Återgång av skiftat dödsbo

2016-02-01 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej jag och min syster har fått en betalningsanmaning från kronkalle gällande en skuld som ligger på våran mammas dödsbo dödsboet är skiftat och finns inte mer .skall vi behöva betala denna skuld?
Evelina Largren |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Innan ett dödsbo skiftas ska den avlidnes samt dödsboets skulder betalas. Sker skiftet innan skulderna har betalats ska skiftet gå åter, se 12 kap 4 § Ärvdabalken. Detta innebär att ni måste betala tillbaka det ni fått i och med arvet. Ni behöver dock enbart betala tillbaka så mycket att det täcker skulden samt kostnaderna för boets förvaltning, i övrigt består skiftet. Återbetalning sker även proportionellt i förhållande till vad var och en erhållit. Har någon exempelvis erhållit ¼ av kvarlåtenskapen ska denne betala tillbaka ¼ av vad som krävs för att kunna betala skulden. Ifall skulden överstiger hela värdet av dödsboet behöver ni dock inte ta av er egen egendom för att betala av skulden.Hoppas att ni fick svar på er fråga och lycka till!

Tidpunkt för arvskifte

2016-01-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Efter bouppteckning är stämplad och klar när ska då arvskiftet ske
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du ställt din fråga till Lawline! Arvskifte regleras i Ärvdabalken (1958:637)(ÄB) 23 kap. (https://lagen.nu/1958:637) där det stadgas att bouppteckning ska ske före arvskifte om den avlidna var gift, vilket ni har gjort. Skiftet får inte ske om någon av dödsbodelägarna bestrider det och kräver att skulder och förrättning av bouppteckningen ska ske först, 23 kap. 2§ ÄB. Utöver den här bestämmelsen är det dödsbodelägarna som sätter upp tid för skifte, det finns inga tidsramar för när arvskiftet ska ske. Om ni inte kan komma överens om skiftet finns möjligheten att ansöka om ett förordnade en skiftesman hos tingsrätten som hjälper till med skiftet, 23 kap. 5§. Skiftesmannens arvode kommer då att betalas ur dödsboet. Alla dödsbodelägarna har rätten att framställa förfrågan om förordnande hos tingsrätten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Värdering av bostadsrätt vid arvskifte

2016-01-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Vår far har gått bortO i hans testamente får min bror o jag lagloten1/2 o dela på Samt barncancerfonden o läkare utan gränserResterande 1/2I boet finns 1st lägenhet 1 rokSamt ca 150.000 kr i kontanterMin dotter är i behov av lägenhetenHur skall man värdera den ?Jag hoppas ju på att man kan utgå från inköpspriset eller lägreAnnars så klarar jag inte o köpa den till dotternI testamentet står inget om att den måste säljas till marknads värde Tacksam för snabbt svar Ponte
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!I ett arvskifte värderas en bostadsrätt till sitt marknadsvärde, alltså priset som lägenheten skulle kunna säljas för till någon utomstående person idag. Avdrag får sedan göras för mäklarkostnader och kapitalvinstskatt som skulle betalas om lägenheten skulle säljas. Lägenheten kan alltså inte värderas till sitt inköpspris, utan det är marknadsvärdet som gäller.Jag hoppas detta var svar på din fråga!Vänligen

Vad innebär det om ett av barnen vägrar underteckna arvskiftet?

2015-12-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Vad innebär det om ett av barnen vägrar underteckna arvskiftet?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvskifte regleras i Ärvdabalken (ÄB). Arvskiftet är den handling där det framgår hur arvet efter den döde skall fördelas mellan arvingar och ev. testamentstagare. Arvskiftet är en s.k ”fångeshandling” vilket innebär att handlingen utgör ett bevis om äganderätten till den egendom som skall fördelas mellan arvingarna och ev. testamentstagare. Eftersom det är en så pass viktig handling så krävs det att arvskiftet undertecknas av samtliga dödsbodelägare, detta framgår av ÄB 23:4. Vilka som är dödsbodelägare framgår av ÄB 18:1, där det framgår att dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Barn till en avliden är arvinge och måste alltså skriva under arvskiftet för att handlingen skall bli giltig.Om barnet vägrar att underteckna arvskiftet är arvskiftet alltså inte giltigt. Om det är omöjligt att komma fram till en samförståndslösning med barnet så kan någon av dödsbodelägarna ansöka om en skiftesman hos tingsrätten där den döde var bosatt, 23:5 ÄB. Skiftesmannen skall till att börja med hjälpa dödsbodelägarna att frivillig komma överens. Om det inte går verkställer skiftesmannen ett s.k. tvångskifte, dvs. han/hon beslutar då på egen hand hur arvet skall fördelas mellan er. Tvångskiftet behöver bara undertecknas av skiftesmannen. Tvångsskiftet skall sedan delges samtliga dödsbodelägare och om de godkänner tvångskiftet blir detta omedelbart giltigt. Om någon av dödsbodelägarna inte heller är nöjd med tvångskiftet kan man klandra detta inom 4 veckor från delgivning, se Äktenskapsbalken 17:8. Sammanfattningsvis, försök komma fram till en samförståndslösning med barnet. Utan dennes underteckning är arvskiftet inte giltigt. Om det inte går, ansök om en skiftesman hos tingsrätten där den avlidna var bosatt. Skiftesmannen kan då tvångsvis skifta arvet för er. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.

Fråga om värdering av kvarlåtenskap samt arvskifte

2016-01-30 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMin fråga är hur man räknar ut vad en ring som blivit värderad till 60000kr (nypris) och 340000 ( marknadsvärde) är värd i pengar ? Min syster vill ha ringen som är från vår mors dödsbo. Vår far vill ge oss andra pengar istället . Tack för hjälpen i förhand
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga!ArvskifteEnligt 23 kap. 3 § ärvdabalken (1958:637) har varje delägare rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slag av egendom. Vidare anges det att vad som ej lämpligen kan delas eller skiljas bör såvitt möjligt hamna i en persons lott. Kommer man inte överens om vem som i detta fall ska ärva ringen kan ringen ärvas med samäganderätt av flera. Är även detta inte en lösning och föreligger det fortfarande oenighet om vem som ska ärva ringen kommer frågan att avgöras av en skiftesman. Skiftesmannen, som är utsedd av tingsrätten på begäran av dödsbodelägare enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637), kommer att genomföra tvångsskifte. Klandras även tvångsskiftet ska ägarna väcka talan mot de övriga dödsbodelägarna. Det är, ur en ekonomisk synvinkel, lämpligast att komma överens dödsbodelägare emellan, eftersom en skiftesman ska ha ett arvode ur dödsboet.VärderingVanligtvis används marknadsvärdet då en bouppteckningen upprättas. Men dödsbodelägarna är inte bundna av detta värde och kan, om de kommer överens, bestämma ett annat värde. ArvskifteslikvidErhåller en dödsbodelägare en andel av dödsboet som överstiger värdet på hans eller hennes lott, får dödsbodelägaren betala en arvskifteslikvid som motsvarar värdet på det han fick utöver sin lott och som sedan fördelas på övriga dödsbodelägares lotter. I detta fall kan t.ex. er far få ringen på sin lott men kommer då att behöva ge dig och övriga dödsbodelägare arvsskifteslikvid, t.ex. pengar, om ringens värde överstiger värdet på er fars lott. Hoppas att svaret var till hjälp. Du är välkommen att kontakta Lawline igen för fler frågor.Hälsningar,

Arvsfördelning bland syskon

2016-01-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har en helbror och vi hade en halvsyster, död sen 1988, som har 3 efterlevande barn. Om min bror skulle avlida före mig, hur blir då arvet efter honom fördelat på mig och min avlidne halvsyster. Blir 50/50 eller är det annorlunda med halvsyskon?
Azra Huzejrovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finner du i Ärvdabalken (ÄB). Om din bror saknar barn, som är de personer som i första hand ska ärva enligt 2 kap. 1 § ÄB, ärver era föräldrar hans tillgångar enligt 2 kap. 2 § ÄB. Om era föräldrar har avlidit ärver syskon, detta enligt samma bestämmelse. Eftersom din halvsyster dog 1988 ärver hennes tre barn din halvsysters del enligt 2 kap. 2 § ÄB. Din halvsyster har dock enbart rätt till arv från den gemensamma föräldern enligt 2 kap. 2 § ÄB. Detta innebär därmed att ena halvan av arvet kommer tillfalla dig medan den andra halvan kommer delas lika mellan dig och din halvsyster (hälften var), i ditt fall de tre syskonbarnen. Syskonbarnen kommer i sin tur få dela lika på sin mors del av arvet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur ordnar man så att ett syskon ärver hela moderns husandel?

2015-12-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min nyligen avlidna mor och jag äger ett hus tillsammans som jag bor i. Min mor hade en bostadsrätt. Mitt enda syskon vill nu att jag ska äga huset ensam och avstå sin 1/4 till mig. Hur göra? Bodelningen har ännu inte ägt rum.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Jag uppfattar det som att du redan äger 50 % av huset och att din mor ägde 50 %. Svaret på frågan beror lite på. För det första är det så att en bodelning skall ske om din mor var gift eller sambo med någon. Om hon var sambo med någon skulle det inte spela någon roll för huset, eftersom jag tolkar det som att du bodde ensam där. Det är nämligen bara en "gemensam bostad" som ingår i bodelningen om man är i ett samboförhållande (3 och 5 §§ Sambolagen). Om hon å andra sidan var gift då hon avled, skall huset ingå i bodelningen. Bestämmelserna om bodelning mellan makar finns främst i 9-10 kap. Äktenskapsbalken, men i korthet kan sägas att all egendom som inte till följd av ett äktenskapsförord, gåvovillkor eller testamente är "enskild egendom" ingår i bodelningen. Det är inte möjligt att hela förutse hur bodelningen skulle sluta, men en bodelning går till så att man lägger ihop all den egendom som inte är enskild, drar av respektive makes skulder från respektive egendom och sedan lägger ihop resultatet (tanken är att varje make skall få behålla egendom som täcker skulderna). Därefter räknar man ut det på så sätt att varje make får samma andel av värdet. Den make som har mest egendom får sedan som huvudregel lämna den egendom han eller hon vill till den andra maken.Exempel:A och B är gifta. A äger tillsammans med sin son ett hus till värdet 6 000 000 kr, och de äger hälften var. A har annan egendom till värdet 500 000 kr och skulder till värdet 300 000 kr. B har egendom till värdet 3 000 000. Ingen egendom är "enskild egendom, varför all egendom ingår i bodelningen.A anses vid bodelningen äga 3 000 000 + 500 000 - 300 000 = 3 200 000 kr, medan B äger 3 000 000 kr. Totalt blir detta 6 200 000 kr. A (egentligen A:s dödsbo, som A:s arvingar förvaltar) skall lämna över egendom till värdet 100 000 kr till B, och arvingarna kommer överens med B på så sätt att denne inte får någon del i huset utan får annan egendom istället.Som synes skulle det kunna bli så att en bodelning resulterade i att en eventuell make fick andel i huset eller att detta skulle få säljas för att den andra maken skulle få ut sin andel. Allt hänger dock på egendomsförhållandena.När det gäller arvet skall du och ditt syskon enligt reglerna i Ärvdabalken ärva 50 % var av moderns kvarlåtenskap (efter en eventuell bodelning) förutsatt att inget testamente finns. Det är dock 50 % av VÄRDET som var och en ärver, och inte nödvändigtvis 50 % av varje ägodel. Om modern har tillräckligt med övrig egendom skulle ni alltså kunna skifta arvet på det sättet att du fick ut hela hennes andel av huset. Ett annat alternativ, som väl främst blir aktuellt om det inte finns tillräckligt med egendom för att kompensera ditt syskon, kan vara att han trots allt ärver en andel av huset men att han sedan överlåter den som gåva (eller mot betalning) till dig. Detta är de två enklaste alternativen, men vilket av dem som är lämpligast beror på situationen. Om det är viktigt att båda ärver lika mycket och det finns tillräckligt med egendom, är det lämpligt att arvet skiftas så att du ärver huset. Om det inte spelar någon roll om en av er får mer egendom än den andra, kan ni helt enkelt göra så att du får syskonets andel av huset som gåva efter arvet.Hoppas att svaret blir till hjälp! Hör gärna av dig på thommy.akesson@lawline.se om det är något som är oklart.Hälsningar,

Fördelning av arv, fastighet samt kontanta medel

2015-12-03 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har följande fråga.Båda mina föräldrar har dött och vi är två barn som ska dela på arvet.För att förenkla frågan tar jag bara upp två uppgifter i arvet som jag undrar över. Siffrorna är kan ses som ett exempel.Vi ärver en summa pengar vi kan säga att det är 800 000kr samt en fastighet till ett värde av400 000kr.Det är sedan länge överenskommet att jag tar över fastigheten.Pengarna delas ju så att båda får hälften det vill säga 400 000kr. Men hur blir det med fastigheten? Jag ärver väl hälften av fastigheten det vill säga 400 000/2 = 200 000kr. Det innebär väl då att jag behöver köpa ut mitt syskons del av fastigheten som är 200 000kr?En jurist om arbetar med Bouppteckningar påstår att jag måste köpa ut fastigheten för hela värdet, alltså 400 000kr. Kan detta verkligen stämma?Vilken lagtext gäller för detta?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Frågor om arv regleras i Ärvdabalken. Din fråga är egentligen en beräkningsfråga. Du har helt rätt tolkat att såvida ni är två bröstarvingar och inget testamente finns som säger att annan fördelning än huvudregeln i Ärvdabalken 2 kapitlet 1 § att bröstarvingar "taga lika lott", det vill säga delar lika på arvet. I ditt exempel finns i dödsboet 800 000 kr i kontanter, dessutom finns en fastighet värd 400 000 kr. Det är två bröstarvingar som ska dela på arvet. Du vill ha fastigheten och ditt syskon motsätter sig inte det. Enligt 23 kap 1 § kan du och ditt syskon komma överens om hur arvet ska fördelas så länge det inte inkräktar på någon annans rätt, och enligt 23 kap 3 § kan er arvslott vara i vilken slags egendom som helst, och saker som inte bör delas (t ex en fastighet) ska läggas på en lott om det är möjligt. Det är alltså fullt möjligt att du får fastigheten i arvsskiftet. När det gäller beräkningen tror jag att det bara blivit ett litet missförstånd mellan dig och juristen bara? Hela dödsboets värde är 800 000 kr (i kontanter) + 400 000 kr (i fastigheten), dvs totalt 1 200 000 kr. Om ni är två bröstarvingar som ska dela på detta innebär det att er respektive del är 600 000 kr. Om du då tillskiftas huset så ska du av kontanterna, dvs i reda pengar, ha ytterligare 200 000 kr. Ditt syskon får 600 000 kr i kontanter. Det finns således inget behov av att ni ska få 400 000 kr var, samt ärva halva fastigheten vardera och du sen ska köpa ut ditt syskon. Så vida ni är överens om fastighetens värde och att du ska ärva fastigheten, så kan arvet fördelas direkt med fastigheten + 200 000 kr till dig, och 600 000 kr till ditt syskon. Hoppas att du fick svar på dina funderingar, annars är du alltid välkommen åter till Lawline med dina frågor. Vänligen,