Arvsskifte

2015-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Vår bror gick nyligen bort. Han har två minderåriga barn men levde inte med barnens mor. Vi syskon och barnens mor vill att jag, storasystern ska sköta detta och inte våra föräldrar. Vem sköter allt det ekonomiska efter döden? Vem blir förmyndare över barnens arv? Och vem bestämmer vem det är som ska ta hand om allt detta? Tack på förhand.
Niklas Bolin Djanaieff |Hej!Om ni inte kan enas om hur bodelningen och arvet skall fördelas kan barnen, eller deras mor i detta fallet i egenskap av förmyndare, som dödsbodelägare ansöka om att få utsett en skiftesmann hos tingsrätten här.I ditt fall verkar det som att det inte finns andra arvingar än barnen och inte heller något testamente som fördelar arvet på något annat sätt än vad som gäller enligt lag. Det innebär att allt arv efter din bror tillfaller barnen i egenskap av bröstarvingar. Eftersom barnen är omyndiga begränsas deras möjlighet att själv förvalta egendomen i Föräldrabalken 9 kapitlet 1§. Om modern är ensam vårdnadshavare av barnen nu, kommer hon också bli ensam förmyndare för barnen.Det innebär att det blir modern som kommer förvalta barnens egendom tills dess de själva kan börja förvalta sin egendom. Du kan läsa mera om arvskifte här.

Värdering av fastighet vid arvsskifte

2014-12-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Är särkullsbarn och min mamma har gått bort. I det nya förhållandet som min mamma hade fick hon två barn med den nya mannen. Vid arvskiftet som skall bli nu så vill mammas man att huset som dom ägde gemensamt skall värderas med 1.25 ggr taxeringsvärdet. Det blir knappt 2.5 milj. Marknadsvärdet är svårt att säga då det inte har sålts särskilt många hus i området. Min fråga är: hur räknar man fram arvslotten om det inte finns några andra tillgångar? Belåningen är ca 1.9 milj. Alt. 1: Tax.värde x 1.25=2.5 milj. Alt. 2: Uppskattat markn.värde 2.8 milj. Hur kommer ev. kapitalvinstskatt in? Mäklararvode? Vad händer om man inte är överens om hur villan skall värderas?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vid värdering av fastighet vid arvskifte används vanligen marknadsvärdet. Från denna summa dras sedan lån (om arvtagaren ska ta över dessa), skatt på ev. uppskovsbelopp (22 % av beloppet), latent vinstskatt (dvs ev. framtida kapitalvinstskatt) och en mäklaravgift (beräknad som om fastigheten såldes idag). Vinstskatten beräknas på följande sätt: den ersättning som huset köptes för (dvs vad din mamma och hennes man betalade när de köpte huset) minus förbättringsutgifter (se 44 kap. 13 - 14 §§ inkomstskattelagen). Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om värderingen kan en skiftesman anlitas. Denne försöker i första hand att nå en överenskommelse, men om det inte är möjligt kan skiftesmannen bestämma fastighetens värde, vilket då blir gällande. Hoppas du fått svar på dina funderingar, annars är du mer än välkommen att ställa en ny fråga.Vänliga hälsningar,

Innebörden av och kostnaden för tvångsskifte?

2014-11-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller bodelning. Jag har tyvärr en bodelningsförrättare som inte ge mig tillräckligt med information över: 1. Vad innebär ett tvångsskifte av en lägenhet? 2. Hur mycket kostar att upprätta den (ungefär)?  3. Hur svårt är det att sälja efter ett tvångsskifte? Blir det som en vanlig försäljning? 
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag gör här nedan så gott jag kan för att besvara dina tre frågor i tur och ordning.1. Efter bouppteckningen och bodelningen så är det dags för dödsbodelägarna att genomföra ett arvsskifte. Det görs genom att delägarna upprättar en privat skriftlig handling som reglerar hur de kvarvarande tillgångarna ska fördelas dem emellan, och handlingen är giltig först när den har undertecknats av samtliga dödsbodelägare. Dessa regler återfinns i 23 kapitlet i Ärvdabalken som du kan finna https://lagen.nu/1958:637#K23P1S1. Notera att bodelningsavtalet och arvsskifteavtalet är två olika avtal, även om de ofta kan undertecknas vid samma tillfälle. Bodelningsavtalet reglerar nämligen uppdelningen av makarnas giftorättsgods medan arvsskifteavtalet fördelar den avlidnes kvarlåtenskap. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om arvsskifteavtalet på egen hand så kan någon av dem ansöka om att en skiftesman ska hjälpa till vid arvsskiftet. Skiftesmannen utses då av rätten och blir vanligen den person som tidigare varit bodelningsförrättare. Skiftesmannen försöker i första hand få dödsbodelägarna att komma överens, men om det inte lyckas så kan skiftesmannen behöva genomföra ett tvångsskifte. Det innebär att skiftesmannen själv upprättar en "rättvis" handling över arvsskiftet som skiftesmannen skriver under och som därmed blir gällande. I fallet med din lägenhet så betyder det att den fördelas enligt det "rättvisa" avtal som skiftesmannen upprättat. Om en dödsbodelägare trots detta inte är nöjd med fördelningen av kvarlåtenskapen så får denne väcka en klandertalan mot de övriga delägarna inom fyra veckor från delgivningen. 2. Den första kostnaden som uppkommer är en ansökningsavgift för rättens tillförordnande av skiftesmannen. Denna avgift höjdes den 1 juli 2014 och ligger numera på 900 kr. Förutom detta så har skiftesmannen rätt att få skäligt arvode och ersättning för sina kostnader i samband med tvångsskiftet, vilket framgår av 5§ som hänvisar till 17 kap 7§ i Äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K17P7S1). Denna ersättning betalas av dödsboet. Jag vågar tyvärr inte svara på frågan hur mycket det ens ungefärligt kommer att kosta, eftersom att det beror på mängden arbete som skiftesmannen behöver lägga ned på arvsskiftet. Förhoppningsvis kan du istället få en ungefärlig prisuppgift från din bodelningsförrättare. 3. Efter ett eventuellt tvångsskifte så kommer någon av delägarna att bli tilldelad lägenheten som sin del av kvarlåtenskapen. Det borde enligt min bedömning inte medföra några särskilda konsekvenser som gör lägenheten varken mer eller mindre svårsåld än vad den normalt hade varit, och den delägare som tilldelas lägenheten kan sedan välja att sälja den enligt ett helt vanligt förfarande om denne så önskar. Med vänliga hälsningar,

Tidpunkt för värdering av egendom vid dödsfall

2014-11-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Vilken tid för värdering ska gälla av en bostadsrätt vid ett arvsskifte från en dödsbodelägare? Om en värdering av bostadsrätten görs i närtid efter dödsboet och handläggningstiden för arvskiftet drar ut 7-10 månader och värdet på bostadsrätten därmed har förändrats. Ska en ny värdering göras vid arvskiftet eller ska man fastslå beloppet utifrån den första värderingen?
Molly Malm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arvsskifte tillämpas reglerna i 23 kapitlet ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K23. Precis som du skriver kan arvsskifte dra ut på tiden och värdet på vissa tillgångar kan hinna förändras. Därför ska alla tillgångar värderas till det marknadsvärdet det har vid tidpunkten för arvsskiftet. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om värdena kan en förordnad skiftesman bestämma detta. En förordnad skiftesman kan utses om arvsskiftet inte kan göras i enighet mellan dödsbodelägarna. Om ni har en boutredningsman eller testamentsexekutor är denna person också skiftesman (dock inte om boutredningsmannen eller testamentsexekutorn skulle vara dödsbodelägare, se 23:5 2st ÄB).Hoppas detta var till hjälp,

Utdelning av arv

2015-01-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Min fru och jag har vardera två barn från tidigare äktenskap, inga gemensamma barn. Ett äktenskapsförord (äf) är registrerat och ett testamente som ger den överlevande maken fri förfoganderätt med undantag av äf och med undantag av laglotterna är skrivet. Om en av oss avlider, ärver då vardera barnet till den avlidne 1/8 (1/4 av 1/2) av hela kvarlåtenskapen med undantag av vad som ingår i äf?
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline!Det första som händer efter dödsfallet är att en bodelning kommer göras utifrån äktenskapsförordet. Därefter kommer arvskifte ske i överensstämmelse med testamentet och utifrån vardera makes egendomsförhållanden. Detta innebär att barnen direkt vid sin förälders död får ut sin laglott, vilken utgör halva arvslotten.

Kan arv utportioneras?

2014-12-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Jag bor på Bahamas och är i 71 är. Har två barbarn, flickor 12 & 15 år, samt en son 45. Det närmar sig nog utdelning av arvet inom överskådlig framtid. Då vill jag ge sonen endel och barnbarnen en del. Problemet är att jag vill ge flickorna en relativt stor summa. Om det blir dags innan 18 års åldern eller inte så är det i min mening inte bra om dom får tillgång till en stor summa i för ung ålder. Problem på den här sidan om vad att ge till vem existerar inte. Men frågan är: Kan man på något sätt villkora ett arv, så att arvtagaren får tillgång successivt till pengarna? Kr/år eller liknande lösning.
Jennifer Rönnerhed |Hej!När kvarlåtenskapen fördelas efter att någon har gått bort fördelas arvet efter arvsklasser. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott som är halva arvslotten. Eftersom att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott är det inget som kan testamenteras bort. Resten av arvslotten kan i ditt fall testamenteras till dina barnbarn om det inte finns någon i arvsklass 2 eller 3. Arvsklasserna finns i 2 kap. 1 - 3 § Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637. För att dina barnbarn ska få ärva dig måste du testamentera till dem eftersom att barnbarnen inte ingår i en arvsklass. Barnbarn ingår endast i en arvsklass om deras förälder har gått bort. Detta innebär att om deras pappa skulle ha gått bort när du ska fördela arvet får barnen hans laglott som arv. För dina barnbarn kan du testamentera den andra halvan av arvslotten. Du kan förordna fritt över denna del. Den andra delen är laglotten. Det finns möjlighet att skriva en föreskrift i ett testamente som t.ex. säger att barnbarnen ska erhålla resten av arvet vid 30 års ålder.Ett annat alternativ är att en god man årligen ger barnbarnen en summa av arvet. Den gode mannen förvaltar därmed över barnbarnens kvarlåtenskap. 

Värdering av fastighet i arvskifte

2014-11-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag och min bror ärver min mor. Jag ärver hennes hus och min bror resten. Jag kommer därför att behöva kompensera min bror med X kronor. Vi har kommit öerens om en värdring av huset till 2550000 kr. Då är frågan hur man får fram det "reella värdet"? Enligt ett otal sajter, så drar man av mäklararvode och reavinstskatt. Det som blir över är vår gemensamma del. Jag köper ut honom med halva summan. Nu vill min bror att förbättringskostnader tas med. Luft/värmeväxlare från 2012 á 44000 kr och indragning av Internet 2014 á 16000 kr. Då kontrar jag med flyttstäd á 5000 kr. Kan även ta med avgifter i samband med köpet 1960 (stämplingsavgift m.m. á 994 kr). Även avgift för pantbrev bör jag kunna ta med. Nånstans här villar jag dock bort mig. Jag tjänar ju på hög reavinstskatt just vid arvsskiftet. Jag tänker behålla huset och hyra ut det. Vilka summor sänker skatten? Alla summor eller? Drar jag av samtliga summor från första värderingen och sedan även reavinstskatten? Eller drar jag bara av reavinstskatten från den första värderingen (2,55 miljoner)? Mäklararvodet är ju en utgift som gör att man defacto får mindre för huset! Så även en flyttstäd. Ska man sedan plussa på värdet ,ed förbättringarna? Detta blir ju märkligt i mina ögon, eftersom det togs hänsyn till dom, när huset värderades. Väderingen blev högre på grund av förbättringarna. Jag måste skriva ett arvsskifte och behöver hjälp!
Victoria Nilsson |Hej!Den "formel" som brukar användas för beräkning av fastigheters nettovärde i arvskiften är följande:Fastighetens marknadsvärde (enligt er uppskattning 2 550 000 kr)- Lån (om personen som tillskiftas fastigheten tar över eller löser eventuella lån)- Skatt på eventuellt uppskovsbelopp (22 % av beloppet)- Latent vinstskatt (hur mycket skatt det skulle bli om fastigheten såldes idag, se nedan)- Fiktiv mäklaravgift (vad mäklare skulle ta betalt om fastigheten såldes idag)Den latenta vinstskatten behöver i sig en uträkning. Den ser ut så här (se 44:13-14 inkomstskattelagen):Fastighetens marknadsvärde- Fastighetens inköpspris (vad er mor köpte det för 1960)- Fiktiv mäklaravgift- Förbättringsutgifter (standardhöjande renoveringar)Summan utgör underlaget för vinstskatt, vilken beskattas med 22 %, således utgör 22 % av summan den latenta vinstskatten.De förbättringskostnader som din bror tagit upp tas upp i beräkningen av den latenta vinstskatten, förutsatt att de var standardhöjande och inte bara ersatte något som redan fanns. Din bror "tjänar" på att kostnaderna tas upp, då det innebär att den latenta vinstskatten blir lägre vilket leder till ett högre nettovärde på fastigheten.Övriga utgifter som du tar upp är dock inte relevanta vid beräkning av nettovärdet. Du och din bror kan om ni är överens om det beräkna nettovärdet hur ni vill, varför inget hindrar att ni räknar på annat sätt, men om ni vill använda det gängse sättet så ska endast det som tagits med i ovanstående "formel" beaktas.Det värde som ni får fram är fastighetens nettovärde, vilket värde du anses få i arvskiftet. Din bror har då rätt att få samma värde, vilket i första hand kan göras genom att han tillskiftas annan egendom som tillhört er mor, och i den mån det inte räcker till så får du köpa ut honom.Vänliga hälsningar,

Preskription av anspråk på arv

2014-10-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid släktforskning har jag funnit att min mormor var förlovad då min mor avlades 1937. Min mor träffade aldrig sin far och jag har följdaktligen aldrig mött min riktige morfar. Han dog 1996 och hade fler barn i ny kull. Min mor gjorde aldrig anspråk på arv då hon ej kände till namn etc på sin far. Frågan: Nyfiken på hur det går till när släktskap uppmärksammas så pass sent och hur länge rätten till laglott gäller i tid? Antagligen är min moders existens okänd för halvsyskonen så någon kallelse vid bouppteckning dök därför icke upp. Är bouppteckningen ändå giltig då och case closed?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Då denna fråga är identisk med en annan fråga du ställt hänvisar jag dig till mitt svar i den andra frågan.Med vänlig hälsning