Vad händer vid dödsfall med ett hus som är enskild egendom?

2015-03-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag och min man är gifta. Huset vi bor i ägs av min man till 100% och är enskild egendom (arv från hans mamma). Vem ärver huset om min man dör före mig? Vi har ett gemensamt barn och min man har ett särkullbarn.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Att huset är enskild egendom innebär att det inte skulle ingå i bodelningen om en av er - exempelvis din man - dog (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230, innebär ju att endast giftorättsgods ingår, och enskild egendom är inte giftorättsgods). Alltså skulle huset först och främst till 100 % tillhöra dödsboet. Frågan är då som händer vid arvskiftet. Jag förutsätter här att det inte finns något testamente, men självklart skulle det kunna påverka svaret.Det som ärvs enligt lag är i princip inte enskilda saker (såsom hus, bankkonto, möbler och så vidare), utan ett förmögenhetsvärde. Detta skall fördelas efter bestämmelserna i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Om din man skulle dö, skulle för det första hans särkullbarn ha rätt att kräva ut sitt arv (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Eftersom din man har två barn, skulle det innefatta hälften av förmögenhetsvärdet av din mans tillgångar efter bodelningen (i princip tillgångar minus skulder). Om din mans egendom exempelvis skulle vara värd 1200000 kr och han hade skulder på 150000 kr, skulle alltså särkullbarnet ha rätt till egendom för (1200000-150000)/2=525000 kr. Den andra hälften kunde man tro skulle gå till ert gemensamma barn, men om du och din make fortfarande var gifta vid dödsfallet skulle denna hälft istället gå till dig (3 kap. 1 § Ärvdabalken); ert gemensamma barn skulle alltså få vänta på arvet.Eftersom det är ett värde man ärver och inte särskilda ägodelar, får i princip arvingarna komma överens om vem som får vad. Utifrån vad jag vet är det alltså du och särkullbarnet som skulle få komma överens. Eftersom huset oftast är det mest värdefulla man äger, är det ju möjligt att om du skulle få det på din lott blir det inte tillräckligt över åt särkullbarnet. Du kunde då exempelvis lösa ut detta barn genom att betala pengar. Annars kanske ni skulle kunna komma överens om att äga en andel i huset var (då skulle ju särkullbarnet kunna få en del av vinsten vid en senare försäljning). Om det finns tillräckligt med egendom är det dock naturligtvis mest naturligt att du får huset. Det viktiga är dock som sagt att man får det "värde" som man skall ärva.Om man inte kan komma överens om en fördelning kan en arvinge begära att en skiftesman utses av tingsrätten (23 kap. 5 § Ärvdabalken), och om denna inte kan medla fram en frivillig lösning kan denne bestämma hur egendomen fördelas. Om det finns tillräckligt med egendom skulle du av naturliga skäl förmodligen även i detta fall få huset.En lösning som avviker lite från det jag har tagit upp hittills kunde vara att särkullbarnet valde att avstå från egendomen till förmån för dig (3 kap. 9 § Ärvdabalken). I så fall skulle naturligtvis du ärva bland annat hela huset, men i gengäld skulle särkullbarnet senare ha rätt att ärva en andel av din egendom (3 kap. 2 § Ärvdabalken). Denna lösning är förstås mycket förmånlig för dig, men fungerar nog bäst om du har en nära relation till särkullbarnet.Sammanfattningsvis:Det är arvingarna som bestämmer vem som får vilken egendom, men man utgår ifrån vilket värde var och en skall ärva. Kommer man inte överens, kan en skiftesman utses. Det är då sannolikt att du skulle få huset på din lott om egendomen räckte till för det. Annars skulle du och särkullbarnet äga huset tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2015-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej igen!Som en komplettering till min tidigare fråga om äktenskapsförord så undrar jag om mina brorsbarn har rätt till halva min brors bostadsrätt om min bror skulle gå bort? Min bror äger hela bostadsrätten där han och hans nya fru bor. Hennes barn är utflugna. Min bror och hans fru har, som sagt, inte skrivit något äktenskapsförord.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga! När din bror avlider ska hans kvarlåtenskap fördelas mellan hans arvingar, där bröstarvingar står främst som arvtagare (alltså din brors barn). Detta stadgas i ärvdabalken (ÄB) 2:1. Först ska en bodelning göras mellan makarna för att bestämma vardera del av det gemensamma giftorättsgodset enligt reglerna i äktenskapsbalken (förenklat innebär detta att makarnas giftorättsgods räknas ihop efter skuldtäckning för att sedan delas lika mellan dem- det är då inte otänkbart att bostadsrätten läggs på den efterlevande makens lott för att underlätta för denne). Den egendom som tilldelas den avlidnes sida utgör dennes arvslott, vilket dennes arvingar har rätt till. Denna rätt inskränks däremot av skyddet för efterlevande maka/make, vilket innebär att dessa har bättre rätt än gemensamma barn till den avlidnes kvarlåtenskap. Gemensamma barn får så att säga vänta på sin tur, alltså tills båda föräldrarna avlidit, se 3:1. Undantaget från denna regel är så kallad särkullbarn, alltså den avlidnes bröstarvingar som inte är gemensamma med den nu ensam maken/makan (ÄB 3:1). Detta innebär att dessa barn kan få ut sin arvslott direkt. Av din fråga antar jag att din brors barn inte är gemensamma med den nya frun. De är därför särkullbarn. Om dessa har rätt till just halva bostadsrätten beror lite på bodelningsresultatet, de har rätt till arvslotten efter sin far men då det ekonomiska värdet. Om det finnas annan egendom som skiftats till din brors sida (till ett lika värde som bostadsrätten) är det denna egendom de har rätt till. Har däremot bostadsrätten hamnat på din brors lott ingår denna i arvslotten för barnen. Jag hoppas du fått svar på din fråga

Sälja tillbaka egendom till dödsbo

2015-02-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan jag som testamentstagare till en orientmatta i ett dödsbo sälja densamma tillbaka dödsboet för x kr?Tack på förhand.
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag antar att du har fått ärva mattan genom ett testamente. Om det finns någon annan arvtagare som har ett intresse för mattan så är det naturligtvis möjligt att komma överens med denne om att sälja mattan i utbyte mot en summa pengar. Men det finns tyvärr ingen särskild regel i lagen om att man har rätt till att sälja tillbaka ärvd egendom till dödsboet i utbyte mot pengar.Hoppas att det var svar på din fråga!

Skuld utan skuldebrev

2015-02-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man avled för 19 mån sen. Arvskiftet inte klart. Vi har två gemensamma barn, han har två sedan tidigare. Vi har testamente och äktenskapsförord. Jag har investerat 800 000 kr mer än min man i vårt gemensamma hus. Inget finns skrivet om detta. När vi träffades ägde jag ett hus. Vid försäljning la jag in vinsten i radhuset vi köpte. Jag ägde 75% och han 25%. När vi sålde radhuset la jag in hela min vinst i det nya huset och han sin del av vinsten. Nu vill särkullbarnen ej godkänna att deras pappa har en skuld till mig på 800 000kr. Har jag någon möjlighet att strida för detta?
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga.Tyvärr finns det inte så mycket du kan göra om du inte har något bevis på att din man hade en skuld till dig. Det är du som har bevisbördan för att skulden finns, och lyckas du inte bevisa detta så går det inte att ta hänsyn till skulden när arvet ska fördelas. Eftersom du och din man inte skrev t.ex. ett skuldebrev, är det väldigt svårt att bevisa skulden.Vänliga hälsningar,

Den avlidnes skulder och arvskifte

2015-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan.Det är så att min advokat gällande tre dödsbo pappa/farmor/farfar, inte har följt reglerna. Istället för att lägga ihop skulderna och betala dom INNAN arvet delats ut, har hon delat ut pengar till några av oss bara. Och så har farmors hus blivit förstört men hon tycker att VI ska stå för kostnaden när det egentligen är min farbror och hans dam som sett till så detta skett.Hon har inte heller delat ut resterande belopp lika mellan oss utan några av oss får inget alls.Är detta verkligen rätt? Jag kan komma med mer information också så ni får en uppfattning av vad som skett.Men hur ska det egentligen gå till med arvet om det finns skulder osv? Ska inte skulderna betalas först och resterande belopp delas lika??
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När en person har avlidit så ska en bouppteckning göras över den avlidnes skulder och tillgångar. Den avlidnes skulder ska betalas av dödsboet, normalt innan det att arvet fördelas, för att på så sätt veta hur mycket som kan fördelas. Skifte av arvet får ej företas innan bouppteckning har gjorts och den avlidnes skulder har betalats, om någon utav delägarna i dödsboet bestrider det, se 23:2 ärvdabalken. Om en fördelning av arvet sker innan den avlidnes eller dödsboets skulder är betalda så ska skiftet gå åter om skulderna uppgår till eller överstiger den avlidnes tillgångar, se 21:4 ärvdabalken. Om skulderna inte är större än den avlidnes tillgångar så ska endast det som behövs för att skulderna ska kunna betalas gå åter. Det som i sådana fall behövs ska återgå från var och en av dödsbodelägarna i förhållande till vad var och en har fått för mycket. Det vanliga är alltså att skulderna betalas innan det att arvet skiftas, men det finns inget som förhindrar att så inte sker, såvida ingen dödsbodelägare sätter sig emot det. Däremot så kan skiftet komma att gå åter för att skulderna ska kunna betalas. Arvet fördelas enligt de regler som finns i ärvdabalken. Om den avlidne t.ex. har två barn vid sin bortgång så kommer arvet att fördelas i två lika stora delar till dessa bröstarvingar (1/2 av arvet), se 2:1 ärvdabalken. Om en utav dessa bröstarvingar, som i sin tur har två barn, har gått bort tidigare, så fördelas dennes andel på det antal bröstarvingar som denne har lämnat efter sig (1/4 av arvet till de två barnbarnen). Detta kan vara en förklaring till att summan av arvet har skilt sig åt mellan er. Om det finns ett testamente med i bilden, så kan naturligtvis även detta testamente påverka ifall en utav arvingarna får mer än de andra. Annars är som sagt utgångspunkten att alla arvingar inom samma arvsklass ska få lika andelar. Över arvsskiftet ska upprättas en handling som skrivs under av delägarna till dödsboet, enligt 23:4 ärvdabalken. Vad gäller skadan så kan bara snabbt sägas att som utgångspunkt så ska den som har orsakat en skada också vara ansvarig för den, se skadeståndslagen. Vad som måste utredas är vad det är för skada, och vem som har orsakat skadan samt om det finns ett orsakssamband. Du har helt rätt i att tanken är att skulder ska betalas innan arvet skiftas för att man på så sätt ska veta vad det är som ska skiftas. Det är också så att arvingar inom samma arvsklass som utgångspunkt ska taga lika lott i arvet. Om du tycker att arvskiftet har blivit felaktigt, eller om du behöver ytterligare konsultation och hjälp med hur du ska gå tillväga, så skulle jag rekommendera att kontakta en jurist, om det är så att den advokat som ni har inte kan ge tillfredsställande svar. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätten, och du kan boka tid direkt på vår hemsida. Med vänliga hälsningar

Hur blir det med arvet?

2015-02-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min väninna var enda barnet till sin pappa och skulle alltså vara bröstarvinge och få 100% av arvet. Pappan var sambo med en kvinna som har "trollat fram" ett tvivelaktigt testamente. De var alltså inte gifta, de hade inga gemensamma barn, kvinnan har inga egna barn och de hade skild ekonomi ner i minsta detalj.Väninnan godkände dock inte detta testamente hos bouppteckningsmannen, hon ska anlita juridisk hjälp för att klandra testamentet. I detta testamente står det "eventuella särkullsbarn har rätt till laglott". Stämmer ens denna beskrivning av dessa familjeförhållanden?Sambon hävdar även att det finns ett skuldebrev på pappans del i deras gemensamma hus, samt en hel del andra avdrag. Hon vill alltså att min väninnas laglott skall minska med detta skuldebrev och alla avdrag.Dessutom undrar jag över bouppteckningsmannens eventuella skyldighet att kontrollera denna sambos uppgifter, bl a hennes uppgifter om sin egna ekonomi då hon hävdar att hon endast har en låg pension och inga tillgångar. Därför vill sambon att min väninna ska stå för bouppteckningskostnader och begravning etc eller att detta bekostas genom avdrag i bouppteckningen. Det finns skäl att tro att hennes uppgifter om hennes egna ekonomi inte stämmer, kontrolleras detta?Hur stor blir min väninnas del i arvet om exempelvis pappan hade 1 000 000 kronor, skuldebrevet på huset är 150 000 kr, avdrag på 70 000 kr genom kvinnans specifikationer samt kostnader för bouppteckning, begravning etc. om 50 000 kr?Tack.
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Generellt gäller att om det inte finns något testamente från den avlidna är barnen till denne bröstarvingar och ska taga lika lott (se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Nu är din väninna ensambarn, och eftersom hennes pappa inte var gift, ska hon ärva hela kvarlåtenskapen. Om det finns ett giltigt testamente från pappan som anger någonting annat har din väninna alltid rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott, som är hälften av vad hon skulle ha ärvt om det inte hade funnits något testamente. I det här fallet är det alltså hälften av hela kvarlåtenskapen eftersom hon är det enda barnet. För att få ut sin laglott måste man begära jämkning av testamentet inom sex månader efter att man har blivit delgiven det, (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Att "eventuella särkullbarn har rätt till laglott" är alltså någonting som gäller oavsett vad som står i ett testamente.När det gäller det här testamentet, som du uttrycker att pappans sambo har "trollat fram", framgår det i din fråga varken vad som står i det eller vad det är som gör att din väninna tror att det är "tvivelaktigt". Om hon på goda grunder tror att testamentet är ogiltigt (se https://lagen.nu/1958:637#K13) kan hon inom sex månader efter att hon har blivit delgiven det framställa en klandertalan (se https://lagen.nu/1958:637#K14P5S1). Det låter klokt att anlita juridisk hjälp när det gäller just detta. När ett samboförhållande upphör, som ju har skett i det här fallet i och med din väninnas pappas död, kan den kvarlevande sambon begära bodelning av den egendom som var deras gemensamma, sk samboegendom (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Det sker alltså inte automatiskt utan hon måste isåfall begära detta senast när bouppteckningen förrättas. På tal om bouppteckning så ska den upprättas senast tre månader efter dödsfallet (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Den som "vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet" ska lämna uppgifter om boet till bouppteckningen (se https://lagen.nu/1958:637#K20P6S1), och det är väl sambon i det här fallet. Hon är skyldig att lämna riktiga uppgifter, men det är även möjligt att låta henne bekräfta sina uppgifter under ed enligt samma paragraf. Så bouppteckningsmannen har ingen skyldighet att se till att hennes uppgifter om boet stämmer, men det finns alltså andra sätt att se till att de inte kan undanhållas. Gällande hur mycket pengar som din väninnan slutligen kommer ärva visar sig först när skulderna är avräknade, och när dödsboet är avvecklat. Det är normalt sett dödsboet som står för begravningskostnaderna. Först därefter sker arvskiftet till arvtagarna, och det beror ju på vad som visar sig efter att ni eventuellt klandrar det testamentet som finns. Men som tidigare sagts, om testamentet visar sig vara ogiltigt ärver din väninna ensam de tillgångar som finns kvar efter hennes pappa.Hoppas det var svar på din fråga!

Ärva skulder på belånad fastighet

2015-02-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan man ärva skulder på bostad och hur ska man kunna undvika dessa ev skulder?Det gäller en fastighet som är belånad, ägaren bor där fortfarande men indikerar att en försäljning inte kommer att täcka skulderna.
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Till att börja med är en utgångspunkt alltid att en person inte ärver en avlidens persons skulder. När en person avlider, så bildas ett dödsbo som är en egen självständig juridisk person. I detta dödsbo ingår den avlidnes tillgångar och skulder. Regler om den avlidnes skulder finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB) kap 21, se här, och många av dessa regler syftar till att skydda borgenärer som hade fordringar på den avlidne. Dödsboet måste först, innan arvsskifte kan ske, betala skulderna så långt det är möjligt med de tillgångar som finns i boet. Om det skulle vara så att tillgångarna inte täcker skulderna, så kan man begära att dödsboet ska försättas i konkurs. Om detta görs fördelas de tillgångar som finns mellan borgenärerna som har fordringar på den avlidne, och det är även så att kostnader för konkursförvaltarens arbete (det är då denne som har tagit över förvaltningen av dödsboet från dödsbodelägarna) samt begravningskostnader ska prioriteras och således betalas först med de tillgångar som finns i dödsboet. Om det då fortfarande finns skulder kvar när tillgångarna tagit slut, så blir inte arvingarna betalningsskyldiga för de kvarvarande skulderna i dödsboet. Detta innebär dock också att det i ett sådant fall inte finns några tillgångar kvar som arvingarna kan ärva eftersom all kvarlåtenskap då har behövts för att betala skulderna till borgenärerna med först. Alltså, om det är så i ditt fall att det efter en försäljning av fastigheten finns skulder kvar som inte kan täckas av några tillgångar i dödsboet, så ärver arvingarna inte skulderna, men då finns det inte heller något kvar att ärva.Detta gäller dock inte fullt ut om det skulle vara så att någon av arvingarna är medlåntagare eftersom borgenärerna då har rätt att kräva dessa personer på skulderna. Om arvingarna inte skulle vilja att fastigheten säljs, så finns även ibland möjlighet till så kallat gäldenärsbyte, om borgenärerna går med på det, vilket innebär att den personen då tar över alla skulder som finns när det gäller fastigheten.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Tredje arvsklassen och istadarätten

2015-02-01 i Arvsskifte
FRÅGA |En kusin till oss har avlidit, hon var ensamstående och har inget testamente.Närmaste släktingar är henne föräldrars syskon. En som är bosatt i Umeå och är en syster till den dödes far. På mammans sida finns tre syskon, av sex, i livet.Min fråga är således: delas kvarlåtenskapen på dessa 4 personer?Vid tidigare bodelningar vi varit med om inom familjen, har min fars lott delats på min syster och undertecknad. Vi, min syster och jag, har då fått min fars andel i dödsboet. Nu har vi hört att detta gäller inte längre. Vad gäller. I det aktuella fallet skulle då boet delas på antingen 4 eller 5 delar.Om man vill överklaga boutredarens beslut, var och hur gör man?Vi, min syster och jag, är mycket tacksam för all den hjälp vi kan få.
Sara Andersson |Hej och välkommen till Lawline,Om den avlidne inte efterlämnar några arvingar i första eller andra arvsklassen, d.v.s. barn eller föräldrar samt deras avkomlingar, kan arvingar i den tredje arvsklassen bli arvsberättigade (se Ärvdabalken 2 kap 1-3 §§, lagen hittar du här). Den tredje arvsklassen består av far- och morföräldrar samt, om dessa inte är i livet, deras barn (d.v.s mostrar, fastrar, morbröder och farbröder till den avlidne). Därefter stannar arvsrätten (2 kap 4 § ÄB). Kusiner till den avlidne kan således inte ärva. Som du säger är det riktigt att barn normalt sätt inträder i sin förälders arvssituation om föräldern inte längre är i livet (den s.k. istadarätten se 2 kap 1 § ÄB). Det sagda gäller dock inte i den tredje arvsklassen. Gränsen för arvsrättens upphörande drogs vid 1928 års lagstiftning och har varit mycket omdebatterad. Om kusiner eller kusinbarn är de enda efterlevande efter den döde kommer arvet, istället för att att tillfalla kusinerna, tillfalla Allmänna arvsfonden.I det fall som du beskriver där den avlidnes föräldrars syskon är de närmsta släktingarna kommer kvarlåtenskapen tillfalla moderns respektive faders sida med hälften var. Systern i Umeå kommer därmed att ärva hälften av kvarlåtenskapen eftersom hon är ensam på faderns sida. På moderns sida kommer de tre syskonen som är i livet att dela på den andra hälften. Om istadarätten hade gällt även inom den tredje arvsklassen hade barnen till de avlidna syskonen på moderns sida blivit arvsberättigade (som jag förstår det är det du och din syster). Det sagda gäller dock inte i ert fall.Vill du, trots det sagda, överklaga bouppteckning ska du lämna in en stämningsansökan till förvaltningsrätten. Ytterligare regler om en boupptecknings upprättande finns i 20 kap ÄB.Hoppas mitt svar varit dig behjälplig. Återkom gärna om du har ytterligare frågor eller funderingarVänligen