Om testamente och arvsrätt för make

2014-03-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min fru har avlidit. Hon har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sina särkullebarn. vi var gifta, inget äktenskapsförord. Ärver jag som make ingenting av hennes tillgångar, t.ex. sparkapital. Inget giftorättsgods alls?
Daniel Morgansson |Hej Kjell,Först får jag beklaga förlusten.Mitt svar kommer att vara uppbyggt i två steg. I första steget kommer jag att behandla din och din frus äktenskapsskillnad och bodelning som triggas av att en av er har gått bort, och i det andra steget arvet efter din fru.ÄktenskapsskillnadenÄktenskapsbalken säger oss att all egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. (ÄktB 7 kap 1 §) Det betyder att allt det som ni äger var och en av er, är er gemensamma egendom, om det inte särskilt är bestämt att det bara skall tillhöra dig eller henne. Alla undantag hittar du i Äktenskapsbalken 7 kap 2 §, där äktenskapsförord är ett av dessa sex olika undantag. I fortsättningen kommer jag bara att fokusera på er gemensamma egendom, giftorättsgodset. Det första som varje make får göra är att plocka bort egendom till ett lika stort värde som samma make har skulder. Det som finns kvar hos var och en är det giftorättsgods som nu skall delas lika mellan makarna i bodelningen. Här är en tabelluppställning:                         Make 1   Make 2Giftorättsgods    100         150Skulder               140         80Till delningen        0            70Att dela                       70Efter delning        35           35Som du ser så spelar det ingen roll vilken form giftorättsgodset har (bil, hus, båt, sparkonto, konst, etc.), utan det är bara värdet som är intressant för bodelningen. Kläder, smycken och vissa andra småsaker får däremot plockas bort utan att det påverkar värdet på giftorättsgodset.Om t.ex. ert gemensamma hus är värt mer än din del på raden längst ner (35 i exemplet ovan) så uppkommer situationen att du måste lösa ut dödsboet för att kunna bo kvar i huset, om inte arvingarna efter din fru låter dig behålla det ändå för att sedan få ut den delen av arvet först när du går bort. (Mer om detta nedan) Du kan lösa ut arvingarna med egendom och/eller pengar.Det är enligt den här principen som du som efterlevande make får behålla egendom. Du ärver alltså inte din fru, utan får "hälften" av er gemensamma egendom i bodelningen från äktenskapet.ArvetDin frus del, hennes 35 från delningen ovan, är det som ska täcka begravning och andra kostnader som dödsboet kan ha, innan det blir dags för arvsskifte. Arvet ska sedan i första hand fördelas lika mellan din frus barn, som kan vara antingen gemensamma med dig, eller från ett annat förhållande (särkullbarn). Barn till din fru som har gått bort innan din fru ersätts av barnets egna barn, om det finns. Alla hennes barn får en lika stor del av de här 35. Låt säga att varje barn ärver 1000 kr. Hälften, 500 kr, av dessa kallas för laglott. Laglotten kan din fru aldrig ta ifrån sina barn. Resterande del, 500 kr från varje barn, kan din fru välja att testamentera till någon annan person, förening, eller annat syfte. Om jag förstår dig rätt så har din fru testamenterat hela sin kvarlåtenskap till sina särkullbarn. Om ni har gemensamma barn så blir detta en sanning med modifikation. Hon kan nämligen inte testamentera bort något barns laglott, till någon annan, och därmed göra något av sina barn helt arvslös. Hon kan som sagt däremot testamentera 50% av varje barns del.Det här är en väldigt generellt svar om hur det fungerar när en make dör, och vad som händer vid arvet. Det finns många omständigheter som kan förändra vad som händer vid både bodelning och arvsskifte. Mitt konkreta råd till dig blir att sätta dig ner med en jurist hos t.ex. Familjens jurist och gå igenom hela din situation grundligt för att allt ska bli rätt, och ingen inblandad ska känna sig felfördelad. Arv är tyvärr en vanlig, men ack så onödig, källa till mycket osämja. Du bokar enklast tid med en av Familjens jurister via den här länken: http://lawline.se/bokaHoppas att det löser sig!Med vänliga hälsningar

Arvslotter

2014-01-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far var vid sin bortgång gift med min mamma. De har 1 gemensamt barn (=mej). Pappa har två tidigare särkullbarn. Min mamma avled en månad senare. Bodelning och arvsskifte var då ej genomförd ännu. Hur stor del av arvet efter pappa tillfaller var och en av pappas biologiska barn?
Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga. Enligt 1 kap 5 § Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230#K1P5S1 upplöses ett äktenskap genom den ena makens död. Enligt 9 kap 1 § ÄktB ska när ett äktenskap upplöses makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. En bodelning föregår alltid ett arvsskifte, 23 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1. Enligt 2:1 ÄB tar arvlåtarens barn lika del av kvarlåtenskapen https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. I ditt fall ska din pappas kvarlåtenskap fördelas lika mellan er tre barn, dvs du och dina syskon ska ha en tredjedel var av kvarlåtenskapen. Vad som ska fördelas mellan er är den del som tillfaller din pappa efter bodelningen. Hoppas detta var till någon hjälp.Vänligen,

Dödsbodelägare som inte vill skriva under arvskifteshandling

2014-01-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!! jag undrar hur länge man kan vänta på en person att skriva under papper gällande arvsrätt. Vi är 29st som fått ärva lite pengar av en släkting, vi är 28st som skrivit på att allt är i sin ordning, men den 29-e har ännu inte skrivit på , det här har pågått sedan feb. förra året(2013) vad kan man göra för att få boupptäckningsmannen att skynda på personen, finns det någonting som säger att "Om man inte skrivit på inom en viss tid så ger man ut pengarna till dom som redan undertecknat. Eller måste man vänta in den sista partnen? jag känner mig tjatig när jag hela tiden ringer och frågar om det händer någontin..men det har gått 11 måndader nu. Med vänlig hälsning
Victoria Nilsson |Hej!För att arvsskifte ska kunna ske så måste en arvskifteshandling upprättas som skrivs under av samtliga dödsbodelägare, 23:4 Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar det som om det är denna handling den sista släktingen ännu inte skrivit på. Då er arvskifteshandling inte uppfyller formkraven i och med att alla inte skrivit under den så kan ni inte börja skifta arvet även om ni skickar ett sådant meddelande som du nämner.Om släktingen inte kommer skriva under så kan ni istället begära skiftesman enligt 23:5 ÄB. Skiftesmannen kan genomföra ett tvångsskifte, vilket inte kommer kräva att släktingen skriver under. Att ta med i beräkningen är dock att ni då kommer behöva stå för arvode till skiftesmannen, så om det går att få släktingen att skriva under så är det att föredra.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K23.Vänliga hälsningar,

Om skiftesman

2013-12-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag undrar om när man inte är överens i arvskifte går man till Tingsrätten för att få en skiftesman vad kostar det får jag betala allt själv, eller är det dödsboet som står för allt.
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!Reglerna om arvskifte, skiftesman m.m. finns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Enligt 18 kap 1 § ÄB är efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare delägare i ett dödsbo.Arvskifte förrättas av den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, 23 kap 1 § ÄB. Om inte dessa kommer överens om hur arvet ska fördelas kan någon av dödsbodelägarna begära att tingsrätten ska utse en skiftesman, 23 kap 5 § ÄB. Skiftesmannens uppgift är att försöka ena dödsbodelägarna och komma fram till en frivillig lösning. Om skiftesmannen inte lyckas lösa tvisten bestämmer han eller hon hur egendomen ska värdera och fördelas. Skiftesmannen ska upprätta en skriftlig handling över skiftet som så snart som möjligt ska delges dödsbodelägarna. Om dödsbodelägarna godkänner skiftet blir det omedelbart gällande. Dödsbodelägare har även rätt att klandra skiftet genom att väcka talan mot de andra delägarna inom fyra veckor från delgivningen, 23 kap 5 § ÄB som hänvisar till 17 kap 8 § äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230#K17. Då kostnaderna för skiftesmannen är beroende på hur lång tid denna måste lägga ner på arbetet, är det svårt att säga hur mycket det kommer att kosta. Kostnaderna för skiftesmannen betalas dock av dödsboet, inte av enskild dödsbodelägare, 23 kap 5 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsrätt efter dansk medborgare bosatt i Sverige

2014-03-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Min bror døde 27.2.14. Han har arbejdet og boet i Sverige i over 40 år, men er dansk statsborger. Jeg er hans eneste søster. Han har ingen børn eller samboende- Arver jeg min bror?
Charlotte Schåltz | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt lag om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m.m. 1 § ska svensk lag tillämpas på arvskiftet efter din bror eftersom han verkar ha haft "hemvist" här. Den svenska ärvdabalken blir därmed tillämplig. Enligt ärvdabalken 2 kap. 2 § ärver du din bror, under förutsättning att inte någon av era föräldrar lever samt att det inte finns något testamente. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.   Vänliga hälsningar,

Bostadsrätt vid arvsskifte

2014-01-23 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en bostadsrätt. Hur blir det när jag dör? Jag har två barn med två olika pappor. Hur gör jag för att skydda mina barns arv? Mvh
Felicia Perfect | Hej, tack för din fråga! När en person avlider sker först och främst en bouppteckning. Vid bouppteckningen ska den avlidna personens tillgångar och skulder redovisas. Efter bouppteckningen ska arvet fördelas till den avlidna personens arvingar. Om personen var gift tillfaller arvet i första hand den efterlevande maken. Om den avlidna personen och den efterlevande maken har gemensamma barn ärver dessa först när båda föräldrarna har avlidit. Annorlunda förhåller det sig dock om den avlidna personen efterlämnar särkullbarn. Dessa barn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Det framgår inte om du är gift med någon men om du skulle vara gift kommer detta att spela roll. Du kan dock alltid upprätta ett testamente till förmån för dina barn. Om du däremot inte är gift kommer arvet att tillfalla dina barn.   Observera även att det finns särskilda bestämmelser rörande bostadsrätter. Enligt bostadsrättslagen får en ny innehavare endast utöva bostadsrätten om den nya innehavaren antas som medlem av bostadsrättsföreningen. Som regel brukar det inte vara några problem när den nya innehavaren har förvärvat bostadsrätten genom arv. Om förvärvaren inte skulle godkännas av bostadsrättsföreningen får föreningen uppmana förvärvaren att inom sex månader visa att denna har rätt till inträde i föreningen alternativt att någon annan som har förvärvat bostadsrätten inte får vägras inträde i föreningen. Om förvärvaren inte visar detta kan bostadsrätten tvångsförsäljas. Som nämnts brukar det inte vara några problem utan bostadsrättsföreningen brukar godkänna förvärvaren, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i föreningens stadgar är uppfyllda. Lycka till!

Avlidet syskons make rätt till arv?

2013-12-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Jag har en knepig (?) arvsfråga jag skulle vara mycket tacksam att få hjälp med att bringa klarhet i. - Min far gick bort 1976. Det fanns inget testamente, utan min mor ärvde 50% av huset och vi barn 50%. Vi var 5 st, dvs 50/ 5 = 10% var. Det har aldrig skett något arvskifte, utan fastigheten har stått som dödsbo. Där fortsatte mor samt barn att bo i. - Min syster gick bort 2008. Hon var gift med B. De hade inte några gemensamma barn. (Vi 4 syskon har skrivit på ett papper som säger att vi inte ärver något efter min syster, utan B ärvde allt) - 2013 gick vår mor bort. Det fanns inget testamente. Nu är det dags att göra ett arvskifte. Fråga: Har min avlidna systers man, dvs B, rätt att ärva efter min mor?
Charlotte Schåltz | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret på denna fråga är: nej, din systers man har ingen rätt till arv efter din mor. Egendomen kommer att fördelas på så sätt att kvarlåtenskapen efter din mor delas på fem, varav du och dina syskon får varsin del (eftersom det är fråga om samma arvingar som efter din far och eftersom det inte finns något testamente så behöver ni inte göra någon beräkning av efterarvet från din far). Eftersom din syster är avliden och inte har några bröstarvingar och inte heller några föräldrar i livet så kommer ni övriga fyra syskon att få dela på hennes del. Pappret som ni har skrivit på rör enbart arvskiftet efter din syster och kan inte påverka fördelningen av din mors egendom. Jag hoppas att detta har besvarat din fråga, hör gärna av dig om du har ytterligare frågor. Vänligen,

Betydelsen av särkullbarnets arvsrätt

2013-12-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvsfråga, Min pappa hade ett barn utom äktenskapet som föddes 1958, min pappa och mamma gifte sig 1960 och jag föddes samma år, min syster föddes 1966, pappa dog 1967 och då ska arvet efter honom delats så barnet utom äktenskapet fick sin del. Nu är vår mamma gammal och vi har diskuterat ifall pappas barn utom äktenskapet född 1958 på något sätt kommer att få dela på arvet efter vår mamma. Det finns inget kvar av det bo som våra föräldrar en gång skaffade sig gemensamt då det gått så många år sedan pappa dog. Ska hon i så fall skriva ett testamente eller vad gäller? Vi har aldrig haft någon kontakt med barnet fött 1958 och vet inte vem det är. Tack på förhand för svar
Felicia Perfect | Hej, tack för din fråga! När en person avlider ska arvet fördelas till arvingarna. Om personen, vid tidpunkten för dödsfallet var gift, kommer arvet att tillfalla den efterlevande maken. Om makarna hade gemensamma barn kommer dessa att ärva först när båda föräldrarna har avlidit. Annorlunda förhåller det sig dock med särkullbarn. Dessa barn har alltid rätt att få ut sin del av arvet direkt. Särkullbarn kan välja att avstå sin del av arvet till förmån för den efterlevande maken. Barnet kommer i en sådan situation att ärva först när båda makarna har avlidit. Om särkullbarnet däremot väljer att ta del av sitt arv direkt har barnet ingen ytterligare rätt till arv. Eftersom att arvet efter din pappa redan har fördelats och då hans barn utom äktenskapet valde att ta del av sitt arv direkt har detta barn ingen rätt att ärva efter din mamma. När din mamma avlider är det därför du och din syster som kommer att ärva allt. Med vänlig hälsning