Arvsskifte

2016-06-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag är inne boende hos min far.Han börjar bli till åren med sviktande hällsa,jag har två syskon med.Min fråga är vad händer om han går bort?Han har en bostadsrätt.Kan dom slänga ut mig?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring vad som händer med en avliden persons egendom (kvarlåtenskap) finns i ärvdabalken (ÄB). Äger din far bostadsrätten kommer den utgöra kvarlåtenskap. Enligt 2:1 ÄB ska då den - tillsammans med annan egendom din far eventuellt ägde vid det eventuella dödsfallet - delas lika mellan dig och dina syskon (jag utgår från att din far inte är gift eller sambo med någon). Din far kan dock testamentera bort bostadsrätten så att du får den vid hans död. Finns inget testamente ska således bostadsrätten och annan kvarlåtenskap delas lika mellan dig och dina syskon. Finns det annan egendom värd lika mycket som bostadsrätten kanske dina syskon är nöjda med att ta den istället för bostadsrätten. Är så fallet kommer du att ärva bostadsrätten och därmed bli ägare till den.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Väntetid vid arvskifte

2016-04-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska man behöva vänta på arvskifte? Bouppteckningen klar i dec.har väntat i snart ett år nu..
Adrian Nylén |Hej!Din fråga verkar gälla väntetiden vid arv, vilket kan variera från fall till fall.Utifrån det angivna har bouppteckningen varit klar sedan december, med vilket jag antar du menar att bouppteckningen skickats in till Skatteverket.Det är oftast detta moment som tar längst tid, då Skatteverket måste handlägga ärendet i sin helhet. Handläggningstiden kan variera från några veckor till några månader, beroende på vilken belastning som föreligger på det aktuella kontoret. Om du har väntat på en handläggning i snart ett år rekommenderar jag attdu tar kontakt med Skatteverket för att höra vad som står på.Är det däremot själva arvskiftet som du syftar på är reglerna något annorlunda. Arvskiftet är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna som inte ska rapporteras in till någon myndighet. Arvet betalas ut så fort som alla dödsbodelägare kommit överens och skrivit på avtalet. Det finns således ingen tidsgräns på detta, utan alla dödsbodelägare måste vara ense.Om det är svårt att finna något konsensus bör ni ta hjälp av en skiftesman.Hoppas detta hjälper!

Bröstarvingars rätt till arv

2016-04-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är tre syskon som har ärvt vår fars tillgångar (utan testamente). Vår bror vill inte samarbeta och hotar med att arvet ska upplösas så att ingen får något trots att vi har löst det mesta själva redan. (begravning, bouppteckning, upplösning av företag, deklaration och tömning av bostad etc)Vilka är våra rättigheter och hur kan man gå vidare för att få ett avslut på det hela?Har vi någon möjlighet att ärva vår egen del utav arvet utan hans medverkan?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB), se här. Vid ett dödsfall där det inte finns något testamente eller någon make/maka är utgångspunkten att bröstarvingarna som finns i den första arvsklassen ska ärva, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna utgörs av arvlåtarens avkomlingar, dvs. barn. Enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB ska bröstarvingarna dela lika på arvet. Utifrån detta så kan man säga ni tre syskon ska dela lika på arvet efter er far, dvs. få en tredjedel var. Er bror kan således inte hota med att "upplösa arvet" så att ni inte får något, detta kan han inte råda över. Det ni bör göra för att avsluta detta är att registrera bouppteckningen hos Skatteverket och sedan genomföra arvskiftet, alltså fördela kvarlåtenskapen mellan er. Hur tillgångarna ska fördelas ska framgå av ett skriftligt avtal som undertecknas av dödsbodelägarna, dvs. dig och dina syskon. Om ni inte kan komma överens om arvskiftet så kan någon av er begära att en domstol förordnar en skiftesman som försöker få er att komma överens. Men om det inte heller går så kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte. Dödsboet upphör då alla tillgångar har skiftats. Ni kan alltså ärva er egen del tillslut, även om er bror vägrar att medverka till arvskiftet. Hoppas detta var svar på din fråga!Om du önskar ytterligare information i ditt ärende råder jag dig att kontakta vår telefonsupport på 08-533 300 04, öppertider: mån-ons kl. 10.00−16.00 eller mailar till info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Istadarätt efter far pga. avliden farbror

2016-04-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Min faster och farbror har båda avlidit. Min faster dog 2014 och min farbror ärvde henne. Nu har min farbror avlidit och bouppteckning gjorts. De har inga barn. Min farbror har 3 efterlämnade syskon och min faster har 1 efterlämnad bror som är död. Vi är 4 barn efter vår far. Det är alltså 3 dödsbodelägare på min farbrors sida och 1 dödsbodelägare på min fasters sida (4 barn). Hur delas arvsskiftet? Blir det i två delar, där den ena delen ärvs av min farbrors syskon och den andra delen ärvs av min far (4 barn) Tacksam för svar.Min farbrors syster säger att arvet ska delas i 4 delar, 3 till min farbrors syskon och 1 till min avlidne far.Tacksam för svarHälsningarMona Forsell
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag har uppfattat frågan så har din farbror 3 syskon samt din faster som har avlidit. I det här fallet verkar det som att din farbrors föräldrar har avlidit, vilket innebär att syskonen har rätt att ärva efter din farbror enligt 2 kap 2 § Ärvdabalken. Där framgår det även att varje gren tar lika lott, vilket alltså innebär att arvet ska delas på de fyra syskonen. Det innebär att din farbrors syster har rätt, arvet ska delas i 4 delar, varje syskon får en del. Den delen som egentligen skulle tillfalla din far, tillfaller dig och dina syskon på grund av istadarätten som framgår i 2 kap 1 § Ärvdabalken. Istadarätten innebär att ni får träda i er fars ställe och ärva efter er farbror. Det måste även beaktas att det föreligger en rätt till etterarv efter din fasters bortgång, vilket tillfaller dig och dina tre syskon. Jag hoppas du fick ett svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp så kan du boka tid med en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Det kan du antingen göra genom att klicka på knappen till höger eller boka tid på http://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

Sälja egendom från dödsbo utan delägarnas vetskap

2016-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är tre ägare till ett dödsbo ( arvskifte har ej skett på grund av att parterna ej är överens ). Har någon av parterna rätt att under rådande förhållande avyttra någon del av vad som ingår i dödsboet, utan att parterna får vetskap härom??
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Allmänt:Frågor rörande dödsbo och arv regleras i Ärvdabalken (förkortas ÄB). Huvudregeln är att förvaltningen av dödsboet ska skötas gemensamt av dödsboets delägare. 18 kap 1 § ÄB.Huvudregeln:De tre ägarna kallas dödsbodelägare och de ska alltså tillsammans sälja egendom, eller i vart fall ge sitt medgivande till försäljningar. För närvarande äger ju alla egentligen en tredjedel av allting och därför ter det sig alltså helt logiskt att ingen får sälja något utan de andras medgivande eftersom den personen då säljer delar av andras egendom utan tillåtelse. Undantag?Gemensam förvaltning kan ju lätt bli problematisk om man inte kommer överens. Därför finns det också undantag för situationer som inte tål att uppskjutas. Ett enkelt exempel på detta kan vara att den döde hade ett stort lager av äpplen som helt enkelt måste säljas innan det blir dåligt. Om man då inte kan inhämta en dödsbodelägares samtycke till försäljningen så får man alltså sälja äpplena ändå. Att samtycke inte går att inhämta kräver i stort sett att personen man ska fråga håller sig undan avsiktligt eller är utomlands och väldigt svår att nå, alternativt extremt sjuk. Att en person inte svarar i telefonen innebär alltså inte att en dödsbodelägare får sälja av egendomen.Om säljaren hävdar detta så är det alltså förmodligen inte så att det inte gick att inhämta ert samtycke. Det finns dock inget undantag om man inte är överens. D v s, om två vill sälja och en tredje inte vill det så får de två som vill sälja ändå inte sälja. Påföljd vid felaktig försäljning:Om en person säljer av egendom från dödsboet utan samtycke och därigenom skadar de andra dödsbodelägarna så skall han ersätta den skada han orsakat dem. 18 kap. 6 § ÄB.Mitt råd:1. Först och främst bör ni fundera om försäljningen skadat boet. Om inte så är det kanske onödigt att bråka om saken.2. I andra hand kan ni uppmana den säljande personen att försöka få köpet att gå tillbaka. (Det saknas juridisk grund för att få köpet att återgå egentligen, men det är ändå fritt fram att försöka).3. Fungerar inte ovanstående och ni ändå vill få ut pengar får ni helt enkelt kräva den säljande personen på ersättning till de/den dödsbodelägare som inte gav sitt samtycke och därför förlorade pengar genom försäljningen.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på telefonn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Återföring av gåva

2016-04-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Tacksam för era synpunkter.Hustru avled. Hennes make var ensam arvtagare. Paret hade inga barn.Testamentet säger att parets syskonbarn skall vara arvtagare.Tre legala efterarvingar och fyra legala arvtagare.För tre år sedan gav den nu avlidna maken en gåva på 125 000 kronor till de fyra legala arvtagarna dvs 25 000 / personInga villkor har sagts eller skrivits av givaren.Måste de som fick gåvan ” återlägga ” gåvan.Tack på förhand
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De enda man inte kan göra arvslösa genom testamente är bröstarvingar (egna barn), 7 kap 1§ Ärvdabalken. Det går alltså bra att testamentera hela arvet till syskonbarnen och med det göra frun . Värt att notera är att en bodelning ska göras innan arvet kan delas ut. Gällande gåvan ska en gåva till annan än arvinge bara avräknas om det föreskrivits om detta eller om det utifrån omständigheterna måste ansetts varit avsett då egendomen gavs, 6 kap 1§ Ärvdabalken. Avräkningsskyldigheten måste alltså vara anordnad redan när gåvan gavs. Gåvorna behöver alltså inte återföras till dödsboet. Hoppas du fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Fördelning av arv

2016-04-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man har avlidit det finns ett testamente att jag ärver med full äganderätt. Han har 3 särkullbarn och vi har ett gemensamt. Bouppteckning är upprättat boets behållning är 600.000 kr hur ser fördelningen ut av arvet hur mycket ärver var och en
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Din mans tre särkullbarn har rätt att få ut sina laglotter direkt, men kan också avstå sitt arv för din skull. Då får de sedan sin andel av din mans arv när du går bort. Om de inte avstår sitt arv får de sin laglott, vilket är 1/8 var eftersom de är totalt fyra barn. Särkullbarnen får alltså: 600 000/8 = 75 000 kr var.Ert gemensamma barn får inte ut sin laglott direkt eftersom du fortfarande lever, utan får ut sin del av din mans arv när du går bort. Du får ert barns laglott (75 000 kr) med fri förfoganderätt. Att ha pengar med fri förfoganderätt innebär att du kan göra vad du vill med dem (spendera dem, ge bort dem, behålla dem) förutom att testamentera bort dem. Om det inte finns några andra arvingar eller andra testamentstagare får du sedan resten av behållningen med full äganderätt.Fördelningen blir då:Särkullbarn 1: 75 000Särkullbarn 2: 75 000Särkullbarn 3: 75 000Du: 375 000 (varav 75 000 med fri förfoganderätt)Jag hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Särkullbarns rättigheter till arv

2016-04-01 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag är särkullbarn till min pappa som gick bort i februari. För två år sedan var han nära att dö och jag fick då frågan från min halvsyster om jag ville ha min del av arvet. Det skulle i så fall betyda att hennes mor skulle behövs sälja. Jag svarade att jag ville ha arvet, om han skulle gå bort. Tre månader senare, när pappa tillfrisknat sålde de huset och upprättade inbördes testamente som gjorde alla hans frus tillgångar från den dagen till enskild egendom. I februari, strax efter pappas bortgång köpte hans hushåll en ny bil. Vad har jag för rättigheter om de gemensamt och avsiktligt fört över tillgångar från min pappa till hans änka och därigenom till mina halvsyskon?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler för vad som gäller i ett äktenskap när ena maken gått bort finns i Äktenskapsbalken (förkortas ÄktB), se här. Regler för arv finns i Ärvdabalken (förkortas ÄB), se här. BodelningNär din pappa gått bort upplöses hans äktenskap med frun, enligt ÄktB 1 kap. 5§. När ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske där din pappa och fruns egendom fördelas mellan dem, ÄktB 9 kap. 1§ 1 stycket. I bodelningen ska din pappas och fruns giftorättsgods ingå, enligt ÄktB 10 kap. 1§. Enligt 7 kap. 1§ ÄktB är all egendom giftorättsgods förutom enskild egendom. Något kan bli enskild egendom genom att din pappa och frun skriver att viss sak ska vara enskild egendom i äktenskapsförord. En sak kan även bli enskild egendom genom att någon av dem ärver något genom testamente eller får en gåva, med villkoret att saken ska vara enskild egendom. Detta framgår av ÄktB 7 kap. 2§. Fruns tillgångar kan alltså inte bli hennes enskilda egendom från den dagen de upprättar ett inbördes testamente. Din pappa kan ha testamenterat en del av hans tillgångar till frun som enskild egendom, men de blir då inte enskild egendom förrän den dagen din pappa gått bort och frun får ut detta arv. Redovisningsskyldighet i samband med bodelningBodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena för dagen då din pappa gått bort, ÄktB 9 kap. 2§ 1 stycket. Det betyder att allt giftorättsgods som din pappa och hans fru hade då din pappa gick bort ska tas med i bodelningen. Enligt ÄktB 9 kap. 3§ är din pappas fru sedan skyldig att redovisa för all den egendom (dvs. allt deras giftorättsgods) som ska ingå i bodelningen tills bodelningen är genomförd. Frun har med andra ord en skyldighet att visa vad hon gjort med sitt och din pappas giftorättsgods som hon har hand om fram tills dess att bodelningen är klar. Det innebär alltså att om din pappas hushåll har köpt bilen för pengar som ska ingå i bodelningen måste de visa detta. Värdet av bilen kommer då att räknas med i bodelningen och din pappas del i bodelningen kommer därmed inte att påverkas. Samma sak gäller om frun eller halvsyskonen på något annat sätt för över egendom från din pappa till dem för att minska din pappas del innan bodelningen är klar. Om din pappas hushåll har köpt bilen för egendom som inte är giftorättsgods, och alltså inte ska ingå i bodelningen, har de inte gjort något fel juridiskt. Jämkning av testamenteNär bodelningen genomförts ska din pappas kvarlåtenskap (kvarlåtenskap=den egendom han fått efter bodelningen och eventuell enskild egendom som han har) delas mellan dig och dina halvsyskon, 2 kap. 1§ ÄB. Utgångspunkten är att kvarlåtenskapen delas i lika stora delar mellan alla barnen. Man brukar då säga att ni får ut era arvslotter. Om din pappa valt att testamentera bort egendom till hans fru eller dina halvsyskon har du ändå rätt att kräva ut din laglott, 7 kap. 1§ ÄB. Din laglott är enligt samma paragraf hälften av arvslotten, dvs. hälften av det du skulle fått om din pappa inte haft ett testamente och alla tillgångar skulle delats enligt den vanliga arvsordningen. Om den egendom som är kvar när allt delats ut enligt testamentet inte räcker för att du ska få ut din laglott måste du begära att testamentet ska jämkas för att du ska få ut laglotten, 7 kap. 3§ ÄB. Då kan det vara så att dina halvsyskon, frun och andra som fått del i testamentet måste dela med sig av deras arv för att du ska nå upp till din laglott. SammanfattningSammanfattningsvis har du alltså rätt att kräva att din pappas fru redovisar för vad som hänt med hennes och din pappas giftorättsgods innan bodelningen är gjord. Den egendom som spenderats eller getts bort fram till dess kan alltså tas med i bodelningen ändå. Du har vidare rätt att få ut din laglott även om din pappa skulle ha testamenterat bort all eller en stor del av sin egendom. För att få ut din laglott måste du begära jämkning av testamentet. Hoppas att detta svarade på din fråga. Skulle du vilja ha mer hjälp med vad som gäller kring din pappas arv skulle jag rekommendera att du bokar en tid hos Familjens Jurist, det kan du göra här: lawline.se/boka.Vänligen,