Konflikt vid arvsskifte

2014-08-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Vi är tre systrar som har delat upp vår avlidna mammas hem i samförstånd. Men, det finns en tavla som jag och en av mina systrar vill ha. Hur gör man? Tilläggas bör att mamma har bott på ett demensboende i sex år så den stora delningen gjorde vi då.Tacksam för svar! Vänligen Anne-Mari
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Ni har en situation som ni bäst löser internt. Det finns inga lagregler på vem som ska få vad i den bemärkelsen. Går det inte att komma fram till en lösning kan ni hos tingsrätten ansöka om en skiftesman enligt  23 kap 5 § ärvdabalken (ÄB). Denna kan hjälpa er att nå en lösning. Går inte det får skiftesmannen vidta ett tvångsskifte. Blir någon fortfarande inte nöjd får denna dödsbodelägare väcka talan mot de övriga. Detta är dock en tämligen komplicerad process, och jag råder er att lösa konflikten själva!Hoppas det gav dig svar på din fråga!Vänligen,

Försäljning av fastighet - arvskifte

2014-08-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan man/är det lagligt att sälja en fastighet som man ärvt, innan arvet är skiftat?
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline. Om arvskifte hittar du bestämmelser i ärvdabalkens 23 kap https://lagen.nu/1958:637. Ett arvskifte är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dödsbodelägare är arvingar och testamentstagare. Av 23 kapitlet 2§ ärvdabalken framgår följande."Mot någon delägares bestridande får skifte ej företas innan bouppteckningen har förrättats och alla kända skulder har betalts eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård eller uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för skulderna".Ovanstående innebär att så länge dödsbodelägarna är överens och det finns medel avsatt för skulderna i boet kan ett arvskifte företas innan bouppteckning. I ditt fall försäljning av fastighet. Jag reserverar mig dock från att generalisera en sådan handling eftersom det kan finnas många detaljer som inverkar på försäljningen. Jag vill göra dig uppmärksam på att en bouppteckning måste vara registrerad för att den nye ägaren ska erhålla lagfart på den avlidnes fastighet. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Lycka till! Vänligen, 

Ärver man sin partners skulder?

2014-08-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa är svårt sjuk i cancer och prognosen ser inte så bra ut. Han äger och har lån både på en husvagn och en bil. Ärver min mamma detta? Min mamma har inte ekonomi till att betala detta. Vad händer? Kronofogden? Har så ont i min mage både för min mammas och pappas skull.
Anna Alfredsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt kan man aldrig ”ärva” en avliden persons skulder. När en person avlider bildar dennes tillgångar och skulder en egen juridisk person som kallas för dödsbo. Tanken är att tillgångarna i dödsboet ska användas för att betala för dödsboets skulder innan det sker någon utdelning till efterlevande arvingar. Om det skulle vara så att tillgångarna inte räcker för att betala skulderna kommer dessa skulder att avskrivas. Din mamma kommer således inte tvingas betala din pappas skulder. Med vänliga hälsningar, 

I brist på testamente ska arvet delas lika mellan bröstarvingar

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej ! Bouppteckningen efter min mamma (skild, ingen partner) är registrerad hos SKV. Vi är två helsyskon. Finns inget testamente. Hon hade tecknat en Kapitalförsäkring (undantaget i bouppteckningen) där det uttryckligen står att min bror ska erhålla 75% och jag 25%. Enligt min bror var det också hennes önskan att fördelningen vid själva arvskiftet skulle vara densamma, dvs 75% till min bror och 25% till mig, Moraliskt rätt eller inte... Vad säger lagen? Har jag någon rätt?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!De regler som styr hur arvsskifte går till finns i ärvdabalken. https://lagen.nu/1958:637.I 2 kap. 1 § anges att arvlåtarens barn (bröstarvingar) som huvudregel taga lika lott. Det betyder att arvlåtarens barn i princip ska dela lika på arvet. Arvlåtaren har dock möjlighet att genom testamente frångå denna regel och istället fördela arvet på det sätt som hon bäst vill. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till halva sin arvslott (laglotten) oavsett vad ett testamente säger.Du skriver att din bror hävdar att er mors vilja inte var att arvet skulle fördelas lika mellan er utan att han har rätt till 3/4 och du endast har rätt till 1/4. För att fördela arvet på detta sätt krävs emellertid ett testamente. I 10 kap. 1 § anges bl.a. att ett testamente ska upprättas skriftligen för att vara giltigt. Det går alltså inte att hävda att er mors vilja var på ett visst sätt när det inte finns något testamente som styrker detta påstående. I brist på ett testamente som anger något annat ska 2 kap. 1 § följas. Arvet ska därmed fördelas lika mellan er. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Arvsrätt efter faster

2014-08-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hon var änka och inga barn. Hennes syskon finns inte i livet. Jag har också två kusiner som min faster var deras moster. Ärver vi??? Om inte min faster har donerat sin fastighet etc etc till någon fond etc. Om hon har skrivit hur allt skall delas skall vi då rätta oss efter det?.
Zozan Akay |Hej!I första hand är det bröstarvingar, dvs. barn eller om barnbarn i det fallet barnet har gått bort, som är arvsberättigade, enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken. Om inga bröstarvingar finns är det den avlidnes föräldrar som ärver. Om någon av föräldrarna är avlidna, tillfaller arvet deras avkomlingar. I ert fall tillkommer arvet dig och dina kusiner eftersom er faster inte har bröstarvingar, föräldrar eller syskon i livet. Skulle det visa sig att er faster har skrivit ett testamente ska hennes arv fördelas i enlighet med testamentet. Ni har alltså inte rätt till någon laglott utan ni ärver er faster i den mån hon inte testamenterat bort sin egendom. Om er faster har upprättat ett testamente måste ni alltså rätta er därefter. Hälsningar,

Formella krav vid arvsskifte

2014-08-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej är man tvungen att skriva en dokumenthandling för arvskifte? Undertecknar vi själva ? Behöver man en jurist i såfall vad kostar det?
Tom Sundin |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Vid arvsskifte ska en skriftlig handling upprättas och denna är giltig först när den undertecknats av samtliga dödsbodelägare. En sådan handling kan ni upprätta själva och på internet finns det mallar som ni kan ta till hjälp. Skulle ni välja att anlita en jurist beror kostnaden på vem ni väljer att anlita. Vill ni ha hjälp med arvsskifte rekommenderar jag att ni kontaktar någon av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Ni kan boka tid direkt via http://lawline.se/boka.Vänligen,

Större skulder än tillgångar vid makes dödsfall

2014-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |En bekants man har avlidit, han var anställd av ett annat företag men hade också en enskild firma. Båda var 60 år när han dog av cancer. Hon har hela tiden trott att han var rik och hade mycket pengar. Hela huset med ett värde på 500 000 stod skrivet på honom och han ägde huset långt innan de träffades. Huset hade lån på 400 000 ,hälften på dem var. Hon har inget jobb och inga tillgångar men ett lån på ett hus som hon inte äger och där hennes lån betalades av hans autogiro. Han gjorde avdrag för hela lånet i sin deklaration, även för hennes del eftersom hon inte hade någon inkomst. De var gifta sedan 15 år, ingen av dem hade barn och hon pratar inte ett ord svenska. De kom båda till Sverige från samma land, han för 35 år sedan och hon för 15 år sedan. När han dog hade han och firman andra skulder på 700 000 förutom huslånet och inga tillgångar förutom huset. Fråga: Finns det några möjligheter för henne att bli av med lånet och i så fall hur?Tankar och funderingar. Vad händer med henne nu. Kommer banken och kronofogden att ta huset och allt annat och hon stå kvar med 200 000 i skulder utan några tillgångar. Om hon tar lagfarten på huset och säljer det för 500 000 (hon ärver ju huset) kan hon då betala av hans och hennes huslån innan andra skulder ska betalas så att hon blir skuldfri? Om hon hade dött istället hade då banken förlorat 200 000 eftersom hon inte äger något hus eller något annat heller och man inte ärver varandras skulder? Hur kan banken låna ut 200 000 till någon utan tillgångar och utan inkomst?
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När dödsfall inträffar upplöses äktenskapet (1:5 Äktenskapsbalken (1987:230)), länk hittar du HÄR. När äktenskapet upplöses, ska makerna egendom fördelas mellan dem genom boldelning (9:1) I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, giftorättsgods är sådan egendom i den mpn den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. vad som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva an bågon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7:2 p.1 och p.2). Om det bara finns giftorättsgods, sker alltså en hälftendelning av egendomen som makarna hade. Ena hälftendelen har makan rätt till och den andra hälftendelen kommer att tillfalla den efterlevande makan som arv. Makan får alltså "allt" i detta fallet. I detta fallet behövs ingen bodelning göras.Den situationen du beskriver blir dock annorlunda i och med skulderna. Eftersom det finns mer skulder än vad det finns tillgångar behöver ni göra en bodelning för att separera ut den egendom som fordringsägarna kan kräva betalt ur. Det första ni bör göra är alltså att göra en bodelning. Gällande lånet på fastigheten: I mitt svar kommer jag utgå ifrån att makarna svarade solidariskt för lånet. Att makarna svarar solidariskt för lånet innebär att banken kan kräva vem den vill av makarna på hela skuldbeloppet. Sannolikheten att detta är fallet för makarna är väldigt stor, då banken i de flesta fallen kräver att man svara solidariskt för lånen. Mest sannolikt är att banken har panträtt i fastigheten, banken kommer då att lösa panten för att få ut sin skuld (dvs. 400.000kr), kvar blir då 100.000. Enligt gällande äktenskapsrättsliga regler ska en hälftendelning av detta då ske. Det blir alltså 50.000kr kvar till makan, och 50.000kr till dödsboet (som går till att betala de återstående skulderna). Huruvida fodringsägarna kommer att söka makan för lånen/lånet som är kvar också kan jag inte svara på, dvs. att dem vill ha ut de 50.000kr som hon får genom bodelningen. Det är dock hennes pengar som de inte ska ha rätt till, då den efterlevande maken inte är skyldig att betala den avlidne makens skulder med sin del av makarnas sammanlagda bo.Min rekommendation är gällande huset att ni hör av er till banken och reglerar skulden där, utifall att det finns panträtt i huset. Hör även av er till de andra borgenärerna. Om borgenärerna blir oroliga finns det möjlighet för dem att sätta dödsboet i konkurs (se 2:14 Konkurslagen (1987:672)) LÄNK. Om panträtt finns för fastighetslånet kommer de ha “första tjing” på pengarna. Någon försäljning ska ni inte göra på egen hand, då finns möjlighet att ogiltigförklara den rättshandlingen i efterhand. Ett tips är att ni kan anlita en arvsskiftesman via tingsrätten, som kan hjälpa er med det här.I det fallet att hon hade dött, och under förutsättning att banken har panträtt i fastigheten, så förlorar de inga pengar eftersom de kan sälja denna för att få ut sina pengar. Om panträtt inte hade förelegat så hade banken troligtvis hört av sig och frågat om maken skulle vilja ta över lånet, i annat fall skulle de försöka få till en exekutiv försäljning av fastigheten. Detta i och med att de troligtvis svarar solidariskt för lånen. På din fråga hur de kan låna ut 200.000kr till en person som inte har tillgångar och inkomster blir mitt svar att lånet, som jag tidigare framhållit, med störstsa sannolikhet är förenad med panträtt i fastigheten som säkerhet för deras lån. Samt att de troligen också svarar solidariskt för lånet, det vill säga att banken kan söka vem som helst av makarna vill, för att få betalt.Om det är något som du tycker är oklart i mitt svar får du gärna höra av dig till mig. Min mail: fredrik.holst@lawline.se 

Sambo respektive barns arvsrätt

2014-08-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min svärfar har avlidit och har bara ett barn (min make). Han var gift med svärmor men de skildes för ca 10 år sedan men de flyttade ihop igen för ca 7 år sedan och sedan dess varit sambos. Hon blev också under skilsmässan utköpt från sin del. Vad kan hon kräva idag och vad kan min make kräva?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Sambor ärver inte varandra (om inte testamente finns) och vid ett dödsfall sker det en bodelning där all egendom som räknas som samboegendom, egendom som införskaffats för gemensamt bruk, att delas mellan parterna, 8 § Sambolagen. Vad som är samboegendom regleras i 3 § Sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376.Efter bodelningen kommer den del som tillhör den avlidna parten, din svärfar, att gå till arvingen, vilket är din make i detta fall.Således kommer din svärmor enbart få del ur eventuell samboegendom, resterande egendom kommer tillfalla din make. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,