arv. De har därmed rätt till en så kallad laglott. Det är alltså hälften av det din sambo testamentera bort till dig. När man pratar om arv, så pratar man om procent & summor. Därmed blir sakerna (bil, båt & övrigt) upp till förhandling, och om du och barnen inte kan komma överens så blir det ofta en försäljning och pengarna delas. Lagstiftning finns här: ärvdabalk Med vänliga hälsningar

Dödsbodelägare som inte samarbetar

2017-09-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvsskifte på skrivet men den person som ska överta lägenhet och betala övriga gör inte det utan låter tiden gå
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad ni ska göra åt en dödsbodelägare som inte betalar er den del ur boet som ni har rätt till. När dödsbodelägare inte kan samarbeta kan de begära att en boutredningsman ska ta över förvaltningen över egendomen, 19 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Då ni redan skrivit på arvskiftet behöver boutredningsmannen bara lämna ut egendomen till den som ska ha den och se till att personen som tar över lägenheten betalar er. Om du skulle vilja ha ytterligare hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer praktiskt vidare med detta kan du höra av dig till mig på sanna.wetterin@lawline.se så återkommer jag med information om konsultation med vår juristbyrå.Hoppas att det var svar på din fråga! Vänliga hälsningarSanna Wetterin

Krav vid arvskifte

2017-10-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det finns en mall för hur man skriver arvskifte? Eller vad som bör tas upp i dokumentet?
Filip Westling |Hej och tack för du ställer din fråga till Lawline!Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo och det förrättas av arvingar och universella testamentstagare, se 23 kap. 1 § Ärvdabalken. Ett arvskifte kan upprättas efter att en bouppteckning och en eventuell bodelning har gjorts och efter att alla skulder är betalda. Ett arvskifte innebär att de tillgångar som återstår delas ut mellan delägarna i dödsboet.Arvskiftet kan upprättas av dödsbodelägarna själv så länge de är överens. Ett arvskifte ska vara skriftligt, se 23 kap 4 § Ärvdabalken. I skifteshandlingen ska det framgå hur den avlidnes egendom ska fördelas och handlingen ska skrivas under av alla dödsbodelägare. Det finns inget krav på att du behöver registrera ett arvskifte, men min rekommendation är att ni gör så eftersom det utgör bevis på övergången av äganderätten.Vad gäller frågan om mall för arvskifte finns det många att hitta online. Tänk på att du fortfarande måste uppfylla kraven ovanför!Om du är intresserad erbjuder Lawline mer ingående hjälp med bland annat arvskifte via våra betaltjänster, se här eller ring 08-533 300 04 och tryck 1.Med vänliga hälsningar,

Utbetalning av arvskifte

2017-10-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Efter vår Mors bortgång anlitade vi "familjejuristen" i dags är godkännande av skattemyndigheten klar samt en redovisning av tillgångar och skulder alltså boupptäckningen klar.Vid en fråga till juristen om när arvsskiftet är klart det vill säga när kommer pengar att betalas ut säger juristen "till våren" och om man då tänker att våren börjar i April så rör det dig om 6 månader är det verkligt möjligt att det ska behöva ta så lång tid?
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen tidsgräns för hur långt arvsskiftet kan ta, utan detta varierar från fall till fall. De bestämmelser som reglerar ett arvskifte hittar du här, i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) 23 kap. . Hur långt tid de tar är beroende av ärendets komplikation. Den jurist som sagt att det kommer dröja till våren är troligen inte helt säker på hur lång tid det kommer att ta och vill ha lite marginal för eventuella oförutsedda händelser och liknande. Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan den kvarlevande maken sitta i orubbat bo när man har särkullbarn?

2017-09-27 i Arvsskifte
FRÅGA |jag har två särkullsbarn och min blivande maka ett. Vi vill att om möjligt att den sist kvarlevande skall sitta i orubbat bo. Efter det att den kvarlevande avlidit vill vi att totalt arv efter oss båda har blivit fördelat 33/33/33 eller 37/37/25.Går detta att åstadkomma?Bosse
Clara Görrel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom ni inte har några gemensamma barn kommer den avlidnes barn ärva hela kvarlåtenskapen förutsatt att arvingarna inte avstår sin arvsrätt till förmån för den kvarlevande maken (3 kap 1 och 9 § ärvdabalken). Den kvarlevande maken har enbart rätt till sin del av bodelningen. Notera dock att den kvarlevande maken alltid har rätt till minst fyra gånger prisbasbeloppet. Överstiger kvarlåtenskapen inte fyra prisbasbelopp får den kvarlevande maken alltså rätt till hela kvarlåtenskapen (3 kap 1 § ärvdabalken).Ni kan skriva testamente, men ni kan inte testamentera bort en arvingens laglott (som utgör halva arvslotten) (7 kap 1 § och 3 § ärvdabalken). Med andra ord kan man, genom testamente, ge den kvarlevande maken rätt till "hälften" (genom bodelning) och sedan halva av kvarlåtenskapen (genom testamente). Den andra halvan av kvarlåtenskapen (laglotten) tillfaller dock alltid den avlidnes arvingar.För att den kvarlevande maken ska sitta i orubbat bo krävs således att den avlidnes arvingar avstår från sin arvsrätt till förmån för den kvarlevande maken. Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Arv och testamente med hus, särkullbarn och gemensamma bröstarvingar

2017-09-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Mor hade 4 barn. Två från ett tidigare äktenskap; särkullbarn ( A och B ), två i nuvarande äktenskap (C och D). Nuvarande maken, E, pappa till C och D, lever. Mor ärvde för några år sedan ett hus som sin enskilda egendom. Mor skrev sedan ett testamente med innebörden att A, B och C ärver huset när hon dör. Nu har mor dött. Vi säger att det i det gemensamma boet finns 320 000 kr (pengar + lösöre). Fråga 1. Stämmer det då att a/ dösboet värderas till 160 000 kr och att särkullbarnens (A och B:s ) arvslott är 20 000 vardera och att deras laglott är 10 000 kr vardera? eller b/räknas huset in i dödsboet, trots att det ärvdes av den döda som enskild egendom?Huset, den enskilda egendomen, säger vi är värt 600 000 kr. Det är testamenterat till 3 bröstarvingar A, B och C, varav A och B är särkullbarn. 2. Hur räknas värdet av huset/den enskilda egendomen? a/I förhållande till maken som lever? b/ I förhållande till dödsboet?c/ I förhållande till D (arvslott/laglott)?d/Hur ska den enskilda egendomen, 600 000 kr, delas i förhållande till särkullbarnen A och B (vad får de vardera?). d/Vad får C av huset/den enskilda egendomen (vad har hen rätt att få ut bums)?e/ Och hur ska D räkna sin laglott i förhållande till den enskilda egendomen? När räkans den som kränkt?3. Spelar det någon roll för D om huset säljs bums (för säg 600 000 kr) eller om huset "för alltid" förblir i A, B och C:s ägo?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst. Jag kommer att svara på dina spörsmål, fråga för fråga, samt att initialt ge dig ett kort svar och därefter följer en lite djupare redogörelse för gällande rätt. Avslutningsvis finner du mina kontaktuppgifter.Just de regler du berör; arv, efterarv, testamente etc., är ofta väldigt svårt att förklara över skrift. Nu har vi även med siffror att göra vilket kan göra det hela än mer svårbegripligt. Därav finner du mina kontaktuppgifter längst ned i svar, och tveka inte att höra av dig om något känns oklart! Jag utgår från dina premisser: Vi säger att det i det gemensamma boet finns 320 000 kr (pengar + lösöre).Fråga 1: Stämmer det då atta/ dösboet värderas till 160 000 kr och att särkullbarnens (A och B:s ) arvslott är 20 000 vardera och att deras laglott är 10 000 kr vardera? ellerb/räknas huset in i dödsboet, trots att det ärvdes av den döda som enskild egendom?Svar: Svaret blir en blandning av de båda, eftersom arvslotten och laglotten är baserade på felaktiga kvoter i alternativ. Huset kommer att räknas in i dödsboet, trots att det ärvdes som enskild egendom. Det enda det påverkar är beräkningen vid bodelningen, som görs vid egenskap av äktenskapsskillnad pga. dödsfall. Hade huset istället varit giftorättsgods, hade det alltså funnits mer pengar i det gemensamma boet, som då skulle ha delats mellan de båda makarna. Men om vi utgår från att dödsboet skulle värderas till 160 000kr (utan att räkna med huset) så hade särkullbarnens arvslott varit 1/4 var, dvs. 40 000kr vardera och deras laglott hade då varit 20 000kr vardera. Nu ska även huset tas i beaktning. Se mer nedan under fråga 2. Gällande rättArvslott och kvarlåtenskap - Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingarna, barnen, är berättigade till efter att en bodelning har skett. Det första som sker när ett äktenskap upplöses, vilket det gör när någon av makarna dör, är en bodelning. I denna bodelning fördelas makarnas giftorättsgods dem emellan. Den andel som den avlidne ska få efter bodelning, inklusive dennes enskilda egendom utgör den s.k. kvarlåtenskapen. Eftersom din mamma har fyra stycken barn så är er arvslott 1/4 av kvarlåtenskapen som tillfaller din mamma efter att bodelning skett, jfr. 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Laglott - Laglotten utgörs av halva arvslotten. Det vill säga att laglotten är 1/8 om arvslotten är 1/4. Viktigt att tänka på är att en bröstarvinges rätt till laglott inte kan testamenteras bort, jfr 7 kap. 1 § Ärvdabalken. Fråga 2: Huset, den enskilda egendomen, säger vi är värt 600 000 kr. Det är testamenterat till 3 bröstarvingar A, B och C, varav A och B är särkullbarn. Hur räknas värdet av huset/den enskilda egendomen?a/I förhållande till maken som lever?Svar: När det finns efterarvsberättigade arvingar (i ditt fall så finns de två gemensamma barnen C och D) erhåller den efterlevande maken (E) kvarlåtenskap efter den först avlidna maken med s.k. fri förfoganderätt. (Makar ärver ju idag före gemensamma bröstarvingar enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken).Värdet av huset kommer då utgöra en viss andel av den egendom som make E, men som denne endast har fri förfoganderätt över. Det innebär att denna andel kan han inte testamentera bort till förmån för någon annan än de efterarvsberättigade (barn C och D). Att huset är borttestamenterat spelar däremot inte så stor roll i förhållande till maken som lever. Att huset är enskild egendom innebär bara att huset inte ingår vid bodelningen, och alltså inte räknas in i det som du kallar för "det gemensamma boet". b/ I förhållande till dödsboet?Svar: I dödsboet ingår bl.a. all kvarlåtenskap, inkl. skulder, som den avlidne har. Därav ska värdet på huset även räknas in i dödsboet, tillsammans med den andel som den avlidne har rätt till efter bodelningen. I exemplet sen tidigare så har alltså er avlidna mor en kvarlåtenskap på 600 000kr (huset) + 160 000kr (andelen från det gemensamma boet/bodelningen) = 760 000kr. c/ I förhållande till D (arvslott/laglott)?Svar:Med hänsyn till fråga 1 och fråga 2b, så innebär det att D har rätt till sin laglott på 1/8 av 760 000kr. Denna del kan som tidigare nämnt inte testamenteras bort. (Husets värde ska alltså finnas med i beräkningen av D:s laglott). d/Hur ska den enskilda egendomen, 600 000 kr, delas i förhållande till särkullbarnen A och B (vad får de vardera?).Svar: Den enskilda egendomen ska inte fördelas på något särskilt sätt i förhållande till särkullbarnen. De har blivit testamenterade ett värde av 600 000kr som ska fördelas på 3 (barn A, B och C) = 200 000kr vardera. Deras arvslott utgör däremot 1/4 vardera utav 760 000kr vilket är 190 000kr. De har alltså redan fått mer testamenterat till sig än vad de har rätt till enligt lag. De har alltså rätt att få ut 200 000kr vardera, men inte mer. (Det kan ju exempelvis lösas genom att de köper ut varandra, inkl. bröstarvinge C, om någon av dem vill ta över huset.)e/Vad får C av huset/den enskilda egendomen (vad har hen rätt att få ut bums)?Svar:C har inte rätt att få ut något direkt ("bums"). Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken så går makes arvsrätt före gemensamma bröstarvingars. De får vänta på sitt s.k. efterarv. Det spelar ingen roll att huset var enskild egendom, utan det påverkar som tidigare nämnt endast beräkningen vid bodelningen ("det gemensamma boet"). f/ Och hur ska D räkna sin laglott i förhållande till den enskilda egendomen? När räkans den som kränkt?Svar:D ska beräkna sin laglott i förhållande till hela kvarlåtenskapen, och inte enbart den enskilda egendomen. D har som tidigare nämnt rätt till 1/8 av hela kvarlåtenskapen, även om hen inte har rätt att få ut den delen direkt. D:s laglott blir kränkt, om hen inte kan få ut 1/8 av kvarlåtenskapen. Helt enkelt: Om testamentets värde inkräktar på D:s laglott så är dennes laglott kränkt. Nu verkar dock så inte vara fallet eftersom endast 600 000kr av 760 000kr är borttestamenterat. Testamentets värde inkräktar då inte på den andel som finns kvar av kvarlåtenskapen, vilket är 160 000kr. D har då möjlighet att få ut sitt arv, efteresom hen endast har rätt till 1/8 av 760 000kr vilket är 95 000kr. Fråga 3: Spelar det någon roll för D om huset säljs bums (för säg 600 000 kr) eller om huset "för alltid" förblir i A, B och C:s ägo?Svar: Nej, det spelar ingen roll. Den andel som D har rätt till, ska beräknas utefter vad huset är värt vid själva bouppteckningen, och inte senare. Jag säger andel eftersom D inte har rätt att få ut sitt arv direkt, utan måste vänta på att ärva tills make E har gått bort. Läs mer om efterarv nedan. Vad är nu det här med "efterarv" som jag har nämnt vid olika tillfällen?Först och främst ärver bröstarvingar dvs. barn. Men som tidigare nämnt så ärver den avlidnas make före gemensamma bröstarvingar. De har då rätt till ett s.k. efterarv. När då make E går bort har de gemensamma bröstarvingarna (C och D) rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen från make E. Varför blir det så? Jo, det har att göra med s.k. arv med fri förfoganderätt och full äganderätt. Se nedan. (Nu är ju visserligen C och D ensamma bröstarvingar, det saknas särkullbarn på make E:s sida, så de kommer att ärva allt från make E:s kvarlåtenskap. Det kan dock ändå vara värt att visa på hur efterarv fungerar. Speciellt eftersom det förekommer testamente i fallet). Arv med fri förfoganderätt och full äganderätt När det finns efterarvsberättigade arvingar (i ditt fall barn C och D) erhåller den efterlevande maken (make E) kvarlåtenskap efter den först avlidna maken med s.k. fri förfoganderätt. Då make E ärver sin frus egendom med fri förfoganderätt, rör det sig om att en andel av hans egendom ägs med fri förfoganderätt, och därför kommer att gå till hans frus (och nu även hans) arvingar när han själv avlider. B.1. Exempel på hur man beräknar efterarv enligt reglerna om fri förfoganderätt:Vi antar följande: 1. Make E ägde 160 000kr när hans fru avled, efter bodelningen. 2. Din mor ägde 760 000kr (160 000kr + 600 000kr) när hon avled, efter bodelningen. Detta är hennes kvarlåtenskap. 3. Enligt tidigare nämnda paragraf - 3 kap 2 § Ärvdabalken - så ärver som sagt var make E allt som din mor ägde, och som inte särkullbarnen plockar ut direkt. Vi antar att särkullbarnen tar ut sin arvslott direkt, dvs. 1/4 av 760 000kr vardera. Det finns nu 380 000kr kvar av din mors kvarlåtenskap, som barnen C och D har rätt till, men som de inte kan få ut direkt. Make E ärver alltså ytterligare 380 000kr, men dessa ägs med s.k. fri förfoganderätt. 4. Make E har nu totalt sett 380 000kr + 160 000kr = 540 000kr i sin ägo. Av dessa 540 000kr så äger han 380 000kr med fri förfoganderätt. Denna andel (380 000/540 000 = 7/10) ska gå till make E:s frus efterarvingar när make E avlider. 5. Notera att jag nämner andel och inte belopp. Efterarv berör endas andelar och inte summor. Låt säga att make E:s totala egendomen minskar från 2017 tills dess att han själv avlider. Då har din mors efterarvingar (C och D) endast rätt till 7/10 av din morbrors kvarlåtenskap, ÄVEN om den har sjunkit. 6. Denna andel får inte make E testamentera bort! En efterlevande make (make E) får inte genom testamente eller förmånstagarförordnande, som faller ut vid efterlevandes makes död, förordna över den andel/kvotdel av kvarlåtenskap som innehas med friförfoganderätt (jfr. 3 kap 2 § Ärvdabalken). KontaktuppgifterJag hoppas att jag har gjort det något så när förståeligt, men finner du något oklart är du varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.se. Min rekommendation är att vi då tar en avstämning över telefon, då det är enklare att förklara dessa regler muntligt. Allt gott,Med vänliga hälsningar