Väntetid vid arvskifte

2016-04-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska man behöva vänta på arvskifte? Bouppteckningen klar i dec.har väntat i snart ett år nu..
Adrian Nylén |Hej!Din fråga verkar gälla väntetiden vid arv, vilket kan variera från fall till fall.Utifrån det angivna har bouppteckningen varit klar sedan december, med vilket jag antar du menar att bouppteckningen skickats in till Skatteverket.Det är oftast detta moment som tar längst tid, då Skatteverket måste handlägga ärendet i sin helhet. Handläggningstiden kan variera från några veckor till några månader, beroende på vilken belastning som föreligger på det aktuella kontoret. Om du har väntat på en handläggning i snart ett år rekommenderar jag attdu tar kontakt med Skatteverket för att höra vad som står på.Är det däremot själva arvskiftet som du syftar på är reglerna något annorlunda. Arvskiftet är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna som inte ska rapporteras in till någon myndighet. Arvet betalas ut så fort som alla dödsbodelägare kommit överens och skrivit på avtalet. Det finns således ingen tidsgräns på detta, utan alla dödsbodelägare måste vara ense.Om det är svårt att finna något konsensus bör ni ta hjälp av en skiftesman.Hoppas detta hjälper!

Bröstarvingars rätt till arv

2016-04-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är tre syskon som har ärvt vår fars tillgångar (utan testamente). Vår bror vill inte samarbeta och hotar med att arvet ska upplösas så att ingen får något trots att vi har löst det mesta själva redan. (begravning, bouppteckning, upplösning av företag, deklaration och tömning av bostad etc)Vilka är våra rättigheter och hur kan man gå vidare för att få ett avslut på det hela?Har vi någon möjlighet att ärva vår egen del utav arvet utan hans medverkan?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB), se här. Vid ett dödsfall där det inte finns något testamente eller någon make/maka är utgångspunkten att bröstarvingarna som finns i den första arvsklassen ska ärva, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna utgörs av arvlåtarens avkomlingar, dvs. barn. Enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB ska bröstarvingarna dela lika på arvet. Utifrån detta så kan man säga ni tre syskon ska dela lika på arvet efter er far, dvs. få en tredjedel var. Er bror kan således inte hota med att "upplösa arvet" så att ni inte får något, detta kan han inte råda över. Det ni bör göra för att avsluta detta är att registrera bouppteckningen hos Skatteverket och sedan genomföra arvskiftet, alltså fördela kvarlåtenskapen mellan er. Hur tillgångarna ska fördelas ska framgå av ett skriftligt avtal som undertecknas av dödsbodelägarna, dvs. dig och dina syskon. Om ni inte kan komma överens om arvskiftet så kan någon av er begära att en domstol förordnar en skiftesman som försöker få er att komma överens. Men om det inte heller går så kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte. Dödsboet upphör då alla tillgångar har skiftats. Ni kan alltså ärva er egen del tillslut, även om er bror vägrar att medverka till arvskiftet. Hoppas detta var svar på din fråga!Om du önskar ytterligare information i ditt ärende råder jag dig att kontakta vår telefonsupport på 08-533 300 04, öppertider: mån-ons kl. 10.00−16.00 eller mailar till info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Istadarätt efter far pga. avliden farbror

2016-04-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Min faster och farbror har båda avlidit. Min faster dog 2014 och min farbror ärvde henne. Nu har min farbror avlidit och bouppteckning gjorts. De har inga barn. Min farbror har 3 efterlämnade syskon och min faster har 1 efterlämnad bror som är död. Vi är 4 barn efter vår far. Det är alltså 3 dödsbodelägare på min farbrors sida och 1 dödsbodelägare på min fasters sida (4 barn). Hur delas arvsskiftet? Blir det i två delar, där den ena delen ärvs av min farbrors syskon och den andra delen ärvs av min far (4 barn) Tacksam för svar.Min farbrors syster säger att arvet ska delas i 4 delar, 3 till min farbrors syskon och 1 till min avlidne far.Tacksam för svarHälsningarMona Forsell
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag har uppfattat frågan så har din farbror 3 syskon samt din faster som har avlidit. I det här fallet verkar det som att din farbrors föräldrar har avlidit, vilket innebär att syskonen har rätt att ärva efter din farbror enligt 2 kap 2 § Ärvdabalken. Där framgår det även att varje gren tar lika lott, vilket alltså innebär att arvet ska delas på de fyra syskonen. Det innebär att din farbrors syster har rätt, arvet ska delas i 4 delar, varje syskon får en del. Den delen som egentligen skulle tillfalla din far, tillfaller dig och dina syskon på grund av istadarätten som framgår i 2 kap 1 § Ärvdabalken. Istadarätten innebär att ni får träda i er fars ställe och ärva efter er farbror. Det måste även beaktas att det föreligger en rätt till etterarv efter din fasters bortgång, vilket tillfaller dig och dina tre syskon. Jag hoppas du fick ett svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp så kan du boka tid med en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Det kan du antingen göra genom att klicka på knappen till höger eller boka tid på http://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

När ska arvskifte verktällas?

2016-03-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi ska skifta dödsboet efter far. Vår syster håller skifteshandlingarna tills hon fått sina pengar vilket hindrar övriga från ansökan om lagfarter m.m. Bl.a. behöver vi reparera fastigheten. Från när äger skiftet rum, vinner laga kraft? Från och med betalning skett eller fr.o.m. att handlingarna är påskrivna?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Efter det att bouppteckning förrättats, skulderna betalats, bodelning skett och eventuella legat lämnats ut fördelas det som återstår av den dödes kvarlåtenskap mellan arvingar och universella testamentstagare genom arvskiftet. Enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) förrättas arvskifte av arvtagare och universella testamentstagare. Enligt 23 kap. 4 § ärvdabalken ska över arvskifte upprättas en handling som skrivs under av delägarna. Arvskifteshandlingen och bouppteckning behövs för att kunna verkställa fördelningen av den dödes kvarlåtenskap. Om ingen motsätter sig arvskifteshandlingen och alla skriver under den så ska arvskiftet verkställas och kvarlåtenskapen fördelas.Att en dom vinner laga kraft innebär att tiden för överklagan har gått ut och att den då kan verkställas. Om samtliga dödsbodelägare är överens och skriver under arvskifteshandlingen blir frågan om att man ska behöva vänta på att arvskiftet ska vinna laga kraft inte aktuell. Fall där frågan om laga kraft blir aktuell är när det uppstår en tvist bland dödsbodelägarna och tingsrätten utser en boutredningsman alternativt en skiftesman enligt 23 kap 5 § ärvdabalken. Boutredningsmannen eller skiftesmannen kommer att genomföra ett tvångsskifte. Beslutet om tvångsskifte kan sedan inom 4 veckor klandras genom att talan väcks vid tingsrätt enligt 17 kap 8 äktenskapsbalken (1987:230). Då beslutet om tvångsskifte inte längre kan överklagas vinner arvskiftet laga kraft och ska verkställas. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar,

Återföring av gåva

2016-04-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Tacksam för era synpunkter.Hustru avled. Hennes make var ensam arvtagare. Paret hade inga barn.Testamentet säger att parets syskonbarn skall vara arvtagare.Tre legala efterarvingar och fyra legala arvtagare.För tre år sedan gav den nu avlidna maken en gåva på 125 000 kronor till de fyra legala arvtagarna dvs 25 000 / personInga villkor har sagts eller skrivits av givaren.Måste de som fick gåvan ” återlägga ” gåvan.Tack på förhand
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De enda man inte kan göra arvslösa genom testamente är bröstarvingar (egna barn), 7 kap 1§ Ärvdabalken. Det går alltså bra att testamentera hela arvet till syskonbarnen och med det göra frun . Värt att notera är att en bodelning ska göras innan arvet kan delas ut. Gällande gåvan ska en gåva till annan än arvinge bara avräknas om det föreskrivits om detta eller om det utifrån omständigheterna måste ansetts varit avsett då egendomen gavs, 6 kap 1§ Ärvdabalken. Avräkningsskyldigheten måste alltså vara anordnad redan när gåvan gavs. Gåvorna behöver alltså inte återföras till dödsboet. Hoppas du fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Fördelning av arv

2016-04-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man har avlidit det finns ett testamente att jag ärver med full äganderätt. Han har 3 särkullbarn och vi har ett gemensamt. Bouppteckning är upprättat boets behållning är 600.000 kr hur ser fördelningen ut av arvet hur mycket ärver var och en
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Din mans tre särkullbarn har rätt att få ut sina laglotter direkt, men kan också avstå sitt arv för din skull. Då får de sedan sin andel av din mans arv när du går bort. Om de inte avstår sitt arv får de sin laglott, vilket är 1/8 var eftersom de är totalt fyra barn. Särkullbarnen får alltså: 600 000/8 = 75 000 kr var.Ert gemensamma barn får inte ut sin laglott direkt eftersom du fortfarande lever, utan får ut sin del av din mans arv när du går bort. Du får ert barns laglott (75 000 kr) med fri förfoganderätt. Att ha pengar med fri förfoganderätt innebär att du kan göra vad du vill med dem (spendera dem, ge bort dem, behålla dem) förutom att testamentera bort dem. Om det inte finns några andra arvingar eller andra testamentstagare får du sedan resten av behållningen med full äganderätt.Fördelningen blir då:Särkullbarn 1: 75 000Särkullbarn 2: 75 000Särkullbarn 3: 75 000Du: 375 000 (varav 75 000 med fri förfoganderätt)Jag hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Särkullbarns rättigheter till arv

2016-04-01 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag är särkullbarn till min pappa som gick bort i februari. För två år sedan var han nära att dö och jag fick då frågan från min halvsyster om jag ville ha min del av arvet. Det skulle i så fall betyda att hennes mor skulle behövs sälja. Jag svarade att jag ville ha arvet, om han skulle gå bort. Tre månader senare, när pappa tillfrisknat sålde de huset och upprättade inbördes testamente som gjorde alla hans frus tillgångar från den dagen till enskild egendom. I februari, strax efter pappas bortgång köpte hans hushåll en ny bil. Vad har jag för rättigheter om de gemensamt och avsiktligt fört över tillgångar från min pappa till hans änka och därigenom till mina halvsyskon?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler för vad som gäller i ett äktenskap när ena maken gått bort finns i Äktenskapsbalken (förkortas ÄktB), se här. Regler för arv finns i Ärvdabalken (förkortas ÄB), se här. BodelningNär din pappa gått bort upplöses hans äktenskap med frun, enligt ÄktB 1 kap. 5§. När ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske där din pappa och fruns egendom fördelas mellan dem, ÄktB 9 kap. 1§ 1 stycket. I bodelningen ska din pappas och fruns giftorättsgods ingå, enligt ÄktB 10 kap. 1§. Enligt 7 kap. 1§ ÄktB är all egendom giftorättsgods förutom enskild egendom. Något kan bli enskild egendom genom att din pappa och frun skriver att viss sak ska vara enskild egendom i äktenskapsförord. En sak kan även bli enskild egendom genom att någon av dem ärver något genom testamente eller får en gåva, med villkoret att saken ska vara enskild egendom. Detta framgår av ÄktB 7 kap. 2§. Fruns tillgångar kan alltså inte bli hennes enskilda egendom från den dagen de upprättar ett inbördes testamente. Din pappa kan ha testamenterat en del av hans tillgångar till frun som enskild egendom, men de blir då inte enskild egendom förrän den dagen din pappa gått bort och frun får ut detta arv. Redovisningsskyldighet i samband med bodelningBodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena för dagen då din pappa gått bort, ÄktB 9 kap. 2§ 1 stycket. Det betyder att allt giftorättsgods som din pappa och hans fru hade då din pappa gick bort ska tas med i bodelningen. Enligt ÄktB 9 kap. 3§ är din pappas fru sedan skyldig att redovisa för all den egendom (dvs. allt deras giftorättsgods) som ska ingå i bodelningen tills bodelningen är genomförd. Frun har med andra ord en skyldighet att visa vad hon gjort med sitt och din pappas giftorättsgods som hon har hand om fram tills dess att bodelningen är klar. Det innebär alltså att om din pappas hushåll har köpt bilen för pengar som ska ingå i bodelningen måste de visa detta. Värdet av bilen kommer då att räknas med i bodelningen och din pappas del i bodelningen kommer därmed inte att påverkas. Samma sak gäller om frun eller halvsyskonen på något annat sätt för över egendom från din pappa till dem för att minska din pappas del innan bodelningen är klar. Om din pappas hushåll har köpt bilen för egendom som inte är giftorättsgods, och alltså inte ska ingå i bodelningen, har de inte gjort något fel juridiskt. Jämkning av testamenteNär bodelningen genomförts ska din pappas kvarlåtenskap (kvarlåtenskap=den egendom han fått efter bodelningen och eventuell enskild egendom som han har) delas mellan dig och dina halvsyskon, 2 kap. 1§ ÄB. Utgångspunkten är att kvarlåtenskapen delas i lika stora delar mellan alla barnen. Man brukar då säga att ni får ut era arvslotter. Om din pappa valt att testamentera bort egendom till hans fru eller dina halvsyskon har du ändå rätt att kräva ut din laglott, 7 kap. 1§ ÄB. Din laglott är enligt samma paragraf hälften av arvslotten, dvs. hälften av det du skulle fått om din pappa inte haft ett testamente och alla tillgångar skulle delats enligt den vanliga arvsordningen. Om den egendom som är kvar när allt delats ut enligt testamentet inte räcker för att du ska få ut din laglott måste du begära att testamentet ska jämkas för att du ska få ut laglotten, 7 kap. 3§ ÄB. Då kan det vara så att dina halvsyskon, frun och andra som fått del i testamentet måste dela med sig av deras arv för att du ska nå upp till din laglott. SammanfattningSammanfattningsvis har du alltså rätt att kräva att din pappas fru redovisar för vad som hänt med hennes och din pappas giftorättsgods innan bodelningen är gjord. Den egendom som spenderats eller getts bort fram till dess kan alltså tas med i bodelningen ändå. Du har vidare rätt att få ut din laglott även om din pappa skulle ha testamenterat bort all eller en stor del av sin egendom. För att få ut din laglott måste du begära jämkning av testamentet. Hoppas att detta svarade på din fråga. Skulle du vilja ha mer hjälp med vad som gäller kring din pappas arv skulle jag rekommendera att du bokar en tid hos Familjens Jurist, det kan du göra här: lawline.se/boka.Vänligen,

Särkullsbarns rätt till arv och testamente till förmån för efterlevande make

2016-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är ett gift par, vi har bara särkullsbarn min man har 2 och jag har 1 barn. Vår önskan är att få leva i orubbat bo när den ene avlider hur kan man skriva ett testamente för detta? Om hans barn kräver ut sin laglott och vi äger ett hus (halva var) som är värderat till 3milj (lånet är på 2milj) hur mycket måste jag betala till hans barn om dom kräver ut sin laglott direkt? Vad händer om dom avstår sin laglott får dom då ärva mig till hälften när jag avlider, eller om jag väljer att sälja huset före min död ärver dom då de pengar som ev. blir över från husets försäljning? Tack för en bra sida.
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!I svensk rätt kan man inte testamentera bort sina barns laglott, vilket framgår av ärvdabalken 7 kap 1 och 3 §§ (ÄB 7:1 &3)https://lagen.nu/1958:637. Vidare har särkullsbarn en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott direkt när föräldern dör och behöver inte vänta på att förälderns make/maka avlider. Ett särkullsbarn kan dock avstå från sin laglott till förmån för den efterlevande maken och har då rätt till efterarv (arv från den efterlevande maken när den dör) enligt ÄB 3:9. Det finns med andra ord inget sätt för er att i ett testamente göra så att särkullsbarnen får vänta på sitt arv, utan så kan bara ske om särkullsbarnen frivilligt skjuter upp sin rätt till arv. Det är dock viktigt att ni skriver ett testamente om att ni ska ärva allt av varandra som inte utgör barnens laglott, annars kommer allt att gå till barnen eftersom de är särkullsbarn, se ÄB 3:1. Det är nämligen endast gemensamma barn som får vänta på sitt arv tills den efterlevande maken avlider. Det förtjänar att nämnas att ditt barn inte har rätt till arv från din man och hans barn inte har rätt till arv efter dig (såvida de inte är adopterade). Därmed har hans barn inte rätt till pengarna som flyter in från din försäljning av huset efter hans död, sedan hans barn fått sina lotter (som ni genom testamente nu önskar begränsa till laglotter). (Du kan givetvis lösa ut hans barn genom att sälja huset eller belåna det om banken samtycker).Vilka belopp barnen har absolut rätt till såsom laglott beror på hur stor den avlidna makens kvarlåtenskap är efter bodelning. När en av er avlider ska först en bodelning mellan er två ske enligt ÄB 23:1. Om efterlevande make dock inte vill det för att efterlevande maken har mer giftorättsgods (tillgångar som ska delas lika mellan makarna) kan efterlevande make avstå från bodelning enligt äktenskapsbalken (ÄktB) 12:2https://lagen.nu/1987:230. Det den avlidna maken har kvar efter en eventuell bodelning utgör hans kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap delas upp på lika stora arvslotter mellan barnen, och hälften av dessa arvslotter utgör vardera barns laglott som den har en ovillkorlig rätt till (ÄB 7:1).Exempel: Ponera att det är din man som avlider först och att hans kvarlåtenskap efter en eventuell bodelning mellan er uppgår till 500 000 kr (ni har 1 500 000 kr var i huset minus skuld på 1000 000 kr var). Denna kvarlåtenskap ska delas mellan mellan hans barn i lika stora arvslotter. Varje arvslott blir 250 000, eftersom din man har två barn. Hälften av dessa arvslotter utgör barnens laglotter, dvs varje barn har rätt till 125 000 kr var. Dessa 125 000 för vardera barn (totalt 250 000) kan ni inte förfoga över genom testamente. Hur mycket du måste lösa ut barnen med beror alltså på vilket belopp den avlidna makens kvarlåtenskap uppgår till.Notera dock var jag skrev ovan om att ni MÅSTE skriva testamente om ni inte vill att särkullsbarnen ska ärva allt utan begränsa arvet till laglotter enligt ovanstående uträkning. Ang testamentets utformning är det viktigt att ni noga följer formkraven i ÄB 10:1. Testamentesvittnena får inte vara någon som uppräknas i 10:4. I övrigt bör ni skriva att ni önskar ärva varandras hela kvarlåtenskap förutom särkullsbarnens laglott.Lycka till!Med vänlig hälsning,