Arvinge äger redan 50% av fast egendom, får hen förtur att köpa ut de andra arvingarna?

2018-02-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag äger 50% av en fastighet min mor äger 50% vi är 3 syskon vid ett arv , har jag rätt att lösa ut mina syskon eftersom jag redan äger 50%? Kan det bli krångligt?Huset är även uthyrt.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Bodelning och arvskifteEfter att en person har avlidit ska dödsboet först göra en bouppteckning, betala alla skulder och därefter skifta boet – vilket kallas arvskifte.Under bouppteckningen antecknas den avlidnes tillgångar och skulder såsom de var vid dödsfallet, 20 kap 4 § Ärvdabalk (1958:637), ÄB, se https://lagen.nu/1958:637. Efter att bouppteckningen är gjord ska alla skulderna i dödsboet betalas och de tillgångarna som vid det tillfället är kvar kommer att ingå i arvskiftet, jämför 23 kap 2 §, ÄB, där det ska uppges om någon av dödsbodelägarna motsätter sig att boet skiftas, då får boet inte skiftas innan alla skulder är betalda. Anledningen är helt enkelt att dödsboet kan kräva tillbaka egendom som är skiftad om en borgenär begär betalning av skulden, så kallad återgång.Det är genom arvskiftet och arvskifteshandlingen som egendomen från dödsboet omvandlas till en konkret rätt till det enskilda egendomssubjektet, det vill säga det är då dödsbodelägarna får laglig äganderätt till arvegodset. Arvingarnas ansvar vid er mors dödsfall I egenskap av din mors barn är du och dina syskon i den första arvsklassen enligt svensk lag och kommer alltså att ärva er mor, om någon av er inte längre skulle vara i livet kommer det att vara era barn som ärver i ert ställe, 2 kap 1 § ÄB. När din mor dör går det ekonomiska ansvaret över på dödsboet, vilket är en juridisk person som ska förvaltas av dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna är du, dina syskon och eventuella universella testamentstagare, 18 kap 1 § ÄB. Det är ni som tillsammans företräder boet, delar och skiftar det. Det är först när det är dags för arvskifte som ni kommer att dela upp den kvarvarande egendomen efter er mor, eftersom det är först då bodelningen är klar och alla skulder till dödsboet är betalda. Ni ska här i egenskap av dödsbodelägare dela upp egendomen mellan er i enlighet med testamente (om det finns) och lag. Fastigheten I lagen stadgas det att det som "ej lämpligen kan delas" inte heller bör delas på, vilket syftar på just fastigheter. Med det sagt så är det så att i många fall kan försäljning anses vara en lättare och smidigare lösning än samägande, 23 kap 3 § ÄB. Många gånger används både lottdragning och auktion mellan dödsbodelägarna vid den faktiska uppdelningen av egendomen. Det är ni som dödsbodelägare som ska komma överens, så äger du redan 50% av fastigheten så borde det blir smidigast rent praktiskt att du köper ut de andra, men det finns ingen lagstadgad förtur för din del baserad på att du redan äger 50%. Skiftesman Kommer ni inte överens kan ni ansöka hos tingsrätten om att de ska förordna en skiftesman som hjälper er att skifta boet, 23 kap 5 §, ÄB. Hen har då rätt att få ersättning ur dödsboet, 17 kap 7 § Äktenskapsbalk (1987:230), se https://lagen.nu/1987:230. SammanfattningsvisSammanfattningsvis är det rent praktiskt enklast om du köper ut dina andra syskon ur fastigheten vid arvskiftet, men det föreligger ingen lagstadgat förtur att du ska få göra det baserat på att du redan äger 50% i fastigheten eftersom ni alla har lika mycket rätt i resterande 50% av fastigheten. Då ni alla kommer att vara delägare i fastigheten krävs det samtiligas samtycke för en försäljning av fastigheten, 2 § Lag (1904:48) om samäganderätt, se https://lagen.nu/1904:48_s.1. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Oskiftat dödsbo

2018-02-14 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMannen i äktenskapet avled februari 2017. Bouppteckningen har godkänts. Ensam Dödsbodelägare var efterlevande maka. Något arvskifte till efterlevande make har inte skett. Nu har efterlevande make avlidit. Ska den oskiftade delen efter den först avlidna maken redovisas i bouppteckningen för den nu avlidna makan eller hur gör man? Det finns två barn som kommer att ärva.I den godkända bouppteckningen för den avlidna mannen gjordes en felaktig beräkning av värdet för en bostadsrätt. Vid beräkningen användes bostadsrättens andel i föreningens förmögenhet och inte marknadsvärdet. Ska en tilläggsbouppteckning upprättas eller är det tillräckligt att det görs rätt i bouppteckningen som ska upprättas för den nu avlidna makan?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer dela upp din totala fråga i de två frågeställningarna som du har. Längst ned finner du en sammanfattning samt en rekommendation över hur du kan gå vidare med ditt ärende. Ska det oskiftade dödsboet redovisas i bouppteckningen för den nu avlidna makan? När en make/maka avlider och det finns en efterlevande make/maka först en bodelning göras mellan makarna. Sedan ska dödsboet skiftas. Detta för att kunna veta hur stor del av den efterlevande makens tillgångar som utgör arv/kvarlåtenskap från den först avlidna. Har man gemensamma barn har barnen rätt till ett s.k. efterarv från den först avlidna när den andra maken också avlider. Detta gör att arvet som de två barnen ska få ska komma ifrån båda makarna och inte endast den sist avlidna maken. I praktiken är får dock barnen allt, så länge det inte finns ett testamente, vilket gör att det egentligen inte spelar någon roll om man räknar ut hur stor del av arvet som utgör arv från den först avlidna resp den sist avlidna. Allting ska ändå till barnen under förutsättning att det inte finns något testamente. Finns det testamente är det viktigare att boet från den först avlidna först skiftas så att barnen får så mycket som de har rätt till enligt den legala arvsordningen – ett testamente ska inte kunna inkräkta på barnens rätt till deras laglott. För att allting ska gå helt rätt till så bör boet efter den först avlidna skiftas så att dödsboet kan avslutas. Därefter ska den nu avlidna makans bo utredas och skiftas. Det finns inga begränsningar i hur länge ett dödsbo kan stå som oavslutat, men det är ändå en rekommendation att att upplösa dödsboet nu dels eftersom beskattningen av dödsbon skärps från och med det fjärde året efter dödsåret.Tilläggsbouppteckning eller räcker det med att rätta till felet i bouppteckningen i den sist avlidnas dödsbo? Fel i en bouppteckning måste rättas till. Däremot, fel i form av att en egendom värderats för lågt utgör normalt inte grund för en tilläggsbouppteckning. Detta enligt rättsfallet NJA 1981 s 300. Felet kan alltså normalt rättas till i efterhand genom att man gör rätt i den sist avlidnas bo. Huruvida man i vanliga fall kan rätta till felet nu i efterhand eller behöver genomföra en tilläggsbouppteckning beror på om bouppteckningen redan är registrerad. Har den hunnit registreras hos Skatteverket så behöver man göra en tilläggsbouppteckning. Har den inte hunnit registreras så räcker det med en komplettering.Sammanfattning och rekommendation Vad gäller det oskiftade boet så kvittar det i praktiken om ni väljer att redovisa det samt skifta det boet, innan boet efter den nu avlida utreds och skiftas. Detta för att kunna avsluta de båda dödsbona samt för att få ett korrekt avslut på det hela. Vad gäller de felaktiga uppgifterna i den först avlidnas dödsbo så utgör de som sagt normalt inte grund för en tilläggsbouppteckning. Istället kan ni göra rätt i den nu avlidnas bo. Är däremot den först avlidnas bo inte registrerat hos Skatteverket kan ni genom en rättelse ändra det i den först avlidnas också. Behöver ni hjälp med bouppteckningarna, att skifta arven eller att göra en tilläggbosuppteckning/kompettering så kan vår byrå hjälpa er. Hör i så fall av er på min mail nedan så hänvisar jag er vidare. Hoppas ni har fått svar på er fråga! Är det något i svaret som ni inte förstår är ni varmt välkomna att höra av er till mig på cornelia.najafi@lawline.se så reder vi ut det hela! Lycka till. Mvh,

Ärver helsyskon och halvsyskons barn 50 % var eller gäller annan fördelning?

2018-02-10 i Arvsskifte
FRÅGA |ArvsfrågaB avlider. Föräldrar döda. Ett helsyskon K (lever). Ett halvsyskon T (avliden)Ett syskonbarn M (lever) efter T Inga andra arvingar.Fråga: ärver K samt M 50 % var eller gäller annan fördelning?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Jag förutsätter att B inte har några barn, eftersom du inte skriver något om det. I första hand är det därför föräldrarna som delar lika på arvet efter B, 50 % var. Eftersom föräldrarna är avlidna, träder föräldrarnas respektive barn in i deras ställe (ÄB 2 kap. 2 §). Detta innebär att helsyskonet K träder in i båda föräldrars ställe och halvsyskonet T träder in i den ena förälderns ställe. Fördelningen blir då enligt följande: - K ärver allt från den förälder K har gemensam med B (50 %) och hälften från den förälder K har gemensam med både B och T (25 %) = 75 % av hela B:s arv.- T ärver hälften från den förälder T har gemensam med B och K (25 %) = 25 % av hela B:s arv.Eftersom T är avliden träder T:s barn M in i T:s ställe. M ärver alltså 25 % av hela B:s arv. Sammanfattningsvis ärver K 75 % av arvet och M 25 % av arvet. Om det skulle uppstå svårigheter som gör att du behöver hjälp med fördelning av arv, kan du kontakta våra jurister på Lawlines juristbyrå HÄR.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Villkorad gåva

2018-01-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag ämnar genom gåva ge min fru 90% av äganderätten till vår bostadsrätt och behålla 10% själv efter det. I gåvan kommer det att anges att jag har rätt att nyttja gåvan under min livstid. Om vi även gör dessa 90% till hennes enskilda egendom, vad händer då i det fall hon avlider? Gäller då nyttjanderätten fortfarande när det blir vår dotter som ärver den enskilda egendomen?
Sofia Nygren |Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline!Om det är så att din fru avlider och din dotter i och med detta ärver henne, träder hon in i din frus ställe. Detta betyder alltså att om din fru fått en villkorad gåva från dig, gäller villkoren även gentemot din dotter. Du har alltså nyttjanderätt under din livstid om det är så villkoren kring gåvan är statuerade. Hoppas du fick svar på din fråga.Väl mött!

Arvsordning

2018-02-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Min pappa blev änkling för ett år sedan. Två veckor innan hans hustru gick bort efter en tids sjukdom så dog hennes mamma. Min pappa blev kallad till boutredningen efter sin fru men aldrig till boutredningen efter sin svärmor. Svärmors boutredning hanterades av pappas avlidne frus dotter och hennes morbror boet skiftades även mellan dessa två (pengarna har betalats ut). Borde inte min pappa blivit kallad? Borde inte min pappas bortgångna frus del av arbet efter sin mamma bli en del av boutredningen efter pappas avlidna fru? Hur kan man värja sig på bästa sätt och få dessa saker reglerade?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa en fråga till Lawline! Arvsordningen Lagen har delat in olika familjemedlemmar i olika arvsklasser, parentelprincipen, vilket är utgångspunkten vid fördelning av arv. Avkomlingar (barn) har bäst arvsrätt och är alltså i den första arvsklassen, är inte barnet i livet är det i så fall avkomlingar till barnet som har rätt till arvet i det avlidna barnets ställe, 2 kap 1 § Ärvdabalk (1958:637), ÄB, se https://lagen.nu/1958:637. Har den avlidna inga barn går arvet vidare till den andra arvsklassen, vilket omfattar föräldrar och föräldrarnas avkomlingar (syskon till den avlidna), 2 kap 2 §, ÄB, där arvet fördelas lika mellan föräldrarna. Är föräldrarna inte i livet, ska arvet delas lika mellan efterlevande syskon till den avlidna (föräldrarnas avkomlingar). Om ingen i den arvsklasserna är kvar i livet går arvet till den Allmänna arvsfonden, eftersom ingen annan (om inte testamente föreligger) har rätt att taga arv, 2 kap 4 §, ÄB.Make/ maka har rätt till efterarv efter sin avlidna respektive, det är endast då som en make/maka ärver före gemensamma barn, 3 kap 2 §, ÄB. Din far ärver alltså före dig efter sin avlidna maka. Din far är inte i någon arvsklass till sin avlidna svärmor och behöver då inte heller kallas till bodelningsstämman, såvida han inte var universell testamentstagare efter sin svärmor, vilket hade gjort honom till dödsbodelägare eftersom en universell testamentstagare är av testatorn insatt i arvingens ställe, till skillnad från en legitarie som inte är dödsbodelägare, 11 kap 10 §, ÄB. En universell testamentstagare är en testamentstagare som inte är legitarie (fått en särskild förmån i testamentet, 11 kap 10 § ÄB) och är dödsbodelägare tillsammans med arvingar och eftelevande make. Tillsammans ska de gemensamt förvalta dödsboet tills det att boet har arvskiftats, 18 kap 1 §, ÄB. Dödsbodelägarna till din fars avlidna svärmorSom du ser ovan är det helt riktigt att din fars makas dotter blir den som träder i hennes ställe under bodelningen. Eftersom dödsfallet av svärmor skedde innan din fars maka var död, så var dock vid det tillfället din fars maka den rättmätige arvingen, men eftersom hon nu är avliden så är det hennes dotter som träder i hennes ställe vad gäller arvet efter hans svärmor. SammanfattningsvisSammanfattningsvis så är det rätt att din far inte blev kallad till hans svärmors arvskifte eftersom det är hans avlidna makas dotter som är dödsbodelägare, och inte din far. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måste alla arvingar godkänns arvskiftet?

2018-02-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min moster avled 2017. Hon hade aldrig varit gift. Det fanns ett testamente där vi är sex syskonbarn som ska ärva och två blir utan arv. Den ena av mina kusiner ville inte godkänna testamentet så det krävdes delgivningsmän för att få tag i honom men till sist blev det gjort. Bouppteckningen är gjord och testamentet är godkänt av alla men nu väntar vi på arvskiftet. Firman som är anlitad för att göra boppteckning och arvsskifte är sjuk och svår att få tag på så allt drar ut på tiden och allt står stilla. Det jag undrar över nu är om handlingen med arvsskiftet när den väl kommer ska undertecknas och godkännas av alla inklusive de två kusiner som inte fick något arv eller vad krävs för att få ett avslut?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvskifteshandlingen ska godkännas av alla arvingarnaArvskifteshandlingen redogör vem som ska få vad av arvet. Handlingen ska vara skriftlig och måste godkännas genom underskrift av alla dödsbodelägare. Det innebär alltså att bara ni 6 syskonbarn som ska få ärva måste godkänna handlingen. De två kusinerna som blir utan arv måste inte godkänna handlingen. När ni sex syskonbarn som ska ärva har undertecknat arvskifteshandlingen kan slutligen arvet fördelas mellan er.Om ni inte kan komma överens om arvskiftetOm ni inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas, kan ni ta hjälp av en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få till stånd en frivillig överenskommelse. Om ni inte kan enas så verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte. Det innebär att skiftesmannen själv upprättar en "rättvis" handling över arvskiftet som skiftesmannen skriver under och som därmed blir gällande. Om någon av er är missnöjd med tvångsskiftet, så behöver den personen väcka talan i Tingsrätten mot de övriga arvingarna.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med allt!Med Vänliga Hälsningar

Har efterlevande make arvsrätt?

2018-02-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Min make och jag har varit gifta i 30 år,han har just avlidit och har två särkullsbarn,ärver inte jag hälften av min make och särkullsbarnen hälfter,jag äger halva hemmet samt hälften av 100000 tusen,vad ärver jag och vad ärver särkullsbarnen?
Claudia Perra-Morin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En vanlig missuppfattning när äktenskapet upplöses – det vill säga att en av makarna avlider – är att man skulle ärva hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta är felaktigt. När den ena maken har avlidit ska bodelning göras enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. I denna bodelning ska man räkna in allt giftorättsgods som finns i äktenskapet enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken och sedan är huvudregeln att detta sedan hälftendelas. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken. Detta innebär att du har rätt till hälften av ert sammanlagda giftorättsgods från bodelningen. Således ärver du inget av din avlidne make utan all hans kvarlåtenskap efter bodelningen kommer att tillfalla hans särkullsbarn om de inte väljer att avstå det till din förmån enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken. Således ärver du inget av din make utan den enda gången du ärver något av din avlidne make är om ni hade haft gemensamma barn. Då träder 3 kap 1 § ärvdabalken in som föreskriver att du skulle ärva efter din make med fri förfoganderätt över det som era barn annars skulle ha ärvt av sin far. I annat fall skulle du även ha arvsrätt om ni hade ett inbördes testamente som föreskrev att du skulle ärva hälften av hans kvarlåtenskap.Vad innebär detta?Du har således ingen arvsrätt efter din make eftersom du kommer få ut din del av er gemensamma egendom redan efter bodelningen. Således är du berättigad till 50 % av ert hus och även 50 % av de likvida tillgångarna du beskriver. Du har även rätt till hälften av ert övriga giftorättsgods. När bodelningen är klar kommer hans del således att tillfalla särkullsbarnen.Med vänlig hälsning,

Arvsskifte och avsluta konton, vad behövs?

2018-01-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!!Hur ska man gå till väga för att avskriva en skuld(banklån) på ett dödsbo och sedan begära utbetalning av ev pengar som finns på konto i samma bank ???MVH
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga så vill du veta hur man skiftar själva boet. Detta görs efter att bouppteckningen är förrättad. Den avlidnes skulder betalas av de tillgångar som finns i boet och resterande tillgångar skiftas mellan dödsbodelägarna. Själva arvsskiftet sker genom att en handling över hur tillgångarna ska fördelas undertecknas av dödsbodelägarna. Banken kan sköta transaktionerna åt er, men ni behöver ha med er en registrerad bouppteckning till banken, då den fungerar som dödsboets identitetshandling, samt arvsskifteshandlingen för att styrka vem som har rätt till vad. Om det finns flera dödsbodelägare så kan det vara lättast om endast en eller två dödsbodelägare går till banken, men då behövs fullmakt från eventuella övriga dödsbodelägare. Fullmakten ska styrka att dödsbodelägaren som går till banken har rätt att företräda de som inte är närvarande. Med hjälp av bouppteckningen, arvsskifte och fullmakt så kan ni styrka att ni har rätt att avsluta konton i den avlidnes namn och överföra tillgångarna.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga. Det är enklast för dig att kontakta banken som det rör sig om och höra om de har några särskilda rutiner. Bland annat kan banken ha förtryckta fullmaktsblanketter att fylla i om så behövs.Vänligen,