Arvskifte, hur lång tid?

2015-07-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur lång tid ska man räkna med att arvet utskiftas efter en enkel bouppteckning med 4 arvingar?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förutsätter utifrån din fråga att bouppteckning redan har förrättats, blivit underskriven av samtliga dödsbodelägare samt blivit inskickad och godkänd av Skatteverket. Om detta redan är färdigt är det alltså dags för själva arvskiftet. Reglerna om detta återfinns https://lagen.nu/1958:637#K23. Det ska upprättas en handling över arvskifte som måste skrivas under av dödsbodelägarna (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Denna handling behöver inte skickas in till någon myndighet för godkännande. Det som kan dra ut på tiden här är exempelvis om arvskifteshandlingen inte skrivs under av samtliga delägare, alternativt att delägarna inte kommer överens om hur arvet ska fördelas. Då kan man ta hjälp av en så kallad skiftesman, som rätten ska förordna på begäran av en delägare (se https://lagen.nu/1958:637#K23P5S1). Med detta sagt är det svårt att säga hur lång tid det tar innan arvskiftet är färdigt utan att jag känner till mer om omständigheterna i ditt fall. Jag hoppas ändå att du fick lite vägledning av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Avstå del av arv samt värdering av fastighet vid arvskifte

2015-07-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Pappa gick nyligen bort. Mamma för 10 år sedan. Vi är 3 syskon. Jag vill avstå från allt lösöre. Min syster vill ha detta skriftligt. Finns det någon standardtext för detta?Pappa skrev över sin sommarstuga på oss förra året. Eftersom jag bor utomlands kan jag inte utnyttja stugan, varför jag vägrar att dela de årliga kostnaderna. Nu vill jag bli utlöst ur stugan. Är det verkligen kutym att man använder taxeringsvärdet och inte marknadsvärdet?
Martin Persson |Tack för din fråga.Avstå del av arvAtt du vill avstå från allt lösöre kan ses som att du delvis vill avstå från din arvsberättigade del. För detta finns det inget krav på utformningen av avsägelsen, varför det räcker att du klart och tydligt i en skriftlig utfästelse avsäger dig från den delen av arvet. Denna utfästelse bör således ges in till arvlåtarens dödsbo med hänsyn till bevishänseende vid eventuell tvist. Bestämmelser om avstående av arv hittar du i Ärvdabalkens 17 kapitel.Taxerings- eller marknadsvärde?En generell utgångspunkt vid arvskifte är att man, tvärtemot vad du blivit upplyst om, ser till marknadsvärdet av fastigheten. Detta fastställs oftast av en värderingsman, det vill säga av en fastighetsmäklare eller motsvarande. Den som sedermera blir utlöst från fastigheten bör utges sin del av marknadsvärdet reducerat med motsvarande del av den vinstskatt som skulle aktualiseras vid en försäljning till det uträknade värdet.Vänligen,

Arvsskifte: underårig, fri förfoganderätt, bouppteckning

2015-07-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Skriver en bok och behöver lite hjälp kring ett dödsfall: en man dör utan testamente. Han är gift och har två små barn + ett barn (under 18) i ett tidigare äktenskap. Får det äldsta barnet (i det första äktenskapet) ut sin andel på en gång eller först när han är myndig? Vem tar hand om hans andel tills han är myndig, kan hans mamma (första frun) göra det? Är det så att den andra frun kan disponera och om hon vill göra av med alla pengar som hennes två barn har ärvt? Hur bestämmer man vem som tar hand om bouppteckningen?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett särkullsbarn har rätt att få ut sitt arv på en gång när föräldern avlider. När ett barn som är under 18 år ärver får barnet inte själv råda över arvet. Den omyndiges arv förvaltas då istället av en förmyndare se 9 kap 1 § FB. Denna förmyndare kan mycket väl vara en förälder som exemplet i ditt fall den tidigare frun och mamman till barnet. Förmyndaren bestämmer då om hur tillgångarna ska användas eller placeras om inte annat följer av lag(se 13 kap. 1 § FB). Detta förvaltande ska dock ske med hänsyn till barnets bästa. I fråga om arv kan beloppet ofta vara lite större och inte osannolikt över 8 basbelopp (prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kr). Om summan är över 8 basbelopp gäller särskilda regler se 13 kap. FB, i detta fall ska arvet anmälas till överförmyndarnämnden. Där ställs de för särskild kontroll som enkelt förklarat innebär att pengarna ska omvandlas till kontanter och sättas in på ett räntebärande bankkonto eller motsvarande. Dessutom innebär det att det krävs tillstånd för att använda pengarna. Arvlåtaren kan för att se till att barnets arv inte missbrukas av förmyndaren ange villkor för arvet; att tillgångarna ska stå under särskild förmyndarkontroll, oavsett om summan understiger 8 basbelopp, se 13 kap 2 § FB.En make ärver vid den andra makens död med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får inte ut arvet förrän den efterlevande maken(andra frun) avlider, se 3 kap. 1 § ÄB. Under fruns livstid får hon i princip använda pengarna hur hon vill med undantag att testamentera bort dem. Även 3 kap. 3 § ÄB sätter upp en viss begränsing där det framgår att om maken genom gåva eller annan liknande handling ge bort en så stor del av arvet att barnets rätt till efterarv går förlorad kan barnet kräva ersättning av denne. Om vederlag inte kan utgå kan det bli aktuellt att gåvan eller dess värde skall återbäras. Värt att påpeka är att efterarvet består av en kvotdel och inte en precis summa och arvet påverkas därmed av vilka tillgångar den efterlevande maken har när denne avlider. Enligt 20 kap. 2 § ÄB är det dödsbodelägarna som ska utse två förrättningsmän som ska förrätta bouppteckningen. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa. Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, se 18 kap. 1 § ÄB.Hoppas detta svarade på dina frågor,

Bodelning och arvsskifte

2015-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är två helsyskon och ett halvsyskon på mammas sida. Mamma och pappa gick bort nästan samtidigt, men mamma först. Hur ska arvet fördelas? Enligt vår familjerättsjurist ska ALLA deras tillgångar slås ihop, alla skulder dras ifrån och kvarvarande belopp delas i två högar - den ena delar helsyskonen på hälften, den andra delar alla tre lika på. Men enligt våra föräldrars banks jurist delas alla GEMENSAMMA tillgångar enligt ovan, men mammas enskilda konton delas på tre och pappas enskilda konton delas på två. Eftersom de hade olika belopp sparade blir det en viss skillnad. Dessutom finns en uppskjuten reavinstskatt på pappa för det hus de införskaffade gemensamt efter att de gift sig men som stod skrivet på pappa. Om familjerättsjuristen har rätt dras reavinstskatten bara bort från tillgångarna, men om bankjuristen har rätt, vilka är juridiskt skyldiga att betala skatten - bara helsyskonen eller alla tre och i så fall i vilka proportioner? Mamma och pappa var gifta sen knappt 50 år och hade delad ekonomi. Det finns inget testamente och inget äktenskapsförord. Tacksam för ett klarläggande!
Mikaela Nordh |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Din fråga handlar om hur bodelning mellan makar ser ut samt hur arv ska fördelas. När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. I 7:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) anges vad som är enskild egendom och 7:1 ÄktB anger att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Efter detta subtraheras skulderna från tillgångarna. Kvarstående belopp av de båda makarnas giftorättsgods adderas och delas sedan upp i två lika stora delar. Under förutsättning att varken din pappa eller hans fru haft enskild egendom eller skulder kommer de få lika mycket tillgångar efter bodelningen. Det centrala i ditt fall är alltså om pengarna på dina föräldrars enskilda konton är enskild egendom enligt 7:2 ÄktB, en pengarna på kontona enskild egendom kommer de att undanhållas från bodelningen och således tillfalla den ena maken. Angående din fars reavinstskatt så räknas denna som en skuld och denna kommer därför subtraheras från giftorättsgodset varpå kvarståendes belopp sedan kommer att ingå i bodelningen. Med andra ord kan din pappa täcka sina skulder med giftorättsgodset innan bodelning. När bodelningen är klar ska arvet fördelas. Om inget annat har angivits i ett testamente är utgångspunkten den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen återfinns i Ärvdabalken och anger att bröstarvingar ärver sina föräldrar, 2:1 ÄB Kvarlåtenskapen efter din mor kommer fördelas mellan hennes tre barn dvs dig, ditt helsyson och ditt halvsyskon, i lika stora delar. Arvet efter din far kommer att fördelas mellan dig och ditt helsyskon i två lika stora delar. Vänliga Hälsningar,

Tvångsskifte

2015-07-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om jag inte godkänner en arvskifte bodelning som jag är inblandad i vad händer då, går det vidare till tingsrätt eller vad kommer att hända?
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du med ”inte godkänner en arvskifte bodelning” menar att du inte vill skriva under den skifteshandling som alla delägare ska skriva under enligt 23 kap 4 § ärvdabalken.Om inte samtliga delägare är överens kan rätten på begäran av en delägare förordna en skiftesman som då kan genomföra ett så kallat tvångsskifte, 23 kap 5 § ärvdabalken. Skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning som ska betalas av dödsboet. Den arvskifteshandling som skiftesmannen upprättar ska delges samtliga delägare och därefter har varje delägare som är missnöjd med resultatet fyra veckor på sig att klandra skiftet, 23 kap 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap 8 § äktenskapsbalken. Talan väcks genom stämning och tingsrätten ska då ompröva skiftet vilket eventuellt leder till att skiftet genomförs på ett annat sätt.Hoppas du fått svar på din fråga!

Särkullebarn och gemensamma barn

2015-07-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är ett gift par , min man har 2 barn sen tidigare och jag har ett barn sen tidigare. Sen har vi ett gemensamt barn.Jag har nu drabbats av cancer och börjat tänka lite på vad händer om jag dör? Vi har inga stora tillgångar men vi har 200.000 på ett sparkonto som vi bägge har tillgång till. 150.000 av dom är min mans pensionspengar som han tagit ut i förskott medans han fortsätter att jobba. Vad händer med dessa pengar om jag dör .
Emil Forssell |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag beklagar att du blivit sjuk och jag hoppas att du snart blir frisk.Det första som ska göras är en bodelning mellan dig och din man, se 23:1 Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Din man kan dock välja att behålla sitt giftorättsgods och alltså avstå bodelning enligt 12:2 Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230. Efter bodelningen ska arvet fördelas ur din kvarlåtenskap. Ifall du går bort, kommer ditt barn sedan tidigare (särkullebarnet) ärva tillsammans med ert gemensamma barn.Säg att du efterlämnar 100 000 kr, då ska särkullebarnet få 50 000 av dessa och ert gemensamma barn 50 000. Särkullebarnet kommer dock ärva dessa 50 000 omedelbart, enligt Ärvdabalken (ÄB) 3:1 se https://lagen.nu/1958:637. Särkullebarnet kan även avstå att ta arvet direkt till förmån för din man, enligt 3:9 ÄB. Denne kommer då ärva sin del (en kvotdel) när din man går bort. Mer om kvotdel här nedan.Säg att ditt särkullebarn vill ha arvet direkt vilket är mycket sannolikt. Då finns 50 000 kvar till ert gemensamma barn. Dessa 50 000 ärver dock inte det gemensamma barnet direkt, utan de ärver din man med fri förfoganderätt enligt 3:2 ÄB. Fri förfoganderätt innebär att din man kan göra vad helst han vill med pengarna förutom att testamentera bort dem. Ert gemensamma barn kommer sedan ärva en kvotdel ur din mans kvarlåtenskap. För att exemplifiera:Ert gemensamma barn ska ärva 50 000. När bodelning gjorts (eller inte gjorts) uppgår din mans samlade förmögenhet till 100 000. Ert gemensamma barn ska då ärva 50 000/100 000 = 1/2 ur din mans kvarlåtenskap när han gått bort. Denna del utgör arvet efter dig. Resten av kvarlåtenskapen ska sedan fördelas mellan ert gemensamma barn och de två särkullebarnen på din mans sida.Du kan givetvis upprätta ett testamente och på så sätt fördela din kvarlåtenskap efter dina önskemål. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7:1 ÄB.Ifall du har fler frågor kring arvsskifte rekommenderar jag dig att boka en tid med vår samarbetspartner familjens jurist, du kan boka tid här http://lawline.se/bokaVänligenEmil Forssell

Tidsfrist arvsskifte

2015-07-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag och min syster är särkullbarn till vår pappa som gått bort.Bouppteckning och bodelning är klart men arvskiftet återstår.Pappas fru, som då inte är vår mamma och de hade inga gemensamma barn, bor kvar i huset.Nu vill hon vänta med att betala ut vår halva arvsandel tills hon bestämt sig för om hon ska sälja huset men vi vill ha ut vår andel nu då det gått 7 månader sedan pappa dog.Det finns inget testamente, äktenskapsförord eller enskild egendom.Behöver vi vänta på att hon säljer huset innan arvskiftet kan regleras eller finns det någon paragraf där det framgår att vi har rätt att inte behöva vänta?
Elisabet Leth |Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB), vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637#K1)Frågor om arvskifte regleras i 23 kap. ÄB. Du nämner i frågan att både bouppteckning och bodelning är klart, och då återstår precis som du själv skriver, bara arvskiftet. Huvudregeln är att det inte finns någon tidsfrist när ett arvskifte senast ska förrättas(ske). Undantaget är när det finns en jordbruksfastighet i dödsboet, då ska arvskifte ske inom fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade, vilket framgår av 18 kap 7 § ÄB. Vid arvskifte ska en handling upprättas som ska skrivas under av er tre dödsbodelägare,vilket framgår av 23 kap 4 § ÄB. Detta är något som kan bli problematiskt om hon inte vill att skiftet ska företas förrän hon bestämt hur hon vill göra med huset, skiftet kan därför dra ut på tiden, vilket du beskriver har skett i ert fall. I situationer där det finns oenighet kring arvskiftet eller om det dragit ut på tiden kan någon av er dödsbodelägare begära hos tingsrätten att en skiftesman förordnas, som då kan hjälpa till med arvskiftet. Detta framgår av 23 kap 5 § 1 st ÄB. Vad som bör poängteras är att arvode och ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen om du har fler frågor. Med vänliga hälsningar

Vad kommer ingå i kvarlåtenskapen?

2015-06-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Min mormor gav bort sin lägenhet till sin son 1997.2003 dog min morbror och testamenterade allt till mig, inklusive lägenheten han fick 1997.I mars i år (2015) dog min mormor, hon testamenterade allt hon kunde till mig, dvs. 50%, resten kommer gå till dottern, dvs. min mor.Vad gäller för denna lägenhet? Den har varit "min" sedan 2003 då jag ärvde den av min morbror, är den nu helt plötsligt inblandad i arvet efter mormor eller inte?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!(Jag utgår i detta svar från att din morbror själv inte hade några bröstarvingar, alltså biologiska eller adopterade barn.) Eftersom din morbror fick lägenheten genom gåva är han helt fri att testamentera den till vem han vill. Lägenheten är inte längre en del av din mormors kvarlåtenskap och kommer därför inte att blandas in i arvsskiftet efter henne, 9:1 Ärvdabalk. Det kan hända att man kommer bedöma din mormors gåva till din morbror som ett förskott på arv. I ärvdabalken går man efter ett antagande om att föräldrar vill att sina barn skall få lika stor andel av sitt arv när de dör, därför presumeras gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv 6:1 ÄrvdB. Detta behöver dock inte påverka dig. Hade din bror levt när din mormor dog hade man räknat bort lägenheten från arvet som han och din mamma skulle ärva, 7:2 ÄrvdB. Vilket hade inneburit att din mamma vid själva arvskiftet fått lite mer så att det skall bli ”lika”. Men nu när din morbror redan gått bort kommer din mamma ärva allt från din mormor och någon avräkning behövs därför inte göras. Hoppas detta har gett dig svar på din fråga.Med vänlig hälsning