Arvsskifte & den nya arvsförordningen

2015-04-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag (A) och min fru (B) har en gemensam dotter (C). Jag har en son från ett tidigare äktenskap (D). Om jag skulle dö före min fru, hur fördelas vår gemensamma bodelningsförmögenhet (inget äktenskapsförord finns), låt oss för enkelhets skull anta SEK 3 millioner, mellan överlevande B, C och D, med förutsättningen att jag vill att min överlevande maka ska sitta i orubbat bo (ärva och förfoga över allt, tills hon oxo dör slutligen)1) Om D avstår (skriftligt) från sin arvslott och accepterar att bli efterarvinge.2) Om D INTE avstår, utan kräver sin arvslott omedelbart vid efter min död.Mellan C och D efter min fru's död (efter mig).3) Om testamente finns där D's arvslott begransas till hans laglott, hälften av arvslotten.4) Om INGET testamente finns.Slutligen, ovanstående situationer i det fall a) min maka skulle dö före mig eller b) om vi dör samtidigt (i en olycka).Min fru och jag är sedan 30 år utflyttade från Sverige, fast bosatta i Thailand, men vi är båda Svenska medborgare.Tusen tack!
Rosa Nicole Abas |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga,Jag kommer nedan att redogöra för de olika situationerna Du beskrivit i Din fråga. Viktigt att notera är att jag i mitt svar förutsätter att det inte finns någon enskild egendom som ska tas med i beräkning vid arvsskifte då Du inte uppgivit några uppgifter därom. Situation 1: Sonen D avstår från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken med stöd av 3 kap. 1 § st. 1 ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).I de fall det finns en efterlevande make ska ett arvsskifte föregås av en bodelning under förutsättning att detta inte redan har skett under ett pågående äktenskap och den efterlevande maken inte heller begär en jämkning med stöd av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) som innebär att vardera såsom sin bodelningsandel behåller sitt giftorättsgods (se https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1).Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott. Enligt huvudregeln har en bröstarvinge som inte är en bröstarvinge till den efterlevande maken möjlighet att få ut sin arvslott direkt efter den först avlidne. Men i förevarande fall antar vi att D väljer att avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken som erhåller D:s lott, liksom det gemensamma barnets C:s lott, med fri förfoganderätt som innebär att B inte får testamentera bort denna andel under sin livstid. C och D har nu en varsin kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som de kommer att få ut genom ett efterarv efter B:s död. Denna kvotdel beräknas genom att dividera andelarna med den efterlevande makens förmögenhet efter den först avlindne makens dödsfall; alltså: 750 000 (C:s andel) + 750 000 (D:s andel) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 1,5 milj. (andelarna B ärver med fri förfoganderätt)Kvotdelen: 1 500 000/3 000 000 = ½ av den framtida förmögenhetsmassan ska fördelas lika efter den efterlevande makens död.Situation 2: D väljer att inte avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken.Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott. D har enligt huvudregeln rätt att få ut sin arvslott redan efter den först avlidnes död med anledning av att D inte är bröstarvinge till den efterlevande maken. Detta innebär därmed att D nu är ute ur bilden och inte har rätt till ett efterarv efter B:s död.Nu har bara det gemensamma barnet C en kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som kommer bli föremål för ett efterarv. B ärver C:s andel med fri förfoganderätt. Vi beräknar C:s kvotdel i B:s framtida förmögenhetsmassa genom att dividera C:s andel med B:s samlade förmögenhet; alltså: 750 000 (C:s arvslott) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 750 000 (C:s arvslott som B ärver med fri förfoganderätt)Kvotdelen: 750 000/2 250 000 Situation 3: om det aktualiseras ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer fördelningen ske enligt ovan med den skillnad att bröstarvingarna erhåller hälften av den arvslotten (laglotten) de annars hade ärvt (se 7 kap. 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).Situation 4: Om inget testamente förefinnes aktualiseras antingen situation 1 eller 2 beroende på om D avstår från sin arvslott till förmån för B eller ej. Vad gäller fall a) (din fru avlider innan dig) kommer fördelningen ske enligt följande:Situation 1, 2 och 3 kommer inte kunna aktualiseras då D endast ärver efter Dig såsom arvinge efter Dig och inte efter din fru B. Så bodelning och arvsskiftet kommer ske enligt följande:Bodelning: Du ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom din bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver Du med full äganderätt.Arv: Den återstående summan på 1,5 milj. SEK som utgör B:s bodelningsandel utgör C:s arvslott då inga andra bröstarvingar finns. Denna andel tillfaller Dig med fri förfoganderätt och kommer utgöra en kvotdel i Din framtida förmögenhet och kommer bli föremål för efterarv efter Ditt dödsfall. Kvotdelen: 1,5 milj. / 1,5 milj. + 1,5 milj = 1/2 såsom C:s kvotdel i Din framtida förmögenhetsmassa som utgör arvet efter B:s död och som ska brytas ut innan arvsskifte sker av Din kvarlåtenskap.Efterarv: jag förutsätter nu att Du inte ingått ett nytt äktenskap och att en bodelning innan arvsskifte sker inte är aktuellt. Jag förutsätter också att det inte har skett någon värdeökning/värdeminskning av kvarlåtenskapen (för enkelhetens skull och i brist på andra uppgifter) efter Ditt dödsfall. Arvet kommer ske enligt följande:Inledningsvis ska arvet efter den först avlidne maken (B) brytas ut. Kvotdelen utgjorde 1/2. Alltså ska C ärva en andel om 1,5 milj. som utgör ett arv från B.Arv: nu återstår 1,5 milj. av kvarlåtenskapen som ska fördelas lika mellan C och D. Vardera bröstarvinge kommer få en arvslott motsvarande 750 000 SEK såsom arv i från Dig.Alltså kommer C erhålla: 1,5 milj. SEK (B:s arv) + 750 000 SEK (arv från Dig). D erhåller 750 000 SEK (arv från Dig). I fall då Du upprättat ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer C och D erhålla hälften av arvslotten (laglotten) såsom arv efter Dig. Beträffande situation b) får det utredas vem som avlidit först av er under bilolyckan varpå arvet sker efter den ordning som dödsfallen inträtt.Notera att EU:s nya arvsförordning kommer att träda i kraft den 17 augusti 2015. Den nya arvsförordningen kommer bl.a. innebära att den avlidnes hemvist enligt huvudregel avgör vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan; men också vilken domstol som är behörig i frågan. I dagsläget är medborgarskapsprincip gällande och innebär att medborgarskapet styr arvet. Så i det fall den avlidne under sin livstid inte i t.ex. ett testamente valt att lagen i den stat där han eller hon är medborgare ska tillämpas kommer domstolen och lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid sin död att tillämpas på arvet; i ditt fall Thailand om Du kommer vara fortsatt bosatt där. Om Du har för avsikt att kvarstanna i Thailand och Du vill att arvsskiftet ska ske enligt det svenska regelverket bör Du upprätta ett testamente därom. Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt och kan hjälpa Dig att upprätta ett sådant testamente. Boka tid kan du göra direkt genom att klicka Dig in på följande länk: http://lawline.se/boka.Vänligen,

Felaktigt arvskifte

2015-03-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!C dog för två år sedan. C hade tre barn med tre olika män. Yngsta barnets far var Cs man fram till 1990 då han dog. De ägde då gemensamt en villa centralt i en populär stad.Yngsta barnet tog över lånen och fick villan. Då C dog 2013 framkom felaktigt att äldsta sonen bortadopterats. Det tog halv annat år att få upprättelse hos Skatteverket. Sonens personakt är nu rätt och han är son till C. Sonen har begärt att bodelningen görs om. Systern river nu himmel och jord, anlitar advokat och ser ingen orsak till att dela arvet, några få tusenlappar. Dottern hävdar att modern inte ens ägde sitt bohag vid dödsögonblicket.Har sonen rätt till något arv?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt 16 kap 4 § ärvdabalken förlorar en arvinge sin rätt att göra anspråk på ett arv efter att tio år har passerad sedan dödsfallet. Det innebär alltså sonen har rätt att göra anspråk på arvet innan denna tid har passerat. Detta medför vidare att övriga arvingar kan bli skyldiga att återbörda en del av den egendomen som har utgått.För vidare läsning hänvisas till Agell, Anders, Verkan av arvskifte när faderskapspresumtion senare blivit hävd. Ett av många tänkbara fall då deltagarkretsen vid arvskifte inte överensstämt med senare klarlagda förhållanden, i: Juridisk tidskrift, Vol. 1997-98, nr 4, 1132-1148.Om du vill ha ytterligare juridisk hjälp med att hantera tvisten kan du vända dig till Familjens jurist.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Arvsrätt för sambor

2015-03-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min sambo är brittisk medborgare men bor i Sverige sedan 7 år tillbaka. vi har två barn tillsammans. Han har dock två barn från ett tidigare äktenskap, de är bosatta i Storbritannien och är brittiska medborgare.Min fråga är - vad händer om min sambo avlider innan mig med arvsrätten? Hur kan jag minska min risk?
Julia Ekerot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att ni är sambor är Sambolagen tillämplig. Sambor ärver inte varandra, utan vid ett dödsfall kommer er samboegendom att delas mellan er (om ni inte har ett samboavtal som säger annat enligt 9§ Sambolagen) och därefter kommer din sambos barn att ärva din sambo. Samboegendom är bostad och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk.Om ett samboförhållande skulle upphöra på grund av dödsfall har däremot den efterlevande sambon rätt till egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp (enligt 18§ Sambolagen). En annan rättighet som den efterlevande sambon har är att den kan välja om en bodelning ska ske vid förhållandets upphörande, vilket följer av 18§ Sambolagen. Det betyder att om den efterlevande sambon äger en stod del av samboegendomen kan den skydda sig genom att inte genomföra en bodelning. Resterande egendom kommer däremot ärvas av barnen. Det betyder alltså att sambor inte ärver varandra. Skulle din sambo avlida kommer era gemensamma barn ärva hälften av din sambos egendom, och de två andra barnen kommer ärva resten (förutsatt att det inte finns något testamente som kan säga annat). Ett testamente kan vara ett bra sätt att skydda sig, men tänk då på att det inte går att testamentera bort laglotten som barnen har rätt till enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken.Med vänliga hälsningar

Vad händer vid dödsfall med ett hus som är enskild egendom?

2015-03-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag och min man är gifta. Huset vi bor i ägs av min man till 100% och är enskild egendom (arv från hans mamma). Vem ärver huset om min man dör före mig? Vi har ett gemensamt barn och min man har ett särkullbarn.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att huset är enskild egendom innebär att det inte skulle ingå i bodelningen om en av er - exempelvis din man - dog (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230, innebär ju att endast giftorättsgods ingår, och enskild egendom är inte giftorättsgods). Alltså skulle huset först och främst till 100 % tillhöra dödsboet. Frågan är då som händer vid arvskiftet. Jag förutsätter här att det inte finns något testamente, men självklart skulle det kunna påverka svaret.Det som ärvs enligt lag är i princip inte enskilda saker (såsom hus, bankkonto, möbler och så vidare), utan ett förmögenhetsvärde. Detta skall fördelas efter bestämmelserna i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Om din man skulle dö, skulle för det första hans särkullbarn ha rätt att kräva ut sitt arv (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Eftersom din man har två barn, skulle det innefatta hälften av förmögenhetsvärdet av din mans tillgångar efter bodelningen (i princip tillgångar minus skulder). Om din mans egendom exempelvis skulle vara värd 1200000 kr och han hade skulder på 150000 kr, skulle alltså särkullbarnet ha rätt till egendom för (1200000-150000)/2=525000 kr. Den andra hälften kunde man tro skulle gå till ert gemensamma barn, men om du och din make fortfarande var gifta vid dödsfallet skulle denna hälft istället gå till dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken); ert gemensamma barn skulle alltså få vänta på arvet.Eftersom det är ett värde man ärver och inte särskilda ägodelar, får i princip arvingarna komma överens om vem som får vad. Utifrån vad jag vet är det alltså du och särkullbarnet som skulle få komma överens. Eftersom huset oftast är det mest värdefulla man äger, är det ju möjligt att om du skulle få det på din lott blir det inte tillräckligt över åt särkullbarnet. Du kunde då exempelvis lösa ut detta barn genom att betala pengar. Annars kanske ni skulle kunna komma överens om att äga en andel i huset var (då skulle ju särkullbarnet kunna få en del av vinsten vid en senare försäljning). Om det finns tillräckligt med egendom är det dock naturligtvis mest naturligt att du får huset. Det viktiga är dock som sagt att man får det "värde" som man skall ärva.Om man inte kan komma överens om en fördelning kan en arvinge begära att en skiftesman utses av tingsrätten (23 kap. 5 § Ärvdabalken), och om denna inte kan medla fram en frivillig lösning kan denne bestämma hur egendomen fördelas. Om det finns tillräckligt med egendom skulle du av naturliga skäl förmodligen även i detta fall få huset.En lösning som avviker lite från det jag har tagit upp hittills kunde vara att särkullbarnet valde att avstå från egendomen till förmån för dig (3 kap. 9 § Ärvdabalken). I så fall skulle naturligtvis du ärva bland annat hela huset, men i gengäld skulle särkullbarnet senare ha rätt att ärva en andel av din egendom (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Denna lösning är förstås mycket förmånlig för dig, men fungerar nog bäst om du har en nära relation till särkullbarnet.Sammanfattningsvis:Det är arvingarna som bestämmer vem som får vilken egendom, men man utgår ifrån vilket värde var och en skall ärva. Kommer man inte överens, kan en skiftesman utses. Det är då sannolikt att du skulle få huset på din lott om egendomen räckte till för det. Annars skulle du och särkullbarnet äga huset tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Hur delas arvet, då det finns särkullbarn och gemensamma barn?

2015-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur delas arvet upp efter bouppteckningen efter min far?Han var gift och mor lever.Vi är tre barn ( 2 barn från pappas tidigare äktenskap) De finns i stort sett bara en fastighet i boet ( där mor har 50% av lagfarten)Hur ser de olika andelarna ut nu när vi skall skifta arvet?mvh//
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) är närmaste arvingar till arvlåtaren, arvlåtarens avkomlingar, dessa brukar kallas för bröstarvingar. Barnen tar lika lott och är något av barnen avlidna träder dennes avkomlingar in istället. Enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) ärver om arvlåtaren var gift den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver öven framför gemensamma barn. Men om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge (särkullbarn), så omfattar den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen endast den arvingens arvslott, om arvingen har valt att avstå sin rätt till arv i enlighet med 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Bröstarvingen har då istället rätt till efterarv enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1), vilket innebär att bröstarvingen har rätt till arvet den skulle ha erhållit ifrån den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider. I detta fallet har barnen rätt till 1/3 utav arvet efter fadern, eftersom det vad jag förstår det finns tre barn. I detta fall tycks finnas två stycken särkullbarn, vilka alltså har rätt att ta ut sin del av arvet nu, men kan välja att avstå sin rätt att ta ut arvet nu enligt 3 kap. 9 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Det gemensamma barnets del ärvs med fri förfoganderätt utav den efterlevande maken. Fri förfoganderätt innebär att arvet efter den först avlidne maken inte får testamenteras bort utav den efterlevande maken. Vad gäller fastigheten så verkar denna vara giftorättsgods varav båda makarna har rätt till hälften var av värdet på denna. Hälften av värdet utgör alltså en del av arvet efter fadern, där särkullbarnen har rätt till 1/3 var och den tredjedelen som det gemensamma barnet ska ärva, ärvs utav den efterlevande maken enligt 3 kap 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) med fri förfogande rätt och det gemensamma barnet har rätt till efterarv då den efterlevande maken avlider.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Ärver jag min brors skulder?

2015-03-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har en bror som bor i Schweiz. Om han dör före mig ärver jag då hans ev skulder? Jag är svensk medborgare.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Enligt svensk rätt kan du aldrig ärva någons skulder. Det är bara tillgångar som kan skiftas ut till dödsbodelägarna om det finns något kvar efter avdrag för skulderna.Om resultatet blir negativt, dvs om skulderna överstiger tillgångarna, kan de aldrig övergå till dig enligt svensk rätt. Schweizisk arvsrätt kan bli i vart fall delvis tillämplig eftersom din bror bor i Schweiz. Även om jag inte vet hur Schweizisk arvsrätt ser ut är jag nästan helt säker på samma sak gäller där - dvs att du aldrig riskerar att ansvara för din brors skulder.Vänliga hälsningar,

Formkrav för arvsskifteshandling

2015-03-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,jag och min syster är dödsbodelägare efter vår pappa som dog 2012. Han hade då en bostad, som stått kvar i dödsboet, som vi fick sålt nu i februari. Den såldes med förlust.Hur gör vi nu för att kunna dela upp pengarna mellan oss? Är det bara att dela ut dem eller behövs det särskilda papper?MVH
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga.Nu när fastigheten har sålts ska pengarna i dödsboet fördelas mellan er genom ett arvsskifte. Vid arvsskifte ska det upprättas en handling som skrivs under av dödsbodelägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det föreligger alltså ett skriftlighetskrav. Med vänliga hälsningar,

Den avlidnes skulder och arvskifte

2015-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan.Det är så att min advokat gällande tre dödsbo pappa/farmor/farfar, inte har följt reglerna. Istället för att lägga ihop skulderna och betala dom INNAN arvet delats ut, har hon delat ut pengar till några av oss bara. Och så har farmors hus blivit förstört men hon tycker att VI ska stå för kostnaden när det egentligen är min farbror och hans dam som sett till så detta skett.Hon har inte heller delat ut resterande belopp lika mellan oss utan några av oss får inget alls.Är detta verkligen rätt? Jag kan komma med mer information också så ni får en uppfattning av vad som skett.Men hur ska det egentligen gå till med arvet om det finns skulder osv? Ska inte skulderna betalas först och resterande belopp delas lika??
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När en person har avlidit så ska en bouppteckning göras över den avlidnes skulder och tillgångar. Den avlidnes skulder ska betalas av dödsboet, normalt innan det att arvet fördelas, för att på så sätt veta hur mycket som kan fördelas. Skifte av arvet får ej företas innan bouppteckning har gjorts och den avlidnes skulder har betalats, om någon utav delägarna i dödsboet bestrider det, se 23:2 ärvdabalken. Om en fördelning av arvet sker innan den avlidnes eller dödsboets skulder är betalda så ska skiftet gå åter om skulderna uppgår till eller överstiger den avlidnes tillgångar, se 21:4 ärvdabalken. Om skulderna inte är större än den avlidnes tillgångar så ska endast det som behövs för att skulderna ska kunna betalas gå åter. Det som i sådana fall behövs ska återgå från var och en av dödsbodelägarna i förhållande till vad var och en har fått för mycket. Det vanliga är alltså att skulderna betalas innan det att arvet skiftas, men det finns inget som förhindrar att så inte sker, såvida ingen dödsbodelägare sätter sig emot det. Däremot så kan skiftet komma att gå åter för att skulderna ska kunna betalas. Arvet fördelas enligt de regler som finns i ärvdabalken. Om den avlidne t.ex. har två barn vid sin bortgång så kommer arvet att fördelas i två lika stora delar till dessa bröstarvingar (1/2 av arvet), se 2:1 ärvdabalken. Om en utav dessa bröstarvingar, som i sin tur har två barn, har gått bort tidigare, så fördelas dennes andel på det antal bröstarvingar som denne har lämnat efter sig (1/4 av arvet till de två barnbarnen). Detta kan vara en förklaring till att summan av arvet har skilt sig åt mellan er. Om det finns ett testamente med i bilden, så kan naturligtvis även detta testamente påverka ifall en utav arvingarna får mer än de andra. Annars är som sagt utgångspunkten att alla arvingar inom samma arvsklass ska få lika andelar. Över arvsskiftet ska upprättas en handling som skrivs under av delägarna till dödsboet, enligt 23:4 ärvdabalken. Vad gäller skadan så kan bara snabbt sägas att som utgångspunkt så ska den som har orsakat en skada också vara ansvarig för den, se skadeståndslagen. Vad som måste utredas är vad det är för skada, och vem som har orsakat skadan samt om det finns ett orsakssamband. Du har helt rätt i att tanken är att skulder ska betalas innan arvet skiftas för att man på så sätt ska veta vad det är som ska skiftas. Det är också så att arvingar inom samma arvsklass som utgångspunkt ska taga lika lott i arvet. Om du tycker att arvskiftet har blivit felaktigt, eller om du behöver ytterligare konsultation och hjälp med hur du ska gå tillväga, så skulle jag rekommendera att kontakta en jurist, om det är så att den advokat som ni har inte kan ge tillfredsställande svar. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätten, och du kan boka tid direkt på vår hemsida. Med vänliga hälsningar