Klander av tvångsskifte

2015-05-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Tvångsskifte gjordes av skiftesman 2010 och fast delägare var överens om ett visst pris på fastighet så tillskiftades jag inte den, skiftesmannen beslutade om andelar till d-ägarna, är det okej?En delägare hade en fordran mot dödsboet i bouppteckningen men hon fick ändå inte något i skiftet, är det okej?Skiftesmannen beslutade att mitt hyreskontrakt från 1 mars 2007 jag har på del av fastigheten inte är gällande så därför skulle jag betala all driftskostnad då hon ansåg mig bo där olovandes. Driften blev dyrare än hyran. Är det okej att jag ska stå för driftskostnaden både före och efter arvskifte? Det finns inget beslut från hyresnämnd. att kontrakt inte gäller.En delägare har begärt off. auktion och sålt fastigheten till utomstående i höstas för 5 tusen kr jag gav högre bud men delägare och god man nonchalerade mitt bud! Hus värderad tilll 325 tusen.Jag anser att auktionen gick fel till, hur gör jag för att få auktionen ogiltigförklarad. Den nye ägaren har sagt upp mig så giltigt hyreskontrakt?D-boet har skuld på fastighet som inte betalts innan arvskifte, hur göra?Kan jag begära återgång av arvskifte för mina driftskostnader och delägares fordran med hänvisning till ÄB kap 23 § 2, hur gör jag för att få återgång?Delägare som sålde för 5 tusen nekar till återgång!Hur gör jag för att få återgång av den sålda fastigheten då den behövs för att betala skulderna?Det viktigaste för mig är att få svar av er hur jag får fastigheten tillbaka i min ägo?Tacksam för hjälp snarast!
Fredrik Holst |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett tvångsskifte sker efter det att skiftesmannen försökt få dödsbodelägarna att frivilligt underteckna ett arvsskifte. Skiftesmannens uppgift är alltså att vid tvist värdera och fördela arvet. Regler kring skiftesman framkommer av ärvdabalken 23 kapitlet 5 §. Enligt bestämmelsen gäller reglerna i äktenskapsbalkens 17 kapitel 1-4 och 6-9 §§ om bodelning, bodelningsförrättare och make även i fråga om skiftesman. Reglerna i äktenskapsbalken tillämpas vad som brukar kallas, analogt, dvs. man använder sig av lagreglering på liknande område för att komma fram till hur frågan ska avgöras. Enligt 17 kapitlet 1 § äktenskapsbalken ska en skiftesman utses om dödsbodelägarna inte kan komma överens, något som har skett i ert fall. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens prövar skiftesmannen sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen. I det fallet då dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen själv bestämma hur arvsfördelningen ska ske med utgångspunkt i lagstiftningen. Det som detta innebär är att skiftesmannen har relativt vida befogenheter för hur uppdelningen ska ske, så länge han håller sig inom ärvdabalkens bestämda regler för hur egendom ska delas. Han gör alltså en bedömning av hur egendomen bäst fördelas mellan dödsbodelägarna då de inte kan komma överens.Enligt 8 § ska skifteshandlingen som skiftesmannen uprättat i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges alla dödsbodelägarna. Om någon av dödsbodelägarna inte är nöjda med arvsskiftet får den personen klandra skiftet inom fyra veckor efter det att delgivning skett. Detta görs genom att väcka talan vid domstol mot övriga delägare (klander av arvskifte). Talan väcks genom att ansökan om stämning mot övriga dödsbodelägare. Fristen för klander av skifteshandlingen var alltså fyra veckor från det att ni mottog handlingen. Enligt 17 kapitlet 9 § äktenskapsbalken gäller bestämmelserna om s.k. särskilda rättsmedel i 58 och 59 kapitlet rättegångsbalken för skifteshandlingen. Bland annat föreskrivs där om resning (58 kapitlet 1 §). Resning skulle vara det särskilda rättsmedel som du skulle kunna använda dig av för att begära rättelse i ditt fall, och få fastigheten tillbaka (om nu något fel har begåtts dvs.). För rättelse genom resning krävs att någon av de tre punkterna nedan är uppfyllda: 1 § Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas: 1. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;2. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller3. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Det är svårt för mig att bedöma om något fel har gjorts då jag inte känner till alla omständigheter såsom vilka som var dödsbodelägare, varför ni inte kunde komma överens osv. För att sammanfatta: Eftersom du har försuttit den fyra veckors långa klanderfristen, måste du begära resning för att kunna komma tillrätta med de problem som du har uppgivit här för mig. För att bedöma om en resning är möjlig krävs en noggrann genomgång av allt underlag, dokumentation, arvsordning etc., för att se om något fel har begåtts. Det jag rekommenderar är att vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist, vilka kan hjälpa dig med detta. Du bokar tid med dem via denna länk: http://lawline.se/bokaVänligen,

Skulder i dödsbo

2015-05-08 i Arvsskifte
FRÅGA |En farbror avled och vi barn till hans bror blev arvingar. En av oss skrev på att vårda boett hos begravningsbyrån. Då dök plötsligt ett testamente upp som sa att arvet skulle gå till min farbrors kusiner. Inga namn nämndes men min farbror och min far var halvsyskon så det antogs att kusinerna fanns på farbrodern mammas sida. Jakten på att hitta dessa kusiner pågår. Under tiden står boett utan att något görs. Vi, jag och mina syskon är nu oroliga för att vi ska få ersättningsanspråk på oss av hyresvärd ect. Boett innehåller mestadels skulder. Vi funderar därför på att avsäga oss arvet helt. Vad ska vi göra? Ge ett råd snälla för frågan tycks vara så komplicerad att Kommunens handläggare inte vet hur man borde göra.MVH
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Inledningsvis ska sägas något om dödsboet som sådant. Förenklat kan sägas att ett dödsbo är en avlides persons alla tillgångar och skulder. Dödsboet är en egen juridisk person fram tills dess att arvsskifte äger rum. Innan dess ska det förvaltas av dödsboets delägare. Vilka som är delägare i ett dödsbo framkommer av ärvdabalken (1958:537) 18 kapitel 1 §: Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet .Innebörden av “gemensamt förvalta” är alltså att betala alla löpande räkningar, sälja egendom etc. för att i ett senare skede kunna genomföra ett arvsskifte. Ett klargörande: Ett avstående av arv skulle innebära att ni inte längre är att se som arvingar i lagens mening, och följdakligen inte som arvingar enligt 18:1. Fram tills dess är det ni som ska förvalta dödsboet. Om skulder i dödsbo Som dödsbodelägare kan ni inte bli personligt ansvarig för skulderna i ett dödsbo. För den omständigheten att tillgångarna i dödsboet inte kan täcka skulderna finns få lagregler i ärvdabalken. Om den avlidnes skulder överstiger dess tillgångar, är det möjligt att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs. Om boet företräds av en boutredningsman, måste denna ansöka om konkurs för dödsboet om dödsboets medel inte räcker till att betala skulderna. På det viset kan dödsboet avslutats och tillgångarna skiftas utan att ni som dödsbodelägare ådrar sig personligt skuldansvar. En ansökan om konkurs görs genom en skriftlig ansökan till tingsrätten. Till ansökan om konkurs av dödsbo ska fogas en bestyrkt kopia utav bouppteckningen och bevis om registrering hos skatteverket (2:3 st.2 konkurslagen) SE HÄR. Tingsrätten ska genast pröva ansökningen om samtliga dödsbodelägare är delaktiga i ansökningen. Dödsboet kommer, om ansökningen beviljas, att handas av en förvaltare (1:3 Konkurslagen).Det ni ska undvika i alla lägen är att ta ut pengar alternativt egendomar från dödsboet, då ni kan komma att bli ersättningsskyldiga för detta senare. En eftertaxering kan föranleda att skiftet ska gå åter och att det ni tagit ur boet ska återlämnas (21:4 Ärvdabalken).Då dödsboet sätts i konkurs gäller konkurslagens regler. I en konkurs finns fordringar med olika prioritet, dvs. i vilken ordning som de ska betalas. Dessa är, i prioritetsordning; särskild förmånsrätt, allmän företrädesrätt samt massafordrningar Som exempel på kostnader som har så kallad allmän företrädesrätt är bl.a. kostnader för begravning- och bouppteckningskostnader. Sedan finns det fordringar med särskild förmånsrätt, som ska betalas framför “vanliga skulder” och fordringar med allmän företrädesrätt, dessa är skulder som är förenade med någon form av säkerhet (t.ex. fastigheten i ert fall där det finns säkerhet i form av panträtt). De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet ska fördelas på de övriga skulderna (massafordringarna) – dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.Något att tänka på är att man kan kalla på okända borgenärer, detta innebär att borgenärerna inte kan komma efter det att arvet har skiftats och begära betalning för sina skulder. Detta görs hos kronofogdemyndigheten, vilka publicerar kallelsen i Post- och Inrikes tidningar. Om de okända borgenärerna inte inkommer med sina fordringsanspråk inom 6 månader från och med dagen för kallelsen förlorar de sina rättigheter att kräva ut fordringarna. Efter 6 månader behöver alltså inte boet återuppstå på grund av okända borgenärer. Vilket skänker en viss ro och trygghet för er delägare i dödsboet.Utifall ni behöver hjälp av en kvalificerad jurist har vi ett samarbete med Familjens jurist, vilka du kan boka möte med via denna länk: http://lawline.se/bokaVänligen,

Hur fördelas arvet mellan barn och barnbarn?

2015-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur ser fördelningen av arv ut givet nedan förutsättningar.Min morfar, LB, har dels en son från ett tidigare äktenskap (GB), dels en dotter (min mor, KB, som i sin tur har tre barn). Min mormor och min morfar var gifta. Min mormor gick bort redan 1973. Min mor gick bort förra året.Hur fördelas arvet efter min morfar mellan min morbror GB och oss som efterlevande barn till dottern KB? Blir det hälften till GB och hälften till KB's barn, eller blir fördelningen en annan då min mor har del i min mormors arv?
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen kan se lite olika ut beroende på om din mor fick ut hela sitt arv efter sin mamma när hon gick bort eller inte. Om er mor inte fick ut något arv från modern, har ni enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) rätt till efterarv, detta innebär att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla de som har bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Ofta erhåller efterarvningarna då som nämnt hälften utav den efterlevande makens bo, eftersom den är hänförlig till den först avlidne makens arv. Men enligt 3 kap. 2 § 3 st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S3) kan det arv den efterlevande maken erhöll ifrån den först avlidne maken vara en annan andel än hälften och då ärver arvingarna den andelen. Det anges även i 3 kap. 2 § 2st. ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P3S2) att har bröstarvinge redan vid den först avlidne makens död fått ut sitt arv helt eller delvis, minskas andelen med motsvarande mån i den efterlevande makens bo. Alltså är det så att om din mamma fick ut hela sitt arv efter sin mamma då hon avled så finns inget arv ifrån den först avlidna maken kvar att få ut utan den efterlevande makens förmögenhet delas enligt den legala arvsordningen ut som följer: Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) ärver arvlåtarens barn, vilka tar lika lott. Är ett barn avlidet ärver dennes barn, alltså arvlåtarens barnbarn, den del arvlåtarens barn skulle ha erhållit. Alltså skulle i detta fallet morbrodern ärva hälften utav morfaderns kvarlåtenskap medan de tre barnbarnen får en tredjedel var av den del som deras moder hade ärvt (hälften av kvarlåtenskapen skulle ärvts utav arvlåtarens dotter i detta fallet). Om din mamma däremot inte fått ut något arv efter sin mamma, är ni efterarvingar, som förklarats ovan. Efterarvingarna ska då först erhålla den del som är hänförlig till den först avlidne makens del, vilken i detta fallet delas i tre. Morfaderns arv delas sedan ut såsom angetts ovan, dvs enligt 2 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) ärver arvlåtarens barn eller om barn är avlidet, arvlåtarens barnbarn. Så den del som är hänförlig till morfaderns förmögenhet ärvs hälften utav sonen och eftersom dottern är avliden delar dotterns tre barn på den del dottern hade haft rätt till i arvet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur delas arvet, då det finns särkullbarn och gemensamma barn?

2015-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur delas arvet upp efter bouppteckningen efter min far?Han var gift och mor lever.Vi är tre barn ( 2 barn från pappas tidigare äktenskap) De finns i stort sett bara en fastighet i boet ( där mor har 50% av lagfarten)Hur ser de olika andelarna ut nu när vi skall skifta arvet?mvh//
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) är närmaste arvingar till arvlåtaren, arvlåtarens avkomlingar, dessa brukar kallas för bröstarvingar. Barnen tar lika lott och är något av barnen avlidna träder dennes avkomlingar in istället. Enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) ärver om arvlåtaren var gift den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver öven framför gemensamma barn. Men om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn), så omfattar den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen endast den arvingens arvslott, om arvingen har valt att avstå sin rätt till arv i enlighet med 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Bröstarvingen har då istället rätt till efterarv enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1), vilket innebär att bröstarvingen har rätt till arvet den skulle ha erhållit ifrån den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider. I detta fallet har barnen rätt till 1/3 utav arvet efter fadern, eftersom det vad jag förstår det finns tre barn. I detta fall tycks finnas två stycken särkullbarn, vilka alltså har rätt att ta ut sin del av arvet nu, men kan välja att avstå sin rätt att ta ut arvet nu enligt 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det gemensamma barnets del ärvs med fri förfoganderätt utav den efterlevande maken. Fri förfoganderätt innebär att arvet efter den först avlidne maken inte får testamenteras bort utav den efterlevande maken. Vad gäller fastigheten så verkar denna vara giftorättsgods varav båda makarna har rätt till hälften var av värdet på denna. Hälften av värdet utgör alltså en del av arvet efter fadern, där särkullbarnen har rätt till 1/3 var och den tredjedelen som det gemensamma barnet ska ärva, ärvs utav den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) med fri förfogande rätt och det gemensamma barnet har rätt till efterarv då den efterlevande maken avlider.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Arvskiftes återgång och egendom som inte är i behåll

2015-05-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi ska ha återgång av arvskifte då dödsboet inte reglerat sina skulder innan arvskifte, för att betala skulderna måste vi få tillbaka vår fastighet som såldes på offentlig auktion, tyvärr till utomstående, hur får vi tillbaka vår fastighet?Skickar med ett svar som ni lämnat o samma sak men i ert svar saknas hur egendomen, i det här fallet en fastighet återtas av dödsboet vid återgång?- Innan ett dödsbo skiftas och arvet kan delas ut så är huvudregeln att boets skulder ska betalas. Det finns en rad olika skyddsregler för borgenärerna vid ett arvsskifte och i 21 kapitlet 4§ ÄB stadgas det att om arvsskifte sker innan boets skulder betalas så ska egendomen återgå till boet till förmån för skulderna.När det gäller fastigheten: finns det inte tillgångar i boet till att betala av lånet/skulderna på den så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs.Hoppas du fått svar på dina frågor!VänligenLawline i samarbete med Familjens jurist
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom arvskiftet ska gå åter på grund av att denna genomfördes innan den dödes skulder hade reglerats, och fastigheten i dödsboet inte finns i behåll hos någon av delägarna på grund av försäljningen till utomstående, så ska ersättning utges från dödsboets delägare för det värde fastigheten hade vid den tidpunkt då återgången påkallades, om inte särskilda skäl talar mot detta. Detta framgår av Ärvdabalk (1958:637) 21:4 tredje stycket. Särskilda skäl kan avse ömmande omständigheter som talar för att ersättningsskyldigheten ska jämkas eller helt slopas, för en, flera eller alla delägare. Dödsboet har med andra ord ingen laglig möjlighet att kräva tillbaka fastigheten från köparen, såvida köpehandlingen inte villkorade köpets bestånd med exempelvis att arvskiftet måste ha reglerat skulderna korrekt eller dylikt.Om det uppkommer en brist hos någon av dödsboets delägare i samband med utgivandet av ersättningen för fastigheten så är de andra delägarna skyldiga att täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen efter skiftet. Täckandet av denna brist ska genomföras proportionellt mellan delägarna, det vill säga i förhållande till de andelar de har fått vid arvskiftet (Ärvdabalk 21:4 tredje stycket). Det tål att understrykas att en sådan brist kan uppkomma genom att jämkning aktualiseras för en av delägarnas ersättningsskyldighet.Eftersom värderingen av fastigheten och frågor om delägarnas ersättning och jämkning kan vara komplicerade så rekommenderar jag att ni begär, om ni inte redan har en boutredningsman, tingsrätten att förordna en sådan för att sköta förvaltningen av och återbäringen till dödsboet. Rätt domstol för sådan begäran är där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Det är möjligt att min kollega hade lite bråttom när hon läste igenom din fråga. Om något skulle vara fortsatt oklart så är ni välkomna att ta kontakt med vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka för att diskutera ytterligare frågor. Med vänlig hälsning

Allmänna arvsfonden som arvtagare av fastighet

2015-05-05 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekant till mig har gått bort och hon saknar arvtagare. Hon äger en fastighet i Göteborg där hon är skriven som jag vill köpa. Vem och hur hanteras bouppteckningen efter henne? Vem värderar, hanterar ev försäljning av egendom och hur lång tid tar den processen?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken (ÄB) 5:1 ska den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla den allmänna arvsfonden om det varken finns några legala arvingar eller något testamente. Enligt lagen (1994:243) om allmänna arvsfonden, 17 §, utser Kammarkollegiet en god man som företräder arvsfonden vid boutredningen (bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte). Det är också kammarkollegiet som beslutar om försäljning av fast egendom som tillfallit fonden. Kammarkollegiet tar ställning till hur fastigheten ska säljas och till vilket lägsta pris. Vanligtvis anlitas en mäklare som säljer fastigheten genom öppen budgivning. Det är svårt att bedöma exakt hur lång tid processen tar men försäljningen ska i vart fall ske så fort som möjligt. Se mer på kammarkollegiets hemsida.Med vänlig hälsning

Arvsskifte & den nya arvsförordningen

2015-04-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag (A) och min fru (B) har en gemensam dotter (C). Jag har en son från ett tidigare äktenskap (D). Om jag skulle dö före min fru, hur fördelas vår gemensamma bodelningsförmögenhet (inget äktenskapsförord finns), låt oss för enkelhets skull anta SEK 3 millioner, mellan överlevande B, C och D, med förutsättningen att jag vill att min överlevande maka ska sitta i orubbat bo (ärva och förfoga över allt, tills hon oxo dör slutligen)1) Om D avstår (skriftligt) från sin arvslott och accepterar att bli efterarvinge.2) Om D INTE avstår, utan kräver sin arvslott omedelbart vid efter min död.Mellan C och D efter min fru's död (efter mig).3) Om testamente finns där D's arvslott begransas till hans laglott, hälften av arvslotten.4) Om INGET testamente finns.Slutligen, ovanstående situationer i det fall a) min maka skulle dö före mig eller b) om vi dör samtidigt (i en olycka).Min fru och jag är sedan 30 år utflyttade från Sverige, fast bosatta i Thailand, men vi är båda Svenska medborgare.Tusen tack!
Rosa Nicole Abas |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga,Jag kommer nedan att redogöra för de olika situationerna Du beskrivit i Din fråga. Viktigt att notera är att jag i mitt svar förutsätter att det inte finns någon enskild egendom som ska tas med i beräkning vid arvsskifte då Du inte uppgivit några uppgifter därom. Situation 1: Sonen D avstår från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken med stöd av 3 kap. 1 § st. 1 ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).I de fall det finns en efterlevande make ska ett arvsskifte föregås av en bodelning under förutsättning att detta inte redan har skett under ett pågående äktenskap och den efterlevande maken inte heller begär en jämkning med stöd av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) som innebär att vardera såsom sin bodelningsandel behåller sitt giftorättsgods (se https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1).Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott. Enligt huvudregeln har en bröstarvinge som inte är en bröstarvinge till den efterlevande maken möjlighet att få ut sin arvslott direkt efter den först avlidne. Men i förevarande fall antar vi att D väljer att avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken som erhåller D:s lott, liksom det gemensamma barnets C:s lott, med fri förfoganderätt som innebär att B inte får testamentera bort denna andel under sin livstid. C och D har nu en varsin kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som de kommer att få ut genom ett efterarv efter B:s död. Denna kvotdel beräknas genom att dividera andelarna med den efterlevande makens förmögenhet efter den först avlindne makens dödsfall; alltså: 750 000 (C:s andel) + 750 000 (D:s andel) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 1,5 milj. (andelarna B ärver med fri förfoganderätt)Kvotdelen: 1 500 000/3 000 000 = ½ av den framtida förmögenhetsmassan ska fördelas lika efter den efterlevande makens död.Situation 2: D väljer att inte avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken.Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott. D har enligt huvudregeln rätt att få ut sin arvslott redan efter den först avlidnes död med anledning av att D inte är bröstarvinge till den efterlevande maken. Detta innebär därmed att D nu är ute ur bilden och inte har rätt till ett efterarv efter B:s död.Nu har bara det gemensamma barnet C en kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som kommer bli föremål för ett efterarv. B ärver C:s andel med fri förfoganderätt. Vi beräknar C:s kvotdel i B:s framtida förmögenhetsmassa genom att dividera C:s andel med B:s samlade förmögenhet; alltså: 750 000 (C:s arvslott) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 750 000 (C:s arvslott som B ärver med fri förfoganderätt)Kvotdelen: 750 000/2 250 000 Situation 3: om det aktualiseras ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer fördelningen ske enligt ovan med den skillnad att bröstarvingarna erhåller hälften av den arvslotten (laglotten) de annars hade ärvt (se 7 kap. 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).Situation 4: Om inget testamente förefinnes aktualiseras antingen situation 1 eller 2 beroende på om D avstår från sin arvslott till förmån för B eller ej. Vad gäller fall a) (din fru avlider innan dig) kommer fördelningen ske enligt följande:Situation 1, 2 och 3 kommer inte kunna aktualiseras då D endast ärver efter Dig såsom arvinge efter Dig och inte efter din fru B. Så bodelning och arvsskiftet kommer ske enligt följande:Bodelning: Du ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom din bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver Du med full äganderätt.Arv: Den återstående summan på 1,5 milj. SEK som utgör B:s bodelningsandel utgör C:s arvslott då inga andra bröstarvingar finns. Denna andel tillfaller Dig med fri förfoganderätt och kommer utgöra en kvotdel i Din framtida förmögenhet och kommer bli föremål för efterarv efter Ditt dödsfall. Kvotdelen: 1,5 milj. / 1,5 milj. + 1,5 milj = 1/2 såsom C:s kvotdel i Din framtida förmögenhetsmassa som utgör arvet efter B:s död och som ska brytas ut innan arvsskifte sker av Din kvarlåtenskap.Efterarv: jag förutsätter nu att Du inte ingått ett nytt äktenskap och att en bodelning innan arvsskifte sker inte är aktuellt. Jag förutsätter också att det inte har skett någon värdeökning/värdeminskning av kvarlåtenskapen (för enkelhetens skull och i brist på andra uppgifter) efter Ditt dödsfall. Arvet kommer ske enligt följande:Inledningsvis ska arvet efter den först avlidne maken (B) brytas ut. Kvotdelen utgjorde 1/2. Alltså ska C ärva en andel om 1,5 milj. som utgör ett arv från B.Arv: nu återstår 1,5 milj. av kvarlåtenskapen som ska fördelas lika mellan C och D. Vardera bröstarvinge kommer få en arvslott motsvarande 750 000 SEK såsom arv i från Dig.Alltså kommer C erhålla: 1,5 milj. SEK (B:s arv) + 750 000 SEK (arv från Dig). D erhåller 750 000 SEK (arv från Dig). I fall då Du upprättat ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer C och D erhålla hälften av arvslotten (laglotten) såsom arv efter Dig. Beträffande situation b) får det utredas vem som avlidit först av er under bilolyckan varpå arvet sker efter den ordning som dödsfallen inträtt.Notera att EU:s nya arvsförordning kommer att träda i kraft den 17 augusti 2015. Den nya arvsförordningen kommer bl.a. innebära att den avlidnes hemvist enligt huvudregel avgör vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan; men också vilken domstol som är behörig i frågan. I dagsläget är medborgarskapsprincip gällande och innebär att medborgarskapet styr arvet. Så i det fall den avlidne under sin livstid inte i t.ex. ett testamente valt att lagen i den stat där han eller hon är medborgare ska tillämpas kommer domstolen och lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid sin död att tillämpas på arvet; i ditt fall Thailand om Du kommer vara fortsatt bosatt där. Om Du har för avsikt att kvarstanna i Thailand och Du vill att arvsskiftet ska ske enligt det svenska regelverket bör Du upprätta ett testamente därom. Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt och kan hjälpa Dig att upprätta ett sådant testamente. Boka tid kan du göra direkt genom att klicka Dig in på följande länk: http://lawline.se/boka.Vänligen,

Felaktigt arvskifte

2015-03-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!C dog för två år sedan. C hade tre barn med tre olika män. Yngsta barnets far var Cs man fram till 1990 då han dog. De ägde då gemensamt en villa centralt i en populär stad.Yngsta barnet tog över lånen och fick villan. Då C dog 2013 framkom felaktigt att äldsta sonen bortadopterats. Det tog halv annat år att få upprättelse hos Skatteverket. Sonens personakt är nu rätt och han är son till C. Sonen har begärt att bodelningen görs om. Systern river nu himmel och jord, anlitar advokat och ser ingen orsak till att dela arvet, några få tusenlappar. Dottern hävdar att modern inte ens ägde sitt bohag vid dödsögonblicket.Har sonen rätt till något arv?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt 16 kap 4 § ärvdabalken förlorar en arvinge sin rätt att göra anspråk på ett arv efter att tio år har passerad sedan dödsfallet. Det innebär alltså sonen har rätt att göra anspråk på arvet innan denna tid har passerat. Detta medför vidare att övriga arvingar kan bli skyldiga att återbörda en del av den egendomen som har utgått.För vidare läsning hänvisas till Agell, Anders, Verkan av arvskifte när faderskapspresumtion senare blivit hävd. Ett av många tänkbara fall då deltagarkretsen vid arvskifte inte överensstämt med senare klarlagda förhållanden, i: Juridisk tidskrift, Vol. 1997-98, nr 4, 1132-1148.Om du vill ha ytterligare juridisk hjälp med att hantera tvisten kan du vända dig till Familjens jurist.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen,