Använda egendom innan bouppteckning och arvskifte

2017-12-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa dog i september. Vi är 5 syskon och jag är yngst. Mina äldre syskon tyckte då jag har mest behov av en ny bil att jag ska få pappas bil och de 4 resterande syskonen delar på de pengar pappa hade. Nu undrar jag , kan jag redan nu börja använda pappas bil? Eller måste bouppteckning och arvskiftet vara klart först? Eller räcker det att vi skriver ett papper på att mina syskon godkänner att jag får bilen i arv? Finns inget testamente.
Emma Rathsman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om arvskifte finns i 23 kap. Ävdabalken (ÄB). Enligt 23 kap. 1 § ÄB ska arvskifte förrättas av arvingarna (och testamentstagare om sådana finns). Enligt samma paragraf stycke 2 ska bodelning förrättas om din far var gift. Regler om bodelning för gifta finns i 9 kap. Äktenskapsbalken. Om din far var sambo ska bodelning göras endast om hans sambo begär detta. Regler om bodelning för sambos finns i 8-21 §§ Sambolagen.Om du och dina syskon alla är överens om att du ska få bilen på din arvslott så anser jag att det inte är något problem för dig att börja använda den redan nu. Mitt förslag är dock, precis som du säger, att ni skriver ett avtal om det. Avtalet blir ett bevis för att alla har samtyckt till att du får och använder bilen och som kan styrka din ställning vid en eventuell konflikt mellan dig och dina syskon.Om det är något i svaret som är oklart hänvisar jag till kommentarsfältet nedan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvskifte har skett innan den avlidnes skulder betalts

2017-12-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag fick igår en faktura från begravningsbyrån, som avser min mors dödsbo, för en gravstensinskription som bevisligen gjordes för över ett år sedan. Vi trodde att alla räkningar som hade med dödsboet att göra var betalda vid det här laget när det gått närmare ett och ett halft år efter hon gått bort och även dödsboets deklaration godkänts av skattemyndigheterna. Vi har därför gjort det slutliga arvsskiftet. Så det finns inte längre något konto kvar för dödsboets räkning och därmed inga medel att betala denna räkning för från dödsboet. Är vi dödsbodelägare ändå skyldiga att betala denna räkning?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!De regler som aktualiseras i ditt fall finns framför allt i ärvdabalken (ÄB). I ärvdabalken 21 kap regleras "den dödes skulder". Där stadgas bland annat att alla skulder ska betalas innan arvskifte sker. Det händer dock ibland, såsom i ditt fall, att vissa skulder kvarstår efter det att arvskifte skett. Det som gäller då är att skulden ska betalas av dödsbodelägarna i förhållande till vad var och en av dem har fått för mycket vid arvskiftet. Detta innebär att ni dödsbodelägare ska svara för skulden i proportion till vad ni fick ut från arvet. Fick du alltså ut 1/3 av kvarlåtenskapen är det en 1/3 av skulden som du ska stå för. Du behöver dock självklart inte betala tillbaka mer än vad du fått i arv om det skulle vara så att skulden överstiger vad du mottagit. Om det skulle vara så att skulden överstiger arvet i sin helhet, så ska arvskiftet istället gå åter. Regeln som behandlar din situation finns i ärvdabalken 21 kap 4 §.Det du bör göra är att kontakta samtliga dödsbodelägare så att ni kan lösa detta tillsammans. Jag skulle rekommendera att ni gör detta innan det börjar löpa eventuell ränta på fakturan, eftersom att begravningsbyrån ändå har rätt att slutligen få betalt från dödsbodelägarna (såklart med förutsättningen att fakturan är giltig).Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Tveka inte att ställa fler frågor eller kommentera nedan om du har fler funderingar. Med vänliga hälsningar,

Vilka är arvsberättigade efter en far samt efter faderns nya hustru?

2017-12-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Min far är omgift med en ny kvinna och hon har inga barn. Hon har två systrar i livet. Jag och min syster är de enda barnen, särkullbarn till min far.Vad jag vet finns inga testamenten eller enskild egendom.Jag undrar vem som ärver efter min fars hustru om hon går bort först? Jag undrar också hur arvet fördelas om min far går bort först?
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDin fråga handlar om fördelning av arv samt om den legala arvsordningen och regleras främst i Ärvdabalken (ÄB), men även i Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din far och hans f.d. hustru skiljde sig, detta spelar roll för frågan och det är därför jag har valt att nämna det som utgångspunkt.Den legala arvsordningen och arvsklassernaDen legala arvsordningen förklarar i vilken ordning som en avliden persons släktingar har rätt att ärva denne. Det finns tre olika arvsklasser som är arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. I din fråga blir bara de två första arvsklasserna aktuella, därför kommer jag endast att behandla dessa två.Den första arvsklassen består först och främst av den avlidnes bröstarvingar, dvs barn eller avkomlingar, och i andra hand dennes barnbarn (ÄB 2 kap. 1 §). Allra först ärver alltså bröstarvingar och om bröstarvingar är avlidna så träder deras barn i deras ställe. Bröstarvingar delar lika på arvet.Om barn eller barnbarn till den avlidne, enligt den första arvsklassen, inte finns, så blir den andra arvsklassen aktuell. Den andra arvsklassen består i sin tur först och främst av den avlidnes föräldrar och i en bortgången förälders ställe träder istället den avlidnes syskon in (ÄB 2 kap. 2 §). Om syskon inte är vid liv så träder syskonets barn in i deras ställe. För att förtydliga, enligt den andra arvsklassen ärver först den avlidnes föräldrar, sedan syskon och till sist syskonbarn. Är en förälder avliden och det inte finns några syskon eller syskonbarn och den andra föräldern till den avlidne är vid liv, så får denne ta del av hela arvet.Efterlevande makes rätt till arvUtgångspunkten är alltså som jag beskrivit ovan, att den första arvsklassen är arvsberättigad i första hand, och den andra arvsklassen i andra hand. Det finns dock ett undantag. Om den avlidne var gift, så ska arvet tillfalla den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 1 §). Särkullbarn har dock alltid rätt att få ut sin andel av arvet innan efterlevande make, om inte särkullbarn avstår från det (ÄB 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 §). Om särkullbarn avstår från sitt arv så kan han eller hon få ut sitt arv i form av efterarv när efterlevande make dör. Jag kommer att förklara under rubriken "Efterarv" vad efterarv innebär. Efterlevande make blir tilldelad arvet från den avlidne maken endast med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Det är viktigt att påpeka att även om efterlevande make blir tilldelad arvet, så har den första och andra arvsklassen fortfarande rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 §).EfterarvSom jag alltså beskrivit ovan så är utgångspunkten att arvet ska fördelas enligt arvsklasserna i första hand, men att om den avlidne var gift, så ska arvet tillfalla den efterlevande maken och/eller eventuellt särkullbarn. Första och andra arvsklassen har dock fortfarande rätt till efterarv, vilket innebär att de får ut sitt arv när efterlevande make dör. För att kunna förklara efterarv på ett bättre sätt, så kommer jag att illustrera det med ett exempel. Exempel:Låt oss säga att A och B var gifta och hade två barn, C och D. A avlider och efterlämnar 500 000 kr i tillgångar, B har också 500 000 i tillgångar. Allt är giftorättsgods. Allting som inte är enskild egendom benämns som giftorättsgods. Eftersom A avlider, så upplöses äktenskapet (ÄktB 1 kap. 5 §). När ett äktenskap upplöses så är huvudregeln att bodelning ska ske (ÄktB 9 kap. 1 §), dvs att fördelning av makarnas egendom ska ske. Endast giftorättsgods ska ingå i bodelningen (ÄktB 10 kap. 1 §). Efterlevande make B kan dock välja att bodelning inte ska ske utan att varje sida ska behålla sitt giftorättsgods (ÄktB 12 kap. 2 §). Låt oss säga att B vill att bodelning ska ske.Då läggs A:s och B:s giftorättsgods ihop och delas sedan lika mellan makarna. Varje sida får alltså 500 000 kr efter bodelningen. A:s 500 000 kr är dennes kvarlåtenskap, det som ska fördelas genom arv. Eftersom B är efterlevande make, så ärver hon dessa 500 000 kr framför barnen C och D (ÄB 3 kap. 1 §). C och D har dock rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 §), vilket innebär att C och D har rätt till en viss andel av B:s tillgångar när B avlider. Efterarvsandelen som C och D har rätt till bestäms genom den s.k. efterarvskvoten.Efterarvskvoten räknas ut genom att dividera arvet som B erhållit från A med B:s totala tillgångar:500 000 (arvet från A) + 500 000 (B:s giftorättsgods) = 1 000 000 kr (B:s totala tillgångar)Efterarvskvoten = B:s arv från A / B:s totala tillgångarEfterarvskvoten = 500 000 / 1000 000 = 1/2Efterarvskvoten är alltså 1/2. B får alltså 1 000 000 kr efter A:s död men C och D har rätt till efterarv i form av 1/2 av B:s tillgångar när B dör. Låt oss säga att B några år senare dör, hon efterlämnar 1 200 000 kr i tillgångar. Då har C och D rätt till 600 000 i form av efterarv. C och D får alltså 300 000 kr var i arv efter B:s död.Hoppas att detta exempel har hjälpt dig i förståelsen av efterarv.Vem ärver efter din fars hustru?Nu när du har fått lite mer bakgrundskunskap för att förstå konceptet med hur arv fördelas, så ska jag gå vidare till att besvara frågan. Om din fars hustru skulle gå bort först så skulle alltså din far ärva henne först eftersom han är efterlevande make. Din pappa skulle dock få detta arv endast med fri förfoganderätt.Som du säkert kommer ihåg så ingår ju dock din fars hustrus syskon i andra arvsklassen, vilket innebär att de är arvsberättigade och kommer få rätt till arv i form av efterarv. Hur stor kvarlåtenskap som din fars hustru skulle ha efter en eventuell bodelning skulle påverka hur stor efterarvskvoten för syskonen skulle vara. Du får gärna titta tillbaka på räkneexemplet och formeln för efterarvskvoten om det fortfarande är lite oklart. De som ärver efter din fars hustru är alltså först och främst din far, men hennes syskon har rätt till arv i form av efterarv.Vem ärver efter din far?Om din far skulle gå bort först så skulle du och din syster ha rätt att få ut ert arv först, eftersom ni är särkullbarn och bröstarvingar enligt den första arvsklassen. Du och din syster skulle dela lika på arvet.Som jag beskrivit ovan så sker ju en bodelning innan fördelningen av arvet, om inte efterlevande make, dvs er fars hustru, bestämmer att bodelning inte ska ske. Hur mycket er far skulle få efter bodelningen skulle avgöra hur stor kvarlåtenskapen skulle bli som du och din syster skulle dela på. Låt oss säga att er far efter bodelningen skulle ha 100 000 kr i form av kvarlåtenskap, i sådana fall skulle du och din syster fått 50 000 kr var i arv.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får varje syskonbarn efter farbroders bortgång?

2017-12-03 i Arvsskifte
FRÅGA |Vår farbror har gått bort , han har ingen familj ,inga syskon i livet , vi är 8 syskonbarn som ärver fördelat på 3 av hans syskon 1 syskon , med1barn ,1 med 3 barn och 1 med 4 barn hur mycket ärver var och en av oss ?Hälsningar
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå från att även hans föräldrar har gått bort och att han inte har skrivit något testamente. Ni syskonbarn delar på er respektive förälders del av kvarlåtenskapenI och med att er farbroder inte hade några egna barn, är det hans föräldrar som ska ärva. Då dessa inte verkar finnas i livet, ska hans kvarlåtenskap gå till hans syskon. Eftersom hans syskon inte är i livet, blir det ni syskonbarn som får ta del av arvet istället. Varje syskonskara ska dela på den del deras förälder skulle ha fått om denne levt. Er farbror hade 3 syskon och de hade alltså fått en tredjedel var av sin avlidne broders kvarlåtenskap. Detta innebär att varje syskonskara ska dela lika på en tredjedel av arvet. (se 2 kap 2 § ärvdabalken, här)Syskon 1 - ett barnDetta syskonbarn får hela sin förälders tredjedel för sig själv, eftersom denne inte har några syskon. Syskon 2 - tre barnDessa syskonbarn får en tredjedel var av sin förälders tredjedel. Syskon 3 - fyra barnDessa syskonbarn får en fjärdedel var av sin förälders tredjedel. Hoppas du känner att det har blivit lite klarare kring fördelningen av er farbroders arv. Skulle det vara något i svaret du funderar över, är du varmt välkommen att höra av dig till mig på johanna.bergvall@lawline.se. Ett arvsskifte är inte alltid helt lätt, så ni får gärna ta hjälp av Lawline Juristbyrå om ni känner att det skulle behövas. Om ni skulle vilja göra det, kontaktar ni mig på mailadressen ovan, så återkommer vi med en offert. Med vänliga hälsningar,

Får jag hindras att vara med vid arvskiftet?

2017-12-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Vår mor (min styvmor) har gått bort. Jag får vara med vid bouppteckningen men bör inte vara med vid uppdelning av lösöret med hänsyn till respekt för vår mor/styvmor, då jag inte har varit överens med henne om rättvisa mellan kullarna. Jag fick ha önskemål om jag ville ha något, men fick inte närvara. Jag vet ju inte helt vad som finns eller inte. Är det rätt att "hindra" mig att närvara?
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att det är själva arvskiftet du blivit utestängd från. Regler om arvskifte finns i 23 kap ärvdabalken. Enligt 23 kap 1 § ärvdabalken är det arvingar och universella testamentstagare som ska förrätta arvskiftet. Tillhör du inte någon av de kategorierna kan du hindras att närvara.Vem som är arvinge framgår av 2 kap ärvdabalken. Som styvbarn har du ingen laglig arvsrätt om inte din styvmor adopterat dig. I så fall har du arvsrätt på samma sätt som ett biologiskt barn enligt 4 kap 8 § föräldrabalken och 2 kap 1 § ärvdabalken.Är du inte arvinge är din andra möjlighet att kräva att få närvara vid arvskiftet om du är universell testamentstagare. Med det menas att din styvmor i ett testamente angett att du ska ärva en viss andel av hennes egendom, detta framgår av 11 kap 10 § andra stycket ärvdabalken. Har hon testamenterat specifik egendom till dig (exempelvis en bestämd möbel) är du dock inte universell testamentstagare.Som sagt är det möjligt att hindra dig att närvara vid arvskiftet om du varken är arvinge eller universell testamentstagare. Eftersom du säger att du tillåts vara med vid bouppteckningen kan du dock använda informationen som kommer fram där som grund för eventuella önskemål.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Kan jag ärva huset trots min fars skulder?

2017-12-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har avlidit, han hade en del skulder till olika fordringsägare. Han hade ett fallfärdigt hus som inte är rört på minst 20 år. Kommer jag kunna ärva huset trots hans skulder?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna angående din arvsrätt framför fordringsägare går att hitta i 21 kap. ärvdabalken [ÄB].Som huvudregel ska skulderna betalas till fordringsägarna innan arvskifte sker [21 kap. 4 § ÄB]. Beroende på hur mycket skulder din far har kan utgången bli olika. Om din far har tillräckligt stora tillgångar för att täcka sina skulder, ska resterande tillgångar föras in i arvskiftet. En arvinge kan aldrig ta över en skuld från den avlidne. Ett fallfärdigt hus har förmodligen inget högt marknadsvärde och kommer förmodligen inte vara det första som fordringsägarna kommer vilja ha för att täcka skulderna. Huset har snarare ett emotionellt värde för dig och är således inte av värde för fordringsägarna. Dock ingår huset ändå i din fars ägor och blir föremål för att täcka hans skulder, så det mesta beror på om din fars tillgångar kan täcka skulderna innan huset ska behöva användas för att täcka skulderna.Sammanfattningsvis skulle jag därmed göra den bedömningen att du kan ärva huset så länge din fars skulder inte överstiger din fars tillgångar. Eftersom huset är fallfärdigt är det förmodligen inte något som är värt särskilt mycket och något som intresserar fordringsägarna, men som sagt. Det mesta hänger på hur mycket skulder din far har. Jag håller tummarna för att det löser sig för dig!Med vänlig hälsning

Arv efter avliden förälder

2017-12-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor har dött. Min syster har dött. Min syster har 3 barn. Vem ärver min mor?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Jag utgår ifrån att din mor inte har skrivit något testamente, som i så fall skulle ändra rättsförhållandena. Jag utgår vidare från att din far också är avliden, och att du och din syster är dina föräldrars enda och gemensamma barn.Huvudregeln med de antagandena jag gjort är att du ärver till hälften av din mors kvarlåtenskap. Detta följer av den s.k. stripalgrundsatsen som innebär att varje "gren" inom en arvsklass (dvs. du och din syster) ska ärva lika mycket var. Eftersom din syster också är avliden får din systers arvingar, alltså hennes barn, erhålla hennes del av arvet istället.Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom gärna om du har flera frågor!

Utse skiftesman

2017-12-02 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan jag själv välja skiftesman att företräda oss i tingsrätten eller måste syskonen godkänna denne,fast jag ansöker om skiftesman?
Lisa Naudot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är arvingarna överens kan de själva genomföra arvsskiftet, se 23 kap 1 § ärvdabalken. På en dödsbodelägares begäran kan tingsrätten utse en skiftesman, se 23 kap 5 § ärvdabalken. Om dödsboet står under förvaltning av en testamentsexekutor är denne utan särskilt beslut skiftesman. Är det du som ansöker om skiftesman hos tingsrätten så kommer tingsrätten bestämma vem som ska vara skiftesman, ni syskon behöver alltså inte alla komma överens om vem som ska vara skiftesman. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,