Hur arv efter make fördelas då gemensamma barn och särkullbarn finns

2017-04-26 i Arvsskifte
FRÅGA |HEJ! lite brådskande...Jag och Annelie är gifta. Jag arbetar i förpackningsindustrin och Annelie driver en affärsrörelse. Jag har fått en elakartad cancer sjukdom och har troligtvis inte långt kvar. Jag och Annelie har en gemensam son, och Jag har dessutom en dotter (särkullbarn). När äktenskapet ingicks mellan mig och Annelie hade jag en fastighet som då var värd 500 000 kr. Vi registrerade ett äktenskapsförord medföljande lydelse:”…vad vi medför vid äktenskapets ingående ska vara enskild egendom, vari den andre inte äger giftorätt.”Om jag nu dör och min fastighet då är värd 900 000 kr. Och Annelies affärsrörelse har gått bra och värderas nu till 1 250 000 kr, och hon även sparat en del av vinsten på banken och har därför 250 000 kr på ett konto. Leverantörsskulder på 250 000 kr finns i hennes företag. Även jag har en del obetalda skatteskulder där summan uppgår till 200 000 kr. Annelie har även en egendom värderad till 50 000 kr och jag har egendom värderad till 500 000 kr. Hur fördelas mitt arv efter min död?
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med beklagar jag din sjukdom. När jag besvarar din fråga kommer jag utgå från att de tillgångar och skulder som du uppgett i din fråga är uttömmande. Vidare uppfattar jag det som att den enda enskilda egendomen är fastigheten som värderas till 900 000 kr. Vid dödsfall saknar den enskilda egendomen betydelse då den efterlevande maken enligt huvudregeln ärver hela kvarlåtenskapen. Finns särkullbarn har de dock en rätt att få ut sitt arv direkt, om de inte avstått sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken (3 kap 1 § ärvdabalken). För att få fram vad som anses utgöra din kvarlåtenskap måste en bodelning upprättas. En sådan bodelning kan vid makes död upprättas på två olika sätt vilket ger olika resultat för hur stort arvet kommer att vara. Enligt huvudregeln (första sättet) I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap 1 § äktenskapsbalken). Giftorättsgodset utgörs av all egendom som inte är enskild (7 kap 1 § äktenskapsbalken). Din fastighet som är värd 900 000 kr undantas alltså. Vid bodelning måste först makarnas andel i boet beräknas. Vid sådan beräkning ska från en makes giftorättsgods avräknas så mycket att dennes skulder täcks. Det som sedan återstår av makarnas giftorättsgods ska läggas samman och därefter delas lika mellan makarna (11 kap 1-3 § äktenskapsbalken).Din ursprungliga andel: 500 000 kr - 200 000 kr (skatteskulden) = 300 000 kr Din frus ursprungliga andel: 1 250 000 kr + 250 000 kr + 50 000 kr - 250 000 kr (leverantörsskulden) = 1 300 000 krDet gemensamma giftorättsgodset: 300 000 kr + 1 300 000 kr = 1 600 000 krAndel i boet: 1 600 000 kr / 2 = 800 000 kr vardera Då din andel i boet är uträknad läggs den samman med din enskilda egendom som sedan fördelas på dina arvtagare. Det vill säga:800 000 kr + 900 000 kr = 1 700 000 kr 1 700 000 kr / 2 = 850 000 krDin fru kommer att ärva 850 000 kr i egenskap av efterlevande make. Din dotter, i egenskap av särkullbarn kommer ärva resterande 850 000 kr. Er gemensamma son kommer ärva först då även din fru avlidit. Undantagsregel till förmån för efterlevande make (andra sättet)Det finns dock ett undantag vid bodelning med anledning av en makes död. Den efterlevande maken har möjlighet, att på begäran, behålla sin del av giftorättsgodset. Detta är en skyddsregel för den efterlevande som innebär att tillgångarna alltså inte slås ihop vid en bodelning utan var part behåller sin del. Genom att påkalla jämkning kan alltså den efterlevande maken skydda sin egendom mot den avlidne makens särkullbarn och testamentstagare. (12 kap 2 § äktenskapsbalken).På detta sätt kommer alltså arvet efter dig bli mindre. 500 000 kr + 900 000 kr - 200 000 kr = 1 200 000 kr1 200 000 kr / 2 = 600 000 krVäljer din fru att använda sig av denna jämkningsmöjlighet kommer alltså arvet fördelas med 600 000 kr till henne och 600 000 kr till din dotter. Hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Arvsskifte i samboförhållande

2017-04-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Ulla och Erik är sambo i ett gemensamt inköpt hus för 18 år sedan. Ulla har barn sedantidigare Erik har också vuxna barn sedan tidigare. De har inga gemensamma barn. De äger huset 50% var. Ulla dör. vad händer med huset, hennes barn är ju dödsbodelägaremen måste Erik omedelbart sälja så att de får sitt arv , eller hur länge kan han bo kvar i huset har ej möjlighet att som pensionär lösa ut barnen.Det finns inga skulder på husetköptes kontant.
Jennie Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När Ulla dör ärver hennes barn all hennes förmögenhet. Egendomen kommer delas lika mellan hennes barn. Erik får ordna så att allt Ulla äger och hälften av all den gemensamma egendomen betalas ut till förmån för hennes barns arv, då detta utgör hennes arvslott. Det här får ofta tråkiga konsekvenser för den sambon som blir kvar. Ulla och Erik behöver naturligtvis inte gifta sig för att lösa en sådan situation och inte heller behöver barnen få minskat arv. Genom att upprätta testamente kan Ulla bestämma till vem, hälften av hennes arvslott, ska tilldelas. Om hon vill trygga Erik och låta honom ärva halva hennes arvslott är det fullt möjligt och barnen kan inte kräva att få ut mer utav arvet än sin egen laglott, som är just hälften av Ullas hela arvslott.Erik får då behålla 75 % av det Ulla och han idag äger tillsammans, vilket ökar hans möjligheter att slippa få ekonomiska problem, behöva flytta eller sälja något han gärna vill behålla. Ett dödsfall är nog så dramatiskt utan allt det.Vid en testamentering kan Ulla välja om Erik ska ärva henne med:Full äganderätt: Erik förfogar då fritt över arvet efter Ulla och äger allt fullt ut. När Erik sedan dör ärver hans barn efter honom.Eller…Fri förfogande rätt: Erik ärver efter Ulla och får fritt förfoga över arvet. Han får dock inte sälja eller testamentera bort det. När Erik sedan dör går Ullas arv tillbaka till Ullas barn.Jag skulle rekommendera Ulla och Erik att, av trygghetsskäl, upprätta testamente dem sinsemellan.Hoppas du fått svar på din fråga.

Klander av arvskifte

2017-04-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur gör man för att överklaga beslut från skiftesman? Hur lång tid har man på sig? Kan det medföra någon extra kostnad?Med vänlig hälsning,Fundersam bodelsägare
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Enligt 17 kap. 8 § äktenskapsbalken (1987:230) som tillämpas även vid dessa fall, dvs. analogt. ska skiftesmannen delge alla dödsbodelägarna skifteshandlingen i original eller bestyrkt kopia. Om du inte är nöjd med arvskiftet kan du klandra det inom fyra veckor efter det att du har delgetts skifteshandlingen. För att klandra väcker du talan vid domstol mot samtliga övriga dödsbodelägare. Du ska ansöka om stämning vid den domstol som var den avlidnes allmänna tvistemålsforum, vanligen domstolen vid den avlidnes hemort. En tvist i domstol kan bli dyr, rättegångskostnader inkl. kostnader för biträde kan bli hög. Det är inte enkelt att säga men om mycket arbete måste företas och det blir en utdragen process kan rättegångskostnaderna snabbt överstiga 50 000 kr, och om tvisten överklagas till hovrätt brukar rättegångskostnaderna ligga runt 200 000 kr. Det är värt att väga rättegångskostnaderna mot hur stor summan man tvistar om är.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar,

Fråga om arv och skulder

2017-03-28 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag har en kort frågaÄrvde barnen föräldrarnas skuld tidigareom så var fallet när ändrades lagen
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Före år 1981 hade dödsbodelägarna i borgenärernas intresse under vissa förutsättningar ett personligt ansvar för den dödes skulder. Skulder ärvs inte, utan ska betalas med dödsboets tillgångar.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline. Hälsningar

När ska ett arv fördelas enligt kvotandelar?

2017-04-17 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag ska få ärva en man som nyligen avlidit. För två år sedan dog hans maka. De hade inga barn. Nu är det så att den andra arvingen, som ska ärva på kvinnans sida, vill att arvet ska fördelas genom kvotandelar. Det fanns inget testamente när hans hustru dog utan maken ärvde allt med fri förfoganderätt vad jag förstått. Maken skrev senare ett testamente där han ville att jag skulle ärva efter honom. Nu undrar jag när man fördelar arv genom kvotandelar och när man delar kvarlåtenskapen i lika delar?Vänliga hälsningar
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett arv fördelas genom kvotandelar när någon har rätt till ett efterarv. Den som ska ärva efter kvinnan kan exempelvis vara ett syskon och har då rätt till efterarv. Eftersom att de var gifta ärvde mannan med fri förfoganderätt och kvinnans arvinge får istället ut sitt arv först när även mannen har avlidit. Detta framgår av 3 kap 1 och 2 §§ Ärvdabalken. Kvotandelen räknas fram genom att se till hur stor andel av mannens förmögenhet som vid kvinnas död utgjordes av hennes kvarlåtenskap. Säg att kvinnan efterlämnade sig 500 000 kr och att mannens totala förmögenhet var 2 000 000. Detta innebär ¼-del av mannens totala förmögenhet var hänförlig till kvinnans kvarlåtenskap (500 000/2 000 000 = ¼). Vid mannens död har kvinnans arvinge därför rätt till ¼. Först när kvinnans arvinge har fått ut sitt efterarv fördelas mannens kvarlåtenskap i enlighet med den legala arvsordningen eller ett testamente. Som du ser kan denna kvotandel variera beroende på förhållandet mellan kvinnans kvarlåtenskap och mannens totala förmögenhet.Ett arv fördelas vanligtvis i lika delar då det rör sig om arvingar till den avlidne. Till exempel så fördelas arvet lika mellan den avlidnes barn eller om ett antal personer enligt testamente ska dela på kvarlåtenskapen. I detta fall rör det sig alltså om arvingar till en och samma person. I ovanstående fall rör det sig däremot om arvingar till två olika personer.Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen,

Vem betalar fakturan när arvsskifte redan skett?

2017-04-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Min bror avled aug 15.Nu har en faktura lommit på arbete som gjorts hösten -14 ingen påminnelse har kommit.Vi har arvsskiftat så det finns inget dödsbo längre.Vem betalar?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har preskription skett?Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter tio år om det inte sker något preskriptionsavbrott innan dess. Preskriptionstiden skulle dock kunna vara tre år i ert fall om din bror var en konsument då fordran avsåg en tjänst om det var en näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit tjänsten till din bror för huvudsakligen enskilt bruk för honom (2 § preskriptionslagen). Eftersom arbetet utfördes under hösten 2014 kan dock preskription inte inträtt ännu och skulden ska därför betalas. Vem ska betala fakturan?Om ni kan komma överens om vem som ska betala den aktuella fakturan med egna medel så är det er överenskommelse som gäller. Om ni inte kommer överens så ska arvsskiftet återgå eftersom detta genomförts innan din brors alla skulder har betalts eller medel till skulden ställs under särskilt vård (21 kap. 4 § ÄB). Om fakturan inte är på mer än vad som kan betalas med det som var din brors tillgångar så ska återgången begränsas till vad som behövs för att skulden och kostnaderna för boets förvaltning ska kunna betalas. Då behöver de som var dödsbodelägare återge egendom i förhållande till vad var och en av dem fick fick arvsskiftet (21 kap. 4 § ÄB). Om egendom som ska lämnas tillbaka inte finns kvar så är utgångspunkten att personen ska utge ersättning för det värde egendomen hade när återgången påkallades. Om det skulle uppkommer brist hos någon delägare så ska de övriga delägarna täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen eller skiftet (21 kap. 4 § ÄB). För att slippa en återgång av arvsskiftet så kan ni som fått del av arvet kommer överens om hur fakturan ska betalas t ex genom att ni betalar en så stor del av den att det står i proportion till det arv ni fick.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

När ska ett dödsbos skulder betalas?

2017-04-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far har gått bort. Äktenskapsförord finns. Frun skall få 4 basbelopp enl uppgift. Skall alla omkostnader i samband med begrav. dras från fruns basbelopp ?
Lisa Naudot |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, alla omkostnader i samband med begravning och liknande ska inte dras från fruns fyra prisbasbelopp. De skulder och kostnader som uppstår i ett dödsbo ska betalas innan någon efterlevande kan få några pengar. Skulle det vara så att arvet delas ut innan alla skulder är betalade och det innebär att skulderna inte kan betalas måste pengarna återgå till dödsboet (21 kap 4 § ärvdabalken).Det är först efter att alla skulder har betalats som man kan fördela den återstående summan till arvingarna. I den aktuella situationen ska alltså begravningskostnaderna först betalas och sedan om det finns kvar några pengar ska frun få fyra prisbasbelopp. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad händer med egendomen efter make går bort

2017-03-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Min styvfar och min mor är gifta sedan lång tid. Jag är ensam barn och min styvfar har två barn. Min styvfar har totalt ca 1,5 mkr på bankkonton, min mor har inga egna tillgångar. Det finns ett testamente som säger att den som överlever den andre med fri förfoganderätt ska erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Inget äktenskapsförord finns. Vad gäller den dagen någon av dem går bort?
Victor Åkerfeldt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Vid någons bortgång ska deras respektive tillgångar fördelas. Huvudregeln då ett äktenskap upplöses är att en bodelning ska ske. Då de inte har något förord är antagligen all deras egendom giftorättsgods. Man lägger då ihop deras respektive tillgångar. Varje part får därefter hälften av den summan. Om din styvfar har 1.5 miljoner och din mor 0 så blir deras respektive andel efter bodelningen 750 000. Om någon skulle gå bort så finns det dock en regel i Äktenskapsbalken 12:2 som stadgar att den efterlevande maken har rätt att behålla allt sitt giftorättsgods. Det innebär att en bodelning inte sker. Om din mor går bort först kan hennes man kräva att en bodelning inte sker. Han behåller då all sin egendom (1.5 miljoner) och din mor får 0 kronor. Observera att det antagligen finns samägd egendom i hushållet som ändå fördelas mellan dem. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken tar över den bortgångnes egendom och får förfoga över den på vilket sätt denne vill. Den efterlevande maken har dock inte rätt att testamentera bort egendom som denne har med fri förfoganderätt. Då den efterlevande maken går bort ska egendomen som innehafts med fri förfoganderätt tilldelas den först avlidnes arvingar. (3:1 ,3:2 Ärvdabalken)Exempelvis:Din styvfar går bort. En bodelning sker, din mor får 750 000 och din styvfars kvarlåtenskap är 750 000 .Detta får din mor med fri förfoganderätt. Hon har då 750 000 kr som är hennes egendom och 750 000 som hon innehar med fri förfoganderätt. Då hon går bort kommer hennes 750 000 att tilldelas dig i egenskap av arvinge (2:1 Ärvdabalken), de 750 000 som hon innehar med fri förfoganderätt och som är efter hennes man kommer att tilldelas hans arvingar, alltså hans två barn, denna del får du ingenting av.I exemplet har jag utgått från att värdet på egendomen är densamma då hon går bort som då hon tilldelas egendomen. Så är det såklart inte i verkligheten. Man tittar då på hur mycket egendom hon procentuellt sätt hade med fri förfoganderätt respektive hur mycket som var hennes egen egendom. I detta fallet var det ju 50% med Fri förfoganderätt och 50% som var hennes egendom. Om det endast hade funnits 1 miljon kvar totalt då hon gick bort hade alltså din andel blivit 500 000 (50%) och styvfarens arvingar hade fått dela på 500 000 (50%).Fri förfoganderätt innebär alltså inte att ditt arv försvinner, men det innebär att du inte får ut arvet fören efter den efterlevande maken också har gått bort. Om din mor går bort först får du ditt arv först då din styvfar har gått bort.Jag hoppas att detta har get svar på din fråga.Med vänliga hälsningar