Felaktigt arvskifte

2015-03-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!C dog för två år sedan. C hade tre barn med tre olika män. Yngsta barnets far var Cs man fram till 1990 då han dog. De ägde då gemensamt en villa centralt i en populär stad.Yngsta barnet tog över lånen och fick villan. Då C dog 2013 framkom felaktigt att äldsta sonen bortadopterats. Det tog halv annat år att få upprättelse hos Skatteverket. Sonens personakt är nu rätt och han är son till C. Sonen har begärt att bodelningen görs om. Systern river nu himmel och jord, anlitar advokat och ser ingen orsak till att dela arvet, några få tusenlappar. Dottern hävdar att modern inte ens ägde sitt bohag vid dödsögonblicket.Har sonen rätt till något arv?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt 16 kap 4 § ärvdabalken förlorar en arvinge sin rätt att göra anspråk på ett arv efter att tio år har passerad sedan dödsfallet. Det innebär alltså sonen har rätt att göra anspråk på arvet innan denna tid har passerat. Detta medför vidare att övriga arvingar kan bli skyldiga att återbörda en del av den egendomen som har utgått.För vidare läsning hänvisas till Agell, Anders, Verkan av arvskifte när faderskapspresumtion senare blivit hävd. Ett av många tänkbara fall då deltagarkretsen vid arvskifte inte överensstämt med senare klarlagda förhållanden, i: Juridisk tidskrift, Vol. 1997-98, nr 4, 1132-1148.Om du vill ha ytterligare juridisk hjälp med att hantera tvisten kan du vända dig till Familjens jurist.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Arvsrätt för sambor

2015-03-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min sambo är brittisk medborgare men bor i Sverige sedan 7 år tillbaka. vi har två barn tillsammans. Han har dock två barn från ett tidigare äktenskap, de är bosatta i Storbritannien och är brittiska medborgare.Min fråga är - vad händer om min sambo avlider innan mig med arvsrätten? Hur kan jag minska min risk?
Julia Ekerot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att ni är sambor är Sambolagen tillämplig. Sambor ärver inte varandra, utan vid ett dödsfall kommer er samboegendom att delas mellan er (om ni inte har ett samboavtal som säger annat enligt 9§ Sambolagen) och därefter kommer din sambos barn att ärva din sambo. Samboegendom är bostad och bohag som har införskaffats för gemensamt bruk.Om ett samboförhållande skulle upphöra på grund av dödsfall har däremot den efterlevande sambon rätt till egendom till ett värde av minst två prisbasbelopp (enligt 18§ Sambolagen). En annan rättighet som den efterlevande sambon har är att den kan välja om en bodelning ska ske vid förhållandets upphörande, vilket följer av 18§ Sambolagen. Det betyder att om den efterlevande sambon äger en stod del av samboegendomen kan den skydda sig genom att inte genomföra en bodelning. Resterande egendom kommer däremot ärvas av barnen. Det betyder alltså att sambor inte ärver varandra. Skulle din sambo avlida kommer era gemensamma barn ärva hälften av din sambos egendom, och de två andra barnen kommer ärva resten (förutsatt att det inte finns något testamente som kan säga annat). Ett testamente kan vara ett bra sätt att skydda sig, men tänk då på att det inte går att testamentera bort laglotten som barnen har rätt till enligt 7 kap 1§ Ärvdabalken.Med vänliga hälsningar

Vad händer vid dödsfall med ett hus som är enskild egendom?

2015-03-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag och min man är gifta. Huset vi bor i ägs av min man till 100% och är enskild egendom (arv från hans mamma). Vem ärver huset om min man dör före mig? Vi har ett gemensamt barn och min man har ett särkullbarn.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att huset är enskild egendom innebär att det inte skulle ingå i bodelningen om en av er - exempelvis din man - dog (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230, innebär ju att endast giftorättsgods ingår, och enskild egendom är inte giftorättsgods). Alltså skulle huset först och främst till 100 % tillhöra dödsboet. Frågan är då som händer vid arvskiftet. Jag förutsätter här att det inte finns något testamente, men självklart skulle det kunna påverka svaret.Det som ärvs enligt lag är i princip inte enskilda saker (såsom hus, bankkonto, möbler och så vidare), utan ett förmögenhetsvärde. Detta skall fördelas efter bestämmelserna i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Om din man skulle dö, skulle för det första hans särkullbarn ha rätt att kräva ut sitt arv (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Eftersom din man har två barn, skulle det innefatta hälften av förmögenhetsvärdet av din mans tillgångar efter bodelningen (i princip tillgångar minus skulder). Om din mans egendom exempelvis skulle vara värd 1200000 kr och han hade skulder på 150000 kr, skulle alltså särkullbarnet ha rätt till egendom för (1200000-150000)/2=525000 kr. Den andra hälften kunde man tro skulle gå till ert gemensamma barn, men om du och din make fortfarande var gifta vid dödsfallet skulle denna hälft istället gå till dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken); ert gemensamma barn skulle alltså få vänta på arvet.Eftersom det är ett värde man ärver och inte särskilda ägodelar, får i princip arvingarna komma överens om vem som får vad. Utifrån vad jag vet är det alltså du och särkullbarnet som skulle få komma överens. Eftersom huset oftast är det mest värdefulla man äger, är det ju möjligt att om du skulle få det på din lott blir det inte tillräckligt över åt särkullbarnet. Du kunde då exempelvis lösa ut detta barn genom att betala pengar. Annars kanske ni skulle kunna komma överens om att äga en andel i huset var (då skulle ju särkullbarnet kunna få en del av vinsten vid en senare försäljning). Om det finns tillräckligt med egendom är det dock naturligtvis mest naturligt att du får huset. Det viktiga är dock som sagt att man får det "värde" som man skall ärva.Om man inte kan komma överens om en fördelning kan en arvinge begära att en skiftesman utses av tingsrätten (23 kap. 5 § Ärvdabalken), och om denna inte kan medla fram en frivillig lösning kan denne bestämma hur egendomen fördelas. Om det finns tillräckligt med egendom skulle du av naturliga skäl förmodligen även i detta fall få huset.En lösning som avviker lite från det jag har tagit upp hittills kunde vara att särkullbarnet valde att avstå från egendomen till förmån för dig (3 kap. 9 § Ärvdabalken). I så fall skulle naturligtvis du ärva bland annat hela huset, men i gengäld skulle särkullbarnet senare ha rätt att ärva en andel av din egendom (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Denna lösning är förstås mycket förmånlig för dig, men fungerar nog bäst om du har en nära relation till särkullbarnet.Sammanfattningsvis:Det är arvingarna som bestämmer vem som får vilken egendom, men man utgår ifrån vilket värde var och en skall ärva. Kommer man inte överens, kan en skiftesman utses. Det är då sannolikt att du skulle få huset på din lott om egendomen räckte till för det. Annars skulle du och särkullbarnet äga huset tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2015-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej igen!Som en komplettering till min tidigare fråga om äktenskapsförord så undrar jag om mina brorsbarn har rätt till halva min brors bostadsrätt om min bror skulle gå bort? Min bror äger hela bostadsrätten där han och hans nya fru bor. Hennes barn är utflugna. Min bror och hans fru har, som sagt, inte skrivit något äktenskapsförord.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! När din bror avlider ska hans kvarlåtenskap fördelas mellan hans arvingar, där bröstarvingar står främst som arvtagare (alltså din brors barn). Detta stadgas i ärvdabalken (ÄB) 2:1. Först ska en bodelning göras mellan makarna för att bestämma vardera del av det gemensamma giftorättsgodset enligt reglerna i äktenskapsbalken (förenklat innebär detta att makarnas giftorättsgods räknas ihop efter skuldtäckning för att sedan delas lika mellan dem- det är då inte otänkbart att bostadsrätten läggs på den efterlevande makens lott för att underlätta för denne). Den egendom som tilldelas den avlidnes sida utgör dennes arvslott, vilket dennes arvingar har rätt till. Denna rätt inskränks däremot av skyddet för efterlevande maka/make, vilket innebär att dessa har bättre rätt än gemensamma barn till den avlidnes kvarlåtenskap. Gemensamma barn får så att säga vänta på sin tur, alltså tills båda föräldrarna avlidit, se 3:1. Undantaget från denna regel är så kallad särkullbarn, alltså den avlidnes bröstarvingar som inte är gemensamma med den nu ensam maken/makan (ÄB 3:1). Detta innebär att dessa barn kan få ut sin arvslott direkt. Av din fråga antar jag att din brors barn inte är gemensamma med den nya frun. De är därför särkullbarn. Om dessa har rätt till just halva bostadsrätten beror lite på bodelningsresultatet, de har rätt till arvslotten efter sin far men då det ekonomiska värdet. Om det finnas annan egendom som skiftats till din brors sida (till ett lika värde som bostadsrätten) är det denna egendom de har rätt till. Har däremot bostadsrätten hamnat på din brors lott ingår denna i arvslotten för barnen. Jag hoppas du fått svar på din fråga

Ärver jag min brors skulder?

2015-03-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har en bror som bor i Schweiz. Om han dör före mig ärver jag då hans ev skulder? Jag är svensk medborgare.
Thomas Borgenfalk |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Enligt svensk rätt kan du aldrig ärva någons skulder. Det är bara tillgångar som kan skiftas ut till dödsbodelägarna om det finns något kvar efter avdrag för skulderna.Om resultatet blir negativt, dvs om skulderna överstiger tillgångarna, kan de aldrig övergå till dig enligt svensk rätt. Schweizisk arvsrätt kan bli i vart fall delvis tillämplig eftersom din bror bor i Schweiz. Även om jag inte vet hur Schweizisk arvsrätt ser ut är jag nästan helt säker på samma sak gäller där - dvs att du aldrig riskerar att ansvara för din brors skulder.Vänliga hälsningar,

Formkrav för arvsskifteshandling

2015-03-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,jag och min syster är dödsbodelägare efter vår pappa som dog 2012. Han hade då en bostad, som stått kvar i dödsboet, som vi fick sålt nu i februari. Den såldes med förlust.Hur gör vi nu för att kunna dela upp pengarna mellan oss? Är det bara att dela ut dem eller behövs det särskilda papper?MVH
Henrik Persson |Hej! Tack för din fråga.Nu när fastigheten har sålts ska pengarna i dödsboet fördelas mellan er genom ett arvsskifte. Vid arvsskifte ska det upprättas en handling som skrivs under av dödsbodelägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det föreligger alltså ett skriftlighetskrav. Med vänliga hälsningar,

Den avlidnes skulder och arvskifte

2015-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan.Det är så att min advokat gällande tre dödsbo pappa/farmor/farfar, inte har följt reglerna. Istället för att lägga ihop skulderna och betala dom INNAN arvet delats ut, har hon delat ut pengar till några av oss bara. Och så har farmors hus blivit förstört men hon tycker att VI ska stå för kostnaden när det egentligen är min farbror och hans dam som sett till så detta skett.Hon har inte heller delat ut resterande belopp lika mellan oss utan några av oss får inget alls.Är detta verkligen rätt? Jag kan komma med mer information också så ni får en uppfattning av vad som skett.Men hur ska det egentligen gå till med arvet om det finns skulder osv? Ska inte skulderna betalas först och resterande belopp delas lika??
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När en person har avlidit så ska en bouppteckning göras över den avlidnes skulder och tillgångar. Den avlidnes skulder ska betalas av dödsboet, normalt innan det att arvet fördelas, för att på så sätt veta hur mycket som kan fördelas. Skifte av arvet får ej företas innan bouppteckning har gjorts och den avlidnes skulder har betalats, om någon utav delägarna i dödsboet bestrider det, se 23:2 ärvdabalken. Om en fördelning av arvet sker innan den avlidnes eller dödsboets skulder är betalda så ska skiftet gå åter om skulderna uppgår till eller överstiger den avlidnes tillgångar, se 21:4 ärvdabalken. Om skulderna inte är större än den avlidnes tillgångar så ska endast det som behövs för att skulderna ska kunna betalas gå åter. Det som i sådana fall behövs ska återgå från var och en av dödsbodelägarna i förhållande till vad var och en har fått för mycket. Det vanliga är alltså att skulderna betalas innan det att arvet skiftas, men det finns inget som förhindrar att så inte sker, såvida ingen dödsbodelägare sätter sig emot det. Däremot så kan skiftet komma att gå åter för att skulderna ska kunna betalas. Arvet fördelas enligt de regler som finns i ärvdabalken. Om den avlidne t.ex. har två barn vid sin bortgång så kommer arvet att fördelas i två lika stora delar till dessa bröstarvingar (1/2 av arvet), se 2:1 ärvdabalken. Om en utav dessa bröstarvingar, som i sin tur har två barn, har gått bort tidigare, så fördelas dennes andel på det antal bröstarvingar som denne har lämnat efter sig (1/4 av arvet till de två barnbarnen). Detta kan vara en förklaring till att summan av arvet har skilt sig åt mellan er. Om det finns ett testamente med i bilden, så kan naturligtvis även detta testamente påverka ifall en utav arvingarna får mer än de andra. Annars är som sagt utgångspunkten att alla arvingar inom samma arvsklass ska få lika andelar. Över arvsskiftet ska upprättas en handling som skrivs under av delägarna till dödsboet, enligt 23:4 ärvdabalken. Vad gäller skadan så kan bara snabbt sägas att som utgångspunkt så ska den som har orsakat en skada också vara ansvarig för den, se skadeståndslagen. Vad som måste utredas är vad det är för skada, och vem som har orsakat skadan samt om det finns ett orsakssamband. Du har helt rätt i att tanken är att skulder ska betalas innan arvet skiftas för att man på så sätt ska veta vad det är som ska skiftas. Det är också så att arvingar inom samma arvsklass som utgångspunkt ska taga lika lott i arvet. Om du tycker att arvskiftet har blivit felaktigt, eller om du behöver ytterligare konsultation och hjälp med hur du ska gå tillväga, så skulle jag rekommendera att kontakta en jurist, om det är så att den advokat som ni har inte kan ge tillfredsställande svar. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätten, och du kan boka tid direkt på vår hemsida. Med vänliga hälsningar

Hur blir det med arvet?

2015-02-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min väninna var enda barnet till sin pappa och skulle alltså vara bröstarvinge och få 100% av arvet. Pappan var sambo med en kvinna som har "trollat fram" ett tvivelaktigt testamente. De var alltså inte gifta, de hade inga gemensamma barn, kvinnan har inga egna barn och de hade skild ekonomi ner i minsta detalj.Väninnan godkände dock inte detta testamente hos bouppteckningsmannen, hon ska anlita juridisk hjälp för att klandra testamentet. I detta testamente står det "eventuella särkullsbarn har rätt till laglott". Stämmer ens denna beskrivning av dessa familjeförhållanden?Sambon hävdar även att det finns ett skuldebrev på pappans del i deras gemensamma hus, samt en hel del andra avdrag. Hon vill alltså att min väninnas laglott skall minska med detta skuldebrev och alla avdrag.Dessutom undrar jag över bouppteckningsmannens eventuella skyldighet att kontrollera denna sambos uppgifter, bl a hennes uppgifter om sin egna ekonomi då hon hävdar att hon endast har en låg pension och inga tillgångar. Därför vill sambon att min väninna ska stå för bouppteckningskostnader och begravning etc eller att detta bekostas genom avdrag i bouppteckningen. Det finns skäl att tro att hennes uppgifter om hennes egna ekonomi inte stämmer, kontrolleras detta?Hur stor blir min väninnas del i arvet om exempelvis pappan hade 1 000 000 kronor, skuldebrevet på huset är 150 000 kr, avdrag på 70 000 kr genom kvinnans specifikationer samt kostnader för bouppteckning, begravning etc. om 50 000 kr?Tack.
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Generellt gäller att om det inte finns något testamente från den avlidna är barnen till denne bröstarvingar och ska taga lika lott (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Nu är din väninna ensambarn, och eftersom hennes pappa inte var gift, ska hon ärva hela kvarlåtenskapen. Om det finns ett giltigt testamente från pappan som anger någonting annat har din väninna alltid rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott, som är hälften av vad hon skulle ha ärvt om det inte hade funnits något testamente. I det här fallet är det alltså hälften av hela kvarlåtenskapen eftersom hon är det enda barnet. För att få ut sin laglott måste man begära jämkning av testamentet inom sex månader efter att man har blivit delgiven det, (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Att "eventuella särkullbarn har rätt till laglott" är alltså någonting som gäller oavsett vad som står i ett testamente.När det gäller det här testamentet, som du uttrycker att pappans sambo har "trollat fram", framgår det i din fråga varken vad som står i det eller vad det är som gör att din väninna tror att det är "tvivelaktigt". Om hon på goda grunder tror att testamentet är ogiltigt (se https://lagen.nu/1958:637#K13) kan hon inom sex månader efter att hon har blivit delgiven det framställa en klandertalan (se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1). Det låter klokt att anlita juridisk hjälp när det gäller just detta. När ett samboförhållande upphör, som ju har skett i det här fallet i och med din väninnas pappas död, kan den kvarlevande sambon begära bodelning av den egendom som var deras gemensamma, sk samboegendom (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Det sker alltså inte automatiskt utan hon måste isåfall begära detta senast när bouppteckningen förrättas. På tal om bouppteckning så ska den upprättas senast tre månader efter dödsfallet (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Den som "vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet" ska lämna uppgifter om boet till bouppteckningen (se https://lagen.nu/1958:637#K20P6S1), och det är väl sambon i det här fallet. Hon är skyldig att lämna riktiga uppgifter, men det är även möjligt att låta henne bekräfta sina uppgifter under ed enligt samma paragraf. Så bouppteckningsmannen har ingen skyldighet att se till att hennes uppgifter om boet stämmer, men det finns alltså andra sätt att se till att de inte kan undanhållas. Gällande hur mycket pengar som din väninnan slutligen kommer ärva visar sig först när skulderna är avräknade, och när dödsboet är avvecklat. Det är normalt sett dödsboet som står för begravningskostnaderna. Först därefter sker arvskiftet till arvtagarna, och det beror ju på vad som visar sig efter att ni eventuellt klandrar det testamentet som finns. Men som tidigare sagts, om testamentet visar sig vara ogiltigt ärver din väninna ensam de tillgångar som finns kvar efter hennes pappa.Hoppas det var svar på din fråga!