Vad händer med skulder i ett dödsbo?

2017-08-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag undrar, min frus pappa har avliditår 2013, dennes fru avlider 2015.Kan dottern till sin far bli betalningsskyldig, när det visar sig att han hade en skuld på reavinst på ca 400.000 kr. Den skulden uppdagades efter hans hustrus och hans dödsbo.Ska då dottern till pappan krävas på hans skuld, dödsboet mellan pappan och mamman är ju redan klar. Dottern visste ingenting om hans skuld.Tacksam för svar så snart det går. Med vänlig hälsning
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till awline med din fråga!När någon avlider ska man undersöka hur stora tillgångar och skulder dödsboet har. Av kvarlåtenskapen den avlidne lämnar efter sig ska skulder räknas av innan arvingar får sina lotter. Detta innebär att din frus fars skulder räknas av redan innan din fru ärver kvarlåtenskapen. Även om den avlidne hade mer skulder än tillgångar kommer din fru inte att bli betalningsskyldig eftersom man inte ärver skulder. Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan man besluta att en omyndig arvtagare ska avstå från sin rätt till arv?

2017-08-13 i Arvsskifte
FRÅGA |En god vän till mig har nyligen blivit änka efter sin sambos helt plötsliga och oväntade dödsfall. Ett testamente finns upprättat där de skrivit att de ärver varandra. Tillsammans har de två barn (10 och 13 år) varav en har haft stora medicinska problem under sin uppväxt samt en gemensam fastighet (hus/jordbruksfastighet). Nu har mamman fått besked om att barnen måste få ut sin lagliga arvslott i form av "cash" vilket i princip kommer att innebära att hon måste sälja familjens hus. Kan detta verkligen vara möjligt när det så uppenbart är det bästa för alla att familjen får bo kvar och barnen slipper ytterligare trauma i form av en flytt. Finns det några medicinska skäl som skulle kunna oberopas t ex. Har lovat att hjälpa henne så gott jag kan och har tidigare haft god hjälp av er hemsida för egen del. Fantastiskt att den finns!Med vänliga hälsningar
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med från fråga!Huvudregeln enligt ärvdabalken är att arvlåtarens barn i första hand ärver hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Sambor har ingen legal arvsrätt. Genom ett testamente kan dock arvlåtaren förordna att någon annan (t.ex. sin sambo) ska erhålla egendom, men denna rätt är begränsad till att avse hälften av kvarlåtenskapen eftersom den andra halvan utgör bröstarvingarnas laglotter (9 kap. 1 § ärvdabalken och 7 kap. 1 § ärvdabalken). Huvudregeln är därmed att bröstarvingarna åtminstone ska få ut sin laglott när föräldern dör, även om den andre föräldern fortfarande lever.En arvinge kan avstå från sin rätt till arv till förmån för någon annan. Denna möjlighet finns dock inte för ett omyndigt barn (17 kap. 2 § ärvdabalken). När det gäller gemensamma barn till sambor finns inte ens denna möjlighet trots att förmyndaren eller en tillförordnad god man eventuellt skulle samtycka (15 kap. 6 § föräldrabalken).En lösning på problemet är att ett avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo träffas. I så fall kommer inget arvskifte att ske nu, vilket innebär att din vän har möjlighet att bo kvar i huset tillsammans med sina barn. Ett sådant avtal får endast ingås med överförmyndarens samtycke (15 kap. 7 § föräldrabalken). För att tillvarata barnens intresse ska överförmyndaren förordna en god man åt barnen (11 kap. 2 § föräldrabalken). Mitt råd är att kontakta överförmyndaren i den kommun där din vän bor för att få mer information om hur detta kan lösas i praktiken.Det finns ingen lagregel som kräver att bröstarvingarna ska få sin andel av arvet i pengar, utan som huvudregel ska arvlåtarens egendom delas upp "så som den är". Egendomen behöver med andra ord inte nödvändigtvis säljas. Detta innebär att din väns barn kommer att ärva en andel av bl.a. bostaden (jag förutsätter att din vän och din väns sambo ägde bostaden gemensamt). Det är osannolikt att en tvångsmässig försäljning av bostaden sker eftersom det i din väns fall verkar uppenbart att alla skulle missgynnas.Behöver ni praktisk hjälp rekommenderar jag att ni bokar en tid med en av våra jurister. Har du fler frågor är du givetvis också välkommen att återkomma via kommentarsfältet här nedanför.Hälsningar,

Överta fastighet genom arvsskifte

2017-08-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man och jag ägde gemensamt hus. Han dog och särkullbarn ska nu ha hälften av huset. Jag vill lösa ut dem. Hur går det till med lagfart? Måste dödsboet, d v s min mans barn ha en lagfart och jag en? Hur blir jag ägare?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckning När ett äktenskap upplöses genom att ena maken avlider och det finns arvingar så ska en bouppteckning, en bodelning och ett arvsskifte göras. När någon avlider blir arvingarna inte omedelbart ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs de skulder och de tillgångar som den avlidne efterlämnar sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvsskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som då är en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är de som företräder dödsboet och förvaltar det tills dess att dödboet upphör, i detta fall du och särkullbarnet (18 kap 1 § Ärvdabalken) Alla dödsbodelägare måste vara överens om vad som ska göras med boet, är man inte överens måste en boutredningsman tillsättas. Denna boutredningsman ser till att bouppteckningen och arvskifte görs. Skatteverket beskriver väldigt pedagogiskt hur en bouppteckning går till, jag hänvisar till deras sida här. BodelningEnligt 23 kap 1 § Ärvdabalken måste ett arvsskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare (vilket det finns i detta fallet). Innan ett arvskifte kan utföras krävs det dock att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Om den avlidne var gift krävs det i regel också en bodelning innan arvsskiftet kan äga rum. Vilket det gör i detta fall. Detta eftersom du som efterlevande make/maka har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet. En bodelning består av två steg: Andelsberäkning, 11 kap 1 § ÄktB och lottläggning 11 kap 7 § Äktb. Genom andelsberäkning fastställer man hur stort värde vardera make ska erhålla och genom lottläggning vilka tillgångar som ska tilldelas vardera make. Därefter kan ni upprätta en arvsskifteshandling. Dock av praktiska skäl brukar bodelningsavtalet och arvsskifteshandlingen göras samtidigt eftersom de troligtvis kommer se likadana ut. Arvskiftet är ett avtal mellan delägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Om ni är överens kan ni fritt skifta boets tillgångar efter de värden som ni själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen.ArvsskifteNär bouppteckning och bodelning är klar är det dags för arvskifte för att kunna fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare. Arvskifteshandlingen är en handling av vilken det framgår till vem arvingarna och testamentstagarna som egendom ska tillskiftas, t.ex i detta fall att fastigheten ska tillskiftas dig som efterlevande maka. En arvskifteshandling ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Bouppteckningen tillsammans med arvskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få viss egendom. Måste dödsboet, d v s min mans barn ha en lagfart och jag en?Nej det räcker att du får lagfarten beviljad om du ska ta över hela fastigheten. Hur blir jag ägare?Du blir ägare genom att söka lagfart med bouppteckning- och arvskifteshandlingen. Jag förklarar det här nedan.Hur går det till med lagfart?Du använder arvskiftehandlingen till att söka lagfart (detta ska göras inom tre månader efter förvärvet). En ansökan om lagfart ska innehålla, vilken fastighet eller tomträtt det gäller, arvsskiftehandlingen i original, en kopia av bouppteckningen (bouppteckningen måste först vara registrerad hos skatteverket) Tänk på att fastigheten måste vara upptagen i bouppteckningen. Arvsskifteshandlingen måste vara bevittnad av två personer om den är upprättad efter en person som avlidit före 1988.Förutsättning för övertagande av fastighetFör att du ska kunna ta över hela fastigheten krävs det självklart att du kan lösa ut särkullbarnet för den andel som denne ska ha. Det krävs också att dödsboet klarade av att betala alla skulder som fanns på fastigheten. Om det då inte finns tillgångar i boet till att betala lånet/skulderna på fastigheten så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs. Du kan under förutsättning ta över fastigheten genom arvsskiftet om borgenärerna godtar ett gäldenärsbyte, dvs att du skrivs över på lånen istället. Är det inte möjligt att lösa ut särkullbarnet eller ta över lånen (om inte skulderna kunde betalas genom dödsboet) så får ni tyvärr sälja fastigheten. Då är alternativet att ni säljer fastigheten direkt från dödsboet. Då måste ni först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Dödsboet kommer då vara lagfaren ägare och samtliga dödsbodelägare måste komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Skulle ni göra på detta sättet innebär det att ni måste vänta med att skifta dödsboet till försäljning är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten. Jag rekommenderar er att gå in och kolla på lantmäteriets hemsida där de beskriver situationerna väldigt pedagogiskt om hur det går till att b.la ansöka om lagfart på fastighet genom arv eller som dödsbo. Jag länkar här.Jag rekommenderar starkt att du tar hjälp av en jurist så allt blir så bra som möjligt. Du kan antingen nå oss här eller ringa oss.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppetider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vi har särkullbarn och är gifta - vad händer om någon av oss dör?

2017-08-03 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag är gift för andra gången, vi har inga gemensamma barn. Vi har särkullbarn. Jag har ett fritidshus och en andelslägenhet som står i mitt namn. Vad händer om någon av oss dör, min man har ingen fast egendom. Med vänlig hälsning, Fia
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om äktenskapet och dess upplösande finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente mellan dig och din make och att dina fastigheter inte är enskild egendom. Skulle ni ha gjort fastigheterna till enskild egendom kommer situationen se annorlunda ut än den jag kommer beskriva nedan.Om någon av er går bort upplöses ert äktenskap. (1 kap. 5§ äktenskapsbalken) När äktenskapet upplöses ska en bodelning ske. (9 kap. 1§ äktenskapsbalken) På grund av att fastigheterna är giftorättsgods ska de ingå i bodelningen. (10 kap. 1§ äktenskapsbalken) I bodelningen ska makarna dela på hälften av giftorättsgodset, så att hälften går till den efterlevande maken och hälften går till den döde makens kvarlåtenskap. (11 kap. 3§ ÄktB) Här har den efterlevande maken en möjlighet att få den gemensamma bostaden på sin lott. (ÄktB 11 kap. 8§) Detta innebär alltså att oavsett om det är du eller din man går bort så har den efterlevande maken en möjlighet att få bo kvar i er bostad om bostadens värde täcks av den delen av giftorättsgods som den efterlevande maken har rätt till ur boet.Efter bodelningen, när fastigheterna har delats upp mellan makarna, ska den avlidne makens del i giftorättsgodset delas upp mellan dennes arvingar, alltså dennes barn. Det är viktigt att veta att barnen har rätt att ta ut sitt arv direkt efter sin avlidne förälder - eftersom de är särkullbarn och inte gemensamma barn behöver de inte vänta med sitt arv tills den andre maken dött. (3 kap. 1§ ärvdabalken) Det är dock inget måste för barnen att ta ut arvet. Om barnen vill kan de avstå sitt arv från föräldern så att den efterlevande maken får det. När den efterlevande maken sedan dör har barnen som avstått arvet rätt till efterarv från den först avlidne maken. (3 kap. 9§ och 2§ ärvdabalken) Att ha rätt till efterarv innebär att barnen har rätt till en andel ur den efterlevande makens arv när denne dör som motsvarar vad barnen avstod vid den först avlidne makens död.Trots att barnen har rätt att ta ut arvet redan när deras förälder dör har den efterlevande maken ett visst skydd mot sin makes särkullbarn. En efterlevande make har alltid rätt att få ut minst fyra gånger gällande prisbasbelopp i bodelningen, alltså ungefär 179 200 kr. (3 kap. 1§ 2 stycket ärvdabalken) Detta belopp har den efterlevande maken rätt att få ut av makarnas gemensamma gods, oavsett om det inkräktar på arvingarnas arv. Arvingarna har då rätt till efterarv.Jag hoppas detta gav dig svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Ärver man skulder?

2017-08-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur kan man ärva en skuld?
Lenita Pettersson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I Sverige ärver man inte skulder; eventuella tillgångar och skulder som finns kvar efter en persons bortgång kallas dödsbo, och eventuella skulder ska betalas med medel från dödsboet. Om det t ex finns tillgångar i ett dödsbo på 50 000 kronor, men skulder på 100 000 kronor så skrivs resten av skulden av - arvtagare blir inte betalningsskyldiga. Om arvtagare däremot har mottagit ett förskott på arv ska det betalas tillbaka för att täcka de skulder som finns i dödsboet. Med vänlig hälsning,

Hur kan vi få igenom arvskiftet om inte alla är överrens?

2017-08-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Efter min fars dödsfall så lästes hans testamente inför alla testamentetagare. Bouppteckning samt bouppdelning utfördes av en advokatfirma. Ingen bestred testmentet inom de 6 angivna månaderna. Det har nu gått 5 år utan att vi lyckats få arvsskiftet påskrivet av en testamenttagare. Denna person som inte vill skriva på är barn från min fars sida från hans första äktenskap. Han skiljde sig från sin första fru i början av 70-talet och hon fick det som enligt lag tillföll henne.Nu vill den personen som inte vill skriva på arvskiftet bestrida testamentet med argumentet att hen har rätt till mer då hens mor var gift med min far fram till i början av 70-talet och att hen är det första och därmed äldsta av min fars barn. Hur mycket kan han bestrida och vad kan vi göra för att få arvsskiftet påskrivet?
Johanna Matsdotter |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är för sent att klandra testamentetEftersom det har gått mer än sex månader efter att personen blivit delgiven testamentet så finns ingen laglig möjlighet för denne att bestrida testamentet (14 kap 5 § Ärvdabalken). Det innebär att denne får stå sitt kast och inte kan få ut något mer ifrån testamentet än vad denne blivit tilldelad. Ni bör genomföra ett tvångsskifteEftersom ni inte kan genomföra arvskiftet utan denne persons godkännande så måste ni begära hos domstolen att de ska utse en skiftesman (23 kap 5 § Ärvdabalken). Skiftesmannen genomför då ett tvångsskifte och då krävs inte allas godkännande för att arvskiftet ska bli giltigt. Kostnaderna för tvångsskiftet kommer att tas ur dödsboet så det bästa är självklart att försöka komma överens. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här http://www.lawline.se/ask_a_question- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

Arvsskifte vid ökning av bo

2017-08-08 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag har en morbror som har avlidit och han har varit gift tidigare men han hustru dog 1979 och då upprättades en bouppteckning, men inget arvskifte. den totala behållningen i boet var då 192.000:-Den avlidne hustrun som dog 1979 har då 3 syskon som är i livet idag.Min morbror har efter hustruns död ärv sin mor och sin halvsyster, skall även den tidigare hustruns syskon vara med och dela det har ärvt av sin mor och halvsyster?Sedan har minmorbror i mitten av 1980 talet köpt en stuga som stigit mycket i värde, hur skall detta fördelas?sedan har han köpt och sålt aktier där han fått bra utdelning, hur ser man på det?det finns inga övriga testamenten som vi hittar. i boet idag finns ca 3.000.000:- som skall fördelas.De arvingar som finns på morbrorns sida är jag och mina 5 kusiner.Min morbror hade 2 systrar som inte är i livet idag där jag är ensamt bar från den en systern och det är 5 barn från den andra systern.
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler som gäller vid arv finner du i Ärvdabalken. Vid hustruns bortgångNär din morbrors hustru gick bort gjordes först en bodelning mellan henne och din morbror där deras giftorättsgods fördelades mellan dem. Under förutsättning att makarna hade full giftorättsgemenskap, blev fördelningen i bodelningen 50/50. Ena halvan utgjorde din morbrors del av bodelningen, medan andra halvan utgjorde hustruns kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap skulle som utgångspunkt delas lika på hennes närmaste arvingar, vilka var hennes tre syskon under förutsättning att hon inte hade några egna barn eller föräldrar kvar i livet, se Ärvdabalken 2 kap 1-2§§. Eftersom hustrun var gift med din morbror, gick dock hennes kvarlåtenskap först till din morbror, enligt Ärvdabalken 3 kap 1§ första stycket. Hustruns syskon blev istället s k efterarvingar, vilket betydde att de skulle få vänta med att få ut sina arv tills din morbror gått bort. Din morbror fick sin hustrus kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt har kunnat förfoga över tillgångarna genom att exempelvis förbruka eller sälja dem (däremot har han inte haft någon rätt att testamentera bort sin hustrus kvarlåtenskap).Vid morbroderns bortgångNär din morbror nu gått bort ska dels hustruns efterarvingar få ut sina arv efter hustrun, och dels ska din morbrors arvingar få ut sina arv efter honom. Under förutsättning att bodelningen som gjordes när hustrun gick bort var 50/50, har efterarvingarna (hustruns tre syskon) rätt att få dela lika på ena halvan av din morbrors tillgångar i boet, se Ärvdabalken 3 kap 2§ första stycket. Den andra halvan utgör morbroderns egna kvarlåtenskap och denna ska fördelas lika på morbroderns egna arvingar. Under förutsättning att din morbror inte har några egna barn eller föräldrar i livet, är det hans två systrar som är hans närmaste arvingar och som har rätt till hälften var av morbroderns kvarlåtenskap, se Ärvdabalken 2 kap 2§ andra stycket. Eftersom systrarna inte finns i livet, går deras arvslotter istället till deras barn, dvs. dig och dina kusiner. Detta innebär att du ensam får ta del av din mors arvslott, dvs. hälften av din morbrors kvarlåtenskap. Dina fem kusiner får dela lika på sin mors arvslott.Eftersom arvet din morbror fick innan sin bortgång gjorde så att hans förmögenhet var värd mer vid hans bortgång än vad den var värd vid hans hustrus bortgång, ska ökningen av värdet på förmögenheten tillgodoräknas morbroderns egna arvingar och inte hustruns efterarvingar. Det är alltså det ökade värdet av boet som ska fördelas till morbroderns egna arvingar, vilket medför att de i realiteten får del av mer än hälften av boet samtidigt som hustruns efterarvingar får del av mindre än hälften av boet. Detta gäller dock endast den ökning som härrör från de arv som morbrodern fått och inte resterande ökning. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 4§ första stycket.Hoppas att detta besvarar din fråga. Om du har ytterligare funderingar, är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Kan fordringsägare kräva betalning ur dödsboet ?

2017-08-02 i Arvsskifte
FRÅGA |En person tecknar telefonabonnemang med 24 månaders giltighetstid 20160714. Personen avlider 20170705. Kan då dödsboet krävas på den återstående täckningstiden?Han tecknade det som innehavare av skogsfastighet.Jag trodde att man inte kan ärva skulder.Bolaget, Fonia, hävdar slutfakturering på totala summan.
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dig fråga!Det stämmer att man inte kan ärva skulder. Däremot måste dödsboet betala de skulder som finns innan arvskiftet sker. Alternativt kan ni försöka träffa en ny överenskommelse med Fonia, fordringsägarna. Fonia har alltså rätt att kräva er på skulden.Om du skulle vilja ha ytterligare hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer praktiskt vidare med detta kan du höra av dig till mig på sanna.wetterin@lawline.se så återkommer jag med information om konsultation med vår juristbyrå.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningarSanna Wetterin