Fördelning av arv då det finns efterlevande maka, gemensamt barn och särkullbarn.

2015-08-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort för en tid sedan. Han var gift med min mor. Min far hade två tidigare barn med en annan kvinna. Ett av dessa barn har gått bort för några år sedan men hennes son lever. Hur fördelas arvet i andelar (eller procent) i normalfallet?
Carolina Brännmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån din fråga förstår jag det som att något testamente inte fanns samt att det finns två särkullbarn, varav ett är avlidet men denne efterlämnade ett barn, och att det även finns ett gemensamt barn. Detta är vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Barn ärver sina föräldrar enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1) och tar då lika lott. Finns det tre barn ärver de en tredjedel var utav den avlidnes kvarlåtenskap. Är ett barn dött träder det barnets avkomlingar in i dess ställe vad gäller rätten till arv och efterlämnade det avlidne barnet endast ett barn ärver det alltså den tredjedel som föräldern skulle ha ärvt. Efterlämnar ett avlidet barn flera avkomlingar så delar de på den tredjedel som det avlidna barnet skulle ha ärvt. Det är dock så att efterlevande make/maka ärver framför gemensamma barn enligt 3 kap. 1 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Den efterlevande makan ärver då den del av den avlidnes kvarlåtenskap som det gemensamma barnet har rätt till och det gemensamma barnet har istället rätt till efterarv i vid den efterlevande makens bortgång, se 3 kap. 2 § ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Efterlevande make ärver däremot inte framför särkullbarn, om inte särkullbarnen har avstått sin rätt till arv enligt 3 kap. 9§ ÄB och i sådant fall har rätt till efterarv efter den efterlevande makens bortgång på samma sätt som de gemensamma barnen. I det här fallet kommer fördelningen av arvet förmodligen fördelas på så sätt att särkullbarnen (för det avlidna särkullbarnet ärver dennes barn istället) ärver en tredjedel var och efterlevande make ärver det gemensamma barnets tredjedel med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att efterlevande make får förfoga över egendomen men inte testamentera bort denna. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Skifta arv i förskott

2015-08-28 i Arvsskifte
FRÅGA |HejårdMin äldste bror är gammal och dement och har godman. Han har en gård som nu ska säljas. Han har inga barn , men 4 syskon. Min yngste bror är den ende som kan köpa gården, men det möter vissa ekonomiska svårigheter. Jag vet att det är min brors vilja att gården ska gå i släkten eftersom det är en släktgård. Finns det någon möjlighet att man låter gården gå över i arvingarnas ägo redan nu och min yngste bror köper ut de av oss som vill sälja sin del. Det skulle underlätta köpet för min yngste bror.Tacksam för svar
Alexandra Wikner |Hej och tack för din fråga!Under förutsättning att din bror eller den som företräder din bror godkänner det så finns det inga juridiska hinder mot att din bror ger gården i gåva till er fyra syskon och att det i gåvobrevet framgår att den yngste brodern ska ha rätt att köpa ut övriga syskon.Det som är viktigt att tänka på i ett sådant läge är skatteffekten vid en försäljning. Skatteeffekten blir i dagsläget densamma oavsett om du och dina syskon ärver gården eller får den i arv, då både gåvoskatt och arvsskatt idag är avskaffad. Men vid gåva eller arv tar man över anskaffningsvärdet från den man fick gården av. Så om din bror köpt gården billigt för länge sedan och gården idag har ökar kraftigt i värde innebär det att du tar över din brors anskaffningsvärde (eller 1/4 av det om ni är fyra stycken), och vid en ev försäljning kommer du att beskattas på vinsten mellan anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet. Om din bros idag istället skulle sälja gården till den yngste brodern och du sedan skulle ärva 1/4 av pengarna från försäljningen skulle det i dagsläget inte utlösa någon beskattning för dig. Så det är för er syskon som inte vill ha/kommer att fortsätta äga gården ett ekonomiskt mindre fördelaktigt val att äga gården och sälja den till er bror jämfört med om gården köptes direkt av den demente brodern. Men om alla är överens om att det är en den lösning man vill ha så finns inga hinder mot det upplägg du frågar om. Var noga med att upprätta de avtal som krävs (gåvobrev osv) och när det gäller gåva av fastighet finns det formkrav i Jordbalken för att det ska vara giltigt.Vänligen,

Arvskifte, hur lång tid?

2015-07-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska man räkna med att arvet utskiftas efter en enkel bouppteckning med 4 arvingar?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förutsätter utifrån din fråga att bouppteckning redan har förrättats, blivit underskriven av samtliga dödsbodelägare samt blivit inskickad och godkänd av Skatteverket. Om detta redan är färdigt är det alltså dags för själva arvskiftet. Reglerna om detta återfinns https://lagen.nu/1958:637#K23. Det ska upprättas en handling över arvskifte som måste skrivas under av dödsbodelägarna (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Denna handling behöver inte skickas in till någon myndighet för godkännande. Det som kan dra ut på tiden här är exempelvis om arvskifteshandlingen inte skrivs under av samtliga delägare, alternativt att delägarna inte kommer överens om hur arvet ska fördelas. Då kan man ta hjälp av en så kallad skiftesman, som rätten ska förordna på begäran av en delägare (se https://lagen.nu/1958:637#K23P5S1). Med detta sagt är det svårt att säga hur lång tid det tar innan arvskiftet är färdigt utan att jag känner till mer om omständigheterna i ditt fall. Jag hoppas ändå att du fick lite vägledning av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Avstå del av arv samt värdering av fastighet vid arvskifte

2015-07-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Pappa gick nyligen bort. Mamma för 10 år sedan. Vi är 3 syskon. Jag vill avstå från allt lösöre. Min syster vill ha detta skriftligt. Finns det någon standardtext för detta?Pappa skrev över sin sommarstuga på oss förra året. Eftersom jag bor utomlands kan jag inte utnyttja stugan, varför jag vägrar att dela de årliga kostnaderna. Nu vill jag bli utlöst ur stugan. Är det verkligen kutym att man använder taxeringsvärdet och inte marknadsvärdet?
Martin Persson |Tack för din fråga.Avstå del av arvAtt du vill avstå från allt lösöre kan ses som att du delvis vill avstå från din arvsberättigade del. För detta finns det inget krav på utformningen av avsägelsen, varför det räcker att du klart och tydligt i en skriftlig utfästelse avsäger dig från den delen av arvet. Denna utfästelse bör således ges in till arvlåtarens dödsbo med hänsyn till bevishänseende vid eventuell tvist. Bestämmelser om avstående av arv hittar du i Ärvdabalkens 17 kapitel.Taxerings- eller marknadsvärde?En generell utgångspunkt vid arvskifte är att man, tvärtemot vad du blivit upplyst om, ser till marknadsvärdet av fastigheten. Detta fastställs oftast av en värderingsman, det vill säga av en fastighetsmäklare eller motsvarande. Den som sedermera blir utlöst från fastigheten bör utges sin del av marknadsvärdet reducerat med motsvarande del av den vinstskatt som skulle aktualiseras vid en försäljning till det uträknade värdet.Vänligen,

Fördelning av arv vid efterlevande makes död.

2015-08-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor har nyligen avlidit och lämnat ett arv på c:a 600 000 kr som ska fördelas mellan 3 särkullsbarn och 2 bröstarvingar. Av dessa 600 000 kr ärvde hon c:a 300 000 kr från sin avlidne make. Då fördelades också c:a 20 000 kr till makens särkullbarn. Maken är pappa till de 2 bröstarvingarna.Det finns ett testamente skrivet där det står "Efter bådas död skall kvarlåtenskapen fördelas mellan våra gemensamma bröstarvingar och xxxx särkullbarn enligt lag". Vad innebär det att dela kvarlåtenskapen enligt lag? 5 lika stora delar eller ska de 300 000 kr från maken fördelas på bröstarvingarna? Med vänliga hälsningar
Niclas Friberg |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Eftersom er fråga rör arvsfördelning så är det i ärvdabalken vid hittar gällande regler, se https://lagen.nu/1958:637.Som jag förstår det är pappan densamma för alla barnen vilket gör er alla till hans bröstarvingar. Din mor har däremot bara två barn du och din bror/syster som ärver henne, ÄB 2:1.Testamentet.Eftersom testamentet uttrycker att arvsfördelningen ska ske efter lag kan vi lämna detta och se närmare på ärvdabalken.Makens arv.Makens arv verkar i huvudsak ärvts av din mor som var efterlevande maka. Eftersom maken hade särkullbarn skulle hans arv fördelas mellan både efterlevande maka och hans särkullbarn, ÄB 3:1. Nu verkar det som om särkullbarnen i huvudsak avstått från att ta ut sitt arv och istället låtit den efterlevande makan ärva. Detta ger särkullbarnen en rätt till arv i din mors kvarlåtenskap, ÄB 3:9. Det särkullbarn som tagit ut 20 000 kr i arv efter maken ska i den senare fördelningen få sin andel nedsatt i motsvarande mån, ÄB 3:2.Om vi utgår ifrån att makens kvarlåtenskap som ärvdes av makan var 300 000 kr och makan då hade 600 000 kr i kvarlåtenskap så blir det enkelt att beräkna.Makans arv.Eftersom makens arv som makan ärvde är hälften av makans kvarlåtenskap (300 000/600 000) så kan vi utgå ifrån att arvingar till maken har rätt till en fördelning av 300 000 kr mellan sig, m.a.o. hälften av makans kvarlåtenskap, ÄB 3:2. Eftersom ni alla fem verkar vara bröstarvingar till maken ska 300 000 delas lika mellan er, ni får då 60 000 kr var som er andel (300 000/5=60 000). Nu har vi dock inte inkluderat ett av särkullbarnens tidigare uttagna arv vilket vi måste göra.På grund av att det fanns särkullbarn som redan tagit ut en del av sitt arv, jag utgår här ifrån att det är ett särkullbarn som tagit ut en del av sitt arv, ska hen få sin andel minskad i motsvarande mån. För att göra den beräkningen korrekt så "lägger vi teoretiskt till" de redan uttagna 20 000 till de 300 000 som ska fördelas. Det är då 320 000 som ska fördelas lika mellan er vilket motsvarar en andel var om 64 000 (320 000/5=64 000). Det särkullbarn som redan "tagit ut" 20 000 kr ska då få 44 000 kr i arv medan ni andra har rätt till 64 000 kr i arv efter maken. Vi har nu fördelat "makens del" av makans kvarlåtenskap, kvarstår gör makans "egna" 300 000 kr. Då makan endast hade två bröstarvingar ska dessa dela lika på 300 000 motsvarande 150 000 kr var. Slutsats.Resultatet blir att de två som är gemensamma bröstarvingar få 64 000 + 150 000=214 000 kr var. Två av särkullbarnen har rätt till 64 000 kr var och det särkullbarn som tagit ut 20 000 kr i arv redan har nu rätt till 44 000 kr i arv.214 000 + 214 000 + 64 000 + 64 000 + 44 000=600 000Vill ni ha mer hjälp eller behöver ni hjälp att juridiskt genomföra arvsskiftet kan ni kontakta vår telefonrådgivning på tel. 08-533 300 04 eller skicka ett mail till radgivning@lawline.se.Med vänlig hälsning

Ärva egendom tillsammans

2015-08-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är fyra syskon som hade en halvbror som nu är död. Han hade en gård med en hel del skog, vad vi undrar är hur går delningen till, ingen av oss kan ta över gården, måste den först säljas innan delningen kan göras.?
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Ni ärver gården tillsammans och blir samägare. Samäganderättslagen är tillämpig och ni förvaltar då egendomen gemensamt. Det innebär att ni tillsammans väljer om ni ska sälja den eller hur den ska skötas, 2 § samäganderättslagen. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Tvångsskifte

2015-07-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om jag inte godkänner en arvskifte bodelning som jag är inblandad i vad händer då, går det vidare till tingsrätt eller vad kommer att hända?
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du med ”inte godkänner en arvskifte bodelning” menar att du inte vill skriva under den skifteshandling som alla delägare ska skriva under enligt 23 kap 4 § ärvdabalken.Om inte samtliga delägare är överens kan rätten på begäran av en delägare förordna en skiftesman som då kan genomföra ett så kallat tvångsskifte, 23 kap 5 § ärvdabalken. Skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning som ska betalas av dödsboet. Den arvskifteshandling som skiftesmannen upprättar ska delges samtliga delägare och därefter har varje delägare som är missnöjd med resultatet fyra veckor på sig att klandra skiftet, 23 kap 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap 8 § äktenskapsbalken. Talan väcks genom stämning och tingsrätten ska då ompröva skiftet vilket eventuellt leder till att skiftet genomförs på ett annat sätt.Hoppas du fått svar på din fråga!

Särkullebarn och gemensamma barn

2015-07-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är ett gift par , min man har 2 barn sen tidigare och jag har ett barn sen tidigare. Sen har vi ett gemensamt barn.Jag har nu drabbats av cancer och börjat tänka lite på vad händer om jag dör? Vi har inga stora tillgångar men vi har 200.000 på ett sparkonto som vi bägge har tillgång till. 150.000 av dom är min mans pensionspengar som han tagit ut i förskott medans han fortsätter att jobba. Vad händer med dessa pengar om jag dör .
Emil Forssell |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag beklagar att du blivit sjuk och jag hoppas att du snart blir frisk.Det första som ska göras är en bodelning mellan dig och din man, se 23:1 Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Din man kan dock välja att behålla sitt giftorättsgods och alltså avstå bodelning enligt 12:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230. Efter bodelningen ska arvet fördelas ur din kvarlåtenskap. Ifall du går bort, kommer ditt barn sedan tidigare (särkullebarnet) ärva tillsammans med ert gemensamma barn.Säg att du efterlämnar 100 000 kr, då ska särkullebarnet få 50 000 av dessa och ert gemensamma barn 50 000. Särkullebarnet kommer dock ärva dessa 50 000 omedelbart, enligt Ärvdabalken (ÄB) 3:1 se https://lagen.nu/1958:637. Särkullebarnet kan även avstå att ta arvet direkt till förmån för din man, enligt 3:9 ÄB. Denne kommer då ärva sin del (en kvotdel) när din man går bort. Mer om kvotdel här nedan.Säg att ditt särkullebarn vill ha arvet direkt vilket är mycket sannolikt. Då finns 50 000 kvar till ert gemensamma barn. Dessa 50 000 ärver dock inte det gemensamma barnet direkt, utan de ärver din man med fri förfoganderätt enligt 3:2 ÄB. Fri förfoganderätt innebär att din man kan göra vad helst han vill med pengarna förutom att testamentera bort dem. Ert gemensamma barn kommer sedan ärva en kvotdel ur din mans kvarlåtenskap. För att exemplifiera:Ert gemensamma barn ska ärva 50 000. När bodelning gjorts (eller inte gjorts) uppgår din mans samlade förmögenhet till 100 000. Ert gemensamma barn ska då ärva 50 000/100 000 = 1/2 ur din mans kvarlåtenskap när han gått bort. Denna del utgör arvet efter dig. Resten av kvarlåtenskapen ska sedan fördelas mellan ert gemensamma barn och de två särkullebarnen på din mans sida.Du kan givetvis upprätta ett testamente och på så sätt fördela din kvarlåtenskap efter dina önskemål. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7:1 ÄB.Ifall du har fler frågor kring arvsskifte rekommenderar jag dig att boka en tid med vår samarbetspartner familjens jurist, du kan boka tid här http://lawline.se/bokaVänligenEmil Forssell