Arvskifte av enskild egendom

2017-06-24 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag äger ett fritidshus som enskild egendom.Om jag avlider före min man vem ärver då mig ? Vi har två gemensamma barn samt särkullbarn .
Douglas Nordström |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline!BodelningOm en make avlider måste det först göras en bodelning av makarnas giftorättsgods enligt äktenskapsbalken för att kunna bestämma vad som ska utgöra den avlidnes kvarlåtenskap. Då fritidshuset i ditt fall utgör enskild egendom kommer denna att undantas bodelningen och tillfalla din kvarlåtenskap.ArvskifteNär en bodelning har skett ska sedan kvarlåtenskapen fördelas mellan den avlidens arvingar. Förutsatt att det inte finns något testamente ska kvarlåtenskapen i första hand fördelas mellan den avlidens bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar är den avlidnes avkomlingar. Alla bröstarvingar ska dela ta lika stor del i kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § 2 st ÄB.Det framgår inte av frågan om särkullbarnet är ditt eller din man men jag väljer att utgå ifrån att det är ditt då det är endast i detta fall som det får betydelse då särkullbarnet annars inte har rätt att ärva dig. Din kvarlåtenskap kommer alltså att fördelas på tre lika stora arvslotter som alla arvingarna har rätt till.Makes arvsrättOm en make avlider ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att maken har rätt att nyttja egendomen på alla sätt förutom att testamentera bort den. Om du skulle avlida före din man har han alltså rätt att nyttja, sälja eller byta bort ditt fritidshus men vid hans bortgång kommer det att tillfalla dina arvingar. När efterlevande make sedan avlider får arvingar från den först avlidne maken ut sin arvslott och kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken tilldelas till dennes arvingar.Särkullbarns arvsrättSärkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt enligt 3 kap. 1 § ÄB.Svar på din frågaFör att sammanfatta så kommer din man att ”ärva dig” och kunna förfoga över din egendom hur han vill fram tills den dagen han själv avlider då din kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan dina arvingar och hans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan hans arvingar.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur delas arvet upp när makar har både gemensamt barn och särkullbarn?

2017-06-13 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMormor och morfar har två barn, dotter och son, varav sonen har dom gemensamt. Dottern har mormor sedan ett tidigare förhållande. Mormor och morfar är gifta. Morfar gick bort först 2004 , och nu mormor 2017. Hur delas arvet upp? Totalt 1 miljon ska delas upp. Farsarv?Vad får respektive barn?Med vänlig hälsning
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Både arvet efter din morfar och din mormor ska nu delas upp När någon som är gift gått bort är huvudregeln att egendomen delas lika mellan den bortgångnes kvarlåtenskap och den efterlevande makan/maken, jag förutsätter också att så var fallet när din morfar gick bort. Kvarlåtenskapen efter din morfar, som därmed utgör hälften av egendomen ska tilldelas hans närmsta arvinge, sonen. Eftersom din morfar inte hade några andra barn än med din mormor fick din mormor ett slags försteg i sonens arv efter sin far och därmed förfogande över all makarnas egendom. Nu när även din mormor gått bort ska arvet efter de båda makarna delas upp, vilket innebär att sonen nu ska få arv efter både sin far och sin mor och dottern ska få arv efter sin mor. Sonen ska få 1/4 av arvet och dottern 3/4 av arvet Hälften av egendomen/arvet (500 000 kr) är arvet efter din morfar och ska delas lika mellan sonen och dottern (Ärvdabalken 2 kap. 1 §), de får alltså 250 000 kr var. Den andra halvan av egendomen är arvet efter din mormor och ska tilldelas dottern ensam, alltså 500 000 kr. Detta resulterar i att sonen ska få 250 000 kr och dottern ska få 750 000 kr. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Fråga om arvskifte

2017-06-01 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag är särkullsbarn och min pappa har avlidit, det finns ett testamente där det står att jag ska ha laglotten och 12,5% av deras lägenhetsvärde (9.000000kr).Först fick jag för lite i laglott, det fattades ca 150.000kr, sedan har jag blivit lurad på efterarvet.Jag fick aldrig se dom dokument som skulle binda mig till att vänta tills makan dör innan jag får arvet.Det står tydligt i testamentet att jag ska ärva 12,5% av lägenhetsvärdet vid den tid pappa dör. Både han och makan har skrivit på det pappret så det borde vara det enda som gäller.Makan har även dragit av pengar från laglotten till att betala sina egna lån. Hur ska jag gå till väga?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Om du inte har fått den laglott och arv enligt testamente du har rätt till och din pappas make inte ger dig det du har rätt till kan du vända dig till en domstol som kan hjälpa till för att lösa oenigheter om arvskiftet. Domstol kan utse en skiftesman som kan komma att försöka ena samtliga delägare och få till stånd en frivillig överenskommelse om arvskifte. Misslyckas detta verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Ansökan ska du göra hos den domstol som var allmänna tvistemålsforum vid orten där din pappa bodde.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Skiftesman

2017-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag och mina syskon har efter min pappas död blivit delägare av en en gård och skogsmark tillsammans med vår farbror. Det har nu gått 2 år o vi vill väldigt gärna få hela dödsboet avslutat och vi vill givetvis ha ut vår del till marknadspris då vi inte är intresserade utav att upprätthålla det. Men vår farbror fortsätter att dra ut på det, svarar inte i telefon och har aldrig tid att mötas för att komma överens. Vad kan vi göra och vad har vi för rättigheter? Vi vill gärna undvika att betala en massa pengar för olika juristmöten som inte leder någon vart.
Christina Bengtsdotter |Hej!När ett dödsbo ska avslutas är det naturligtvis smidigare om allt löper på och alla inblandade kan samarbeta. När det inte är fallet kan det behövas en skiftesman. Det är dock inte kostnadsfritt, men någon annan lösning förefaller inte verka vara aktuell. Det är dödsbodelägare som kan ansöka om skiftesman och skäligt arvode samt ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet (23 kap. 5 § ärvdabalken) Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka hitta en frivillig överenskommelse. Går inte det kan en skiftesman förrätta tvångsskifte. Detta ska skrivas under av dödsbodelägarna, alltså även din farbror. Om din farbror vill klandra skiftet kommer han måsta väcka talan hos tingsrätten inom fyra veckor efter han delgivits tvångsskiftet. Alla dödsbodelägare kan naturligtvis klandra, men tänker mig att det möjligen är din farbror som kan bli aktuell eftersom ni vill nå ett avslut.Kostnaden för en skiftesman varierar beroende på vem som anlitas som skiftesman (ni kan själva föreslå någon i er ansökan om ni vet någon särskild advokatfirma som ni vill ha), hur komplicerat boet är och storleken på boet. Inledningsvis är det en ansökningsavgift om 900 kr som måste betalas till tingsrätten. Det finns inga direkta formkrav för ansökan utan ni kan själva skriva ihop ett dokument, men det måste framgå vem det är som skickar in, vilket dödsbo det avser och att ni vill ansöka om skiftesman. Detta skickas till behörig tingsrätt, som med största sannolikhet är den ort där din far avled (där han hade sin hemvist vid bortgången).Ni skulle kunna kontakta er farbror och berätta om att ni kommer ansöka om en skiftesman för att se om ni därigenom kan nå en gemensam lösning utan skiftesman.Hoppas det löser sig till det bästa för er!Med vänliga hälsningar

Kan en skuld drivas in efter arvsskiftet?

2017-06-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag undrar om en skuld kan drivas in efter det att bodelningen är klar. Det har nu kommit en indrivning på obetalda hyror på 19000 från Visma - dödsbokrav. De anmodar dödsbodelägarna att betala för dödsboets räkning. Dödsboet är redan skiftat. Räkningen är skickad till mig. Vi är två personer som har delat på arvet. Vad säger lagen i detta fall? Tack på förhand
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 21 kap. ärvdabalken (ÄB) finner man regler om dödsbons skulder. I huvudregel ska man inte bodela eller skifta ett arv förrän dödsboets skulder är betalda. Om så sker ska nämligen bodelningen eller arvskiftet gå åter (21 kap. 4 § ÄB). Om dödsboets tillgångar räcker till för att täcka skulderna behöver dock inte hela skiftet gå åter, utan endast så stor andel som krävs för att täcka skulderna. Om dödsboets egendom inte finns kvar har borgenärerna rätt att kräva ersättning av delägarna motsvarande egendomens värde.Sammantaget innebär alltså detta att dödsboets skulder kan drivas in även efter att bodelning eller arvskifte har skett. Jag rekommenderar därför att ni betalar skulden tillsammans i förhållande till de andelar ni har tillskiftat er i dödsboet. Om ni exempelvis har delat lika på dödsboets tillgångar bör ni även dela lika på skulden. Om ni inte betalar kan Visma kräva att arvskiftet ska gå åter och därmed kräva egendom från dödsboet för att täcka skulden.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Överta fastighet genom arv

2017-06-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Man med särkullbarn avlider, äger fastighet vars värde blir på minus efter bolån räknats bort.Efterlevande maka (är inte lagfaren ägare av fastigheten, men har självfallet giftorätt i denna) vill att särkullbarnet, sonen, ska överta fastigheten och de lån som blir kvar, efter att viss del av bolånen lösts med hjälp av livförsäkring (makan förmånstagare och är medveten om att försäkringspengarna är hennes, men vill få ner lånen så att det blir möjligt för sonen att överta fastigheten, så den blir kvar i familjen och inte behöver säljas med i så fall möjlig förlust pga stora bolån.Båda är överens om värdet på fastigheten. Ska makan skriva gåvobrev på fastigheten till sonen trots att hon inte är lagfaren ägare, eller måste dödsboet först få lagfarten ändrad? Eller hur går man tillväga?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om dödsbo och arvsskifteNär någon avlider blir arvingarna inte omedelbart ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs det skulder och tillgångar som den avlidne efterlämnar sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvsskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som då är en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är de som företräder dödsboet och förvaltar det tills dess att det upphör, i detta fall sonen och den efterlevande makan (18 kap 1 § Ärvdabalken) Alla dödsbodelägare måste vara överens om vad som ska göras med boet, är man inte överens måste en boutredningsman tillsättas. Denna boutredningsman ser till att bouppteckningen och arvskifte görs.Enligt 23 kap 1 § Ärvdabalken måste ett arvsskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare (vilket det finns i detta fallet). Innan ett arvskifte kan utföras krävs det dock att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Om den avlidne var gift krävs det i regel också en bodelning innan arvsskiftet kan äga rum. Vilket det gör i detta fall. Detta eftersom efterlevande make/maka har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet.I det fall boets skulder är större än tillgångarna krävs det i regel inte något arvskifte, detta eftersom det i detta fall inte finns något att skifta. Enda möjligheten då för att kunna ta över fastigheten genom arvsskifte är att makan eller sonen eller dem tillsammans kan ta över skulderna. Hur går man tillväga i detta fallet? Det går inte att genom gåvobrev föra över fastigheten på sonen om man ej ha lagfart. När bouppteckning och bodelning är klart är det enklast att ni skiftar dödsboet först vilket innebär att samtliga dödsbodelägare blir andelsägare till fastigheten. Alternativt att fastigheten skiftas helt på sonen och han därefter söker lagfart. När det gäller fastigheten om det inte finns tillgångar i boet till att betala lånet/skulderna på fastigheten så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs. Sonen kan under förutsättning ta över fastigheten genom arvsskiftet om borgenärerna godtar ett gäldenärsbyte, dvs att han skrivs över på lånen istället. Alternativt att både makan och sonen delar på lånen och äger hälften vardera. Blir detta beviljat kan de använda arvskiftehandlingen till att söka lagfart (detta ska göras inom tre månader efter förvärvet). En ansökan om lagfart ska innehålla, vilken fastighet eller tomträtt det gäller, arvsskiftehandlingen i original, en kopia av bouppteckningen (bouppteckningen måste först vara registrerad hos skatteverket) Tänk på att fastigheten måste vara upptagen i bouppteckningen. Arvsskifteshandlingen måste vara bevittnad av två personer om den är upprättad efter en person som avlidit före 1988.Kan inte sonen eller tillsammans med makan ta över skulderna så är tyvärr enda utvägen att sälja fastigheten. Då är alternativet att ni säljer fastigheten direkt från dödsboet. Då måste ni först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Dödsboet kommer då vara lagfaren ägare och samtliga dödsbodelägare måste komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Skulle ni göra på detta sättet innebär det att ni måste vänta med att skifta dödsboet till försäljning är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten. Jag rekommenderar er att gå in och kolla på lantmäteriets hemsida där de beskriver situationerna väldigt pedagogiskt om hur det går till att b.la ansöka om lagfart på fastighet genom arv eller som dödsbo. Jag länkar här. Hoppas det gav svar på din fråga!

Reglera skulder innan arvskifte

2017-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur reglera skuld i ett skifte, skall man reglera innan skiftes göres?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar det som att din fråga gäller hur skulder i ett dödsbo ska hanteras.Reglerna om ansvar för den avlidnes skulder regleras i ärvdabalken (ÄB). Dödsboet svarar för skulderna. När en person dör ska man göra en bouppteckning, se 20:1 ÄB. Bouppteckningen är en sammanställning av den dödes tillgångar och skulder och är den handling som sedan ligger till grund för arvskiftet dvs. fördelningen av arvet. Alla skulder ska beaktas, även skulder till privatpersoner.Skulderna ska täckas av de tillgångar som finns i dödsboet. Om det är så att du redan under bouppteckningen inser att tillgångarna inte räcker för att betala alla skulder så kommer dödsboet att gå i konkurs. Långivarna kommer då att få betalt ur boet i proportion till fordrans storlek och det blir då inget över till dig som arvinge. Det är alltså endast om det finns ett överskott efter att alla skulder har blivit betalda som detta fördelas som arv.Om arvskifte görs innan alla skulder har blivit betalda (eller medel åtminstone avsatts särskilt för betalning av skulderna) ska arvskiftet gå tillbaka, se 21:4 ÄB. Det innebär att du som ensam arvinge kommer bli tvungen att lämna tillbaka det du fått i arv (eller motsvarande värde) för att täcka skulden som inte blivit betald innan arvskiftet. Sammanfattningsvis så ska dödsboets tillgångar reglera den dödes skulder innan ett arvskifte görs. Om det inte är möjligt måste åtminstone en avsättning ske så att de kvarvarande skulderna kan betalas efter skiftet.Med vänliga hälsningar

Vid oenighet kring hur ett arv ska fördelar kan en skiftesman utses

2017-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min farmor har avlidet och jag o min syster samt min faster ska ärva efter henne då min far redan har avlidet. Min faster har tagit ett väldigt gammalt skåp, frys, uppläggningsfat, rullator som även jag vill ha. Detta går inte att diskutera med henne utan hon har bestämt att det är hon som ska ha de grejerna. Jag o min syster har bara fått saker som hon inte vill ha, dessa saker har vi inte fått välja ut själva. Är detta verkligen korrekt?
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppstår oenighet kring hur ett arv ska fördelas mellan dödsbodelägarna kan rätten, på begäran av en delägare, utse en skiftesman. Dennes uppgift är att vid tvist värdera och fördela arvet (23 kap 5 § Ärvdabalken). Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna att få till stånd en frivillig överenskommelse. Är en sådan överenskommelse inte möjlig verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte, d.v.s. att skiftesmannen själv bestämmer hur fördelningen av arvet ska ske, även om det skulle gå emot någon av parternas vilja. Hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,