Skillnaden mellan skiftat och oskiftat dödsbo samt är det möjligt att "delskifta" ett dödsbo?

2017-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt och att de 2 arvingarna säljer efter skifte ??? Kan man "delskifta" ett dödsbo ???
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga och för att du har använt dig av vår expresstjänst.Som jag förstår ditt ärende så har du två frågor och jag kommer att svara på dem var för sig. Dessa är tydligt avgränsade genom rubriker så att du får en enkel översikt. Laghänvisning:Inkomstskattelagen (1999:1229) - Du hittar den här, vidare förkortad "IL". Fråga 1: Vad är skillnaden om ett oskiftat dödsbo säljer en bostadsrätt relativt att arvingarna säljer efter arvsskiftet? - Svar: Skillnaden blir vem som beskattas för eventuell kapitalvinst.Om ett oskiftat dödsbo säljer sin bostadsrätt till någon som inte är dödsbodelägare är det dödsboet som blir skattepliktiga och ska beskatta för eventuell uppkommen kapitalvinst vid försäljningen. Väljer däremot arvingarna att efter arvsskiftet sälja, så är det istället de två arvingarna som personligen får bära skatteansvaret. Egentligen spelar det inte så stor roll, eftersom skattesatsen vid båda tillfällen är densamma, 22% av kapitalvinsten. (Beräkningen görs genom att det som huvudregel är 30% skatt på kapitalvinster, men det finns något som kallas för "kvotering" vilket gör att skattesatsen endast blir 22% vid en försäljning av bostadsrätt, du kan se mer under 65 kap. 7 § IL samt 46 kap. 18§ IL). Det som skiljer är alltså endast vem som får ta ansvaret för beskattningen. Önskar arvingarna sälja bostadsrätten, så skulle jag rekommendera det genom att göra det genom dödsboet. Ett juridiskt ombud kan då lättare hjälpa till med skatteberäkningen vid arvsskiftet, dödsboet får stå för beskattningen och arvingarna slipper tänka på att deklarera eventuell kapitalvinst i sina egna deklarationer. Fråga 2: Kan man "delskifta" ett dödsbo? - Svar: Ja.Normalt sätt omfattar ett arvsskifte hela kvarlåtenskapen. Men det finns möjlighet att genomföra ett delskifte, eller som det även kallas partiellt skifte beträffande viss egendom. De kan alltså välja att exempelvis skifta kontanter som finns på bankkontot hos den avlidna men välja att behålla annan egendom, såsom en bostadsrätt, oskiftad. Det finns alltså inga formella hinder för att genomföra ett "delskifte" av dödsboet. Hoppas att du har fått svar på din fråga men finner du något oklart i mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: johan.hakansson@lawline.seAllt gott och trevlig helg,Med vänliga hälsningar

Arvsifte, testamente och äktenskapsförord

2017-03-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort - det finns ett äktenskapsförord och ett testamente - arvskifte är undertecknad av alla berörda parter. Vad är juridiskt bindande? Går arvskiftet före allt?
Julia Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett äktenskapsförord inte har någonting med vem som ärver din efter din far att göra. Äktenskapsförord har bara med den utgångspunkt om att makars egendom är giftorättsgods (egendom som vid en bodelning skall delas mellan makarna), om inte har gjorts till enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförords giltighet är avhängigt det har registrerats hos Skatteverket. Detta följer av 7 kap 3 § 4 st i äktenskapsbalken, där det framgår att äktenskapsförordet gäller från den dag då det inlämnats till Skatteverket. Ett testamente kan däremot förändra situationen gällande vem som ärver och vem som ärver vad i mycket stor utsträckning. Som utgångspunkt kan man testamentera till vem och vad man vill och det kan de göra med undantag för att varje barn till din far har rätt att utfå halva sin arvslott (sin laglott) enligt 7 kap 3 § Ärvdabalken. Ett testamente är giltigt så länge det uppfyller de formkrav som uppställs i 10 kap. äktenskapsbalken har följts. Att ett testamente anses som ogiltigt beror vanligtvis på att testamentet upprättats i strid med lagstiftningen rörande rätten att upprätta testamente samt de villkor som omgärdar själva upprättandet. För det första måste testatorn, som huvudregel, ha fyllt 18 år för att kunna upprätta ett testamente. Det uppställs vidare krav på testatorns mentala tillstånd; denne får inte lida av en psykisk störning då testamentet upprättas. Som huvudregel måste ett testamente upprättas i skriftlig form för att vara giltigt. Testamentet måste vara bevittnat av två stycken vittnen. Arvskifte är något som bestämmer hur ett arv ska fördelas och är det sista som gör i processen när arv ska utdelas. Ett undertecknat arvskifte är ett avtal varigenom alla deltagande med sin underskrift accepterar vad som ingår i arvet och hur arvet ska fördelas. Man har alltså vid det här laget redan tagit hänsyn till äktenskapsförordet liksom testamentet. Ett undertecknat arvskifte är bindande precis som alla andra avtal när någon exempelvis genom en underskrift accepterat ett bud som i detta fall utgörs av innebörden av arvsskiftet. I det här fallet när det finns ett undertecknat arvskifte gäller alltså att det som står i detta gäller. Du som dödsbodelägare kan klandra arvskiftet 23 kap. ärvdabalken. En sådan klandertalan ska göras senast inom fyra veckor från delgiven bouppteckning.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Skyldighet för legatarie och arvingar att återbära egendom för att betala den avlidnes skulder

2017-02-18 i Arvsskifte
FRÅGA |I en bouppteckning finns ett legat avseende en fastighet. Legatarien är ej arvtagare i något annat avseende. I dödsboet med en dödsbodelägare finns ett inteckningslån avseende fastigheten. Låneskulden överstiger vida dödsboets övriga tillgångar. Vad händer vid arvsskiftet med inteckningslånet?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du vilken betydelse den avlidnes låneskuld har vid arvskiftet, när låneskulden överstiger de tillgångar som dödsboet har kvar efter att ha utgett en fastighet som legat.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDen dödes skulder ska betalas före legat utges och arv skiftas. Vid arvskiftet i ditt fall kommer legatarien bli skyldig att återbära fastigheten, eftersom det behövs för att täcka dödsboets skuld.Skulder ska betalas förstSom jag förstår det har fastigheten i ditt fall redan utgetts som legat, fastän låneskulden inte hade betalats.Huvudregeln är att den dödes skulder ska betalas före såväl utgivande av legat som arvskiftet. Om arvet ändå skiftas före skulderna har betalats går skiftet åter, enligt 21 kap. 4 § första stycket ärvdabalken (1958:637) (förkortad ÄB). Om det räcker med en partiell återgång så begränsas återgången till vad som är tillräckligt för att betala skulden (21 kap. 4 § andra stycket ÄB).Legat som utges före skulderna har betalats går åter om det behövs för att skulderna ska kunna betalas (21 kap. 5 § ÄB). I första hand är det alltså bara den egendom som ingick i arvskiftet som återbärs, och legat återbärs bara i mån av behov.Vad som alltså kommer att hända är att legatarien blir skyldig att återbära fastigheten.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med den avlidnes skulder är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om en testamentstagare avlider innan arvsskifte?

2017-01-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Min styvfar är avliden men skrev ett testamente, där min mor skulle ärva honom och där arvsskifte skallske efter hennes bortgång. Han testamenterade en del till bl a hans avlidna syskonbarn (3 st utav 5 st). Vad kommer att hända om någon av dom dör innan arvsskifte, går det då till den personens maka/e eller deras barn. Jag kommer att ärva min mor och som sagt, även en del av min styvfar. Är det något jag bör ta i beaktning?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB) stadgas att det endast är den som lever vid arvlåtarens död som kan ta emot ett arv. Av 18 kap 1§ 3st ÄB framgår att i ett sådant fall att en arvinge har rätt till arv först efter att en annan arvinge har avlidit är personen delägare i dennes dödsbo men inte i arvlåtarens. Detta innebär alltså att ditt fall att din styvfars syskonbarn inte är dödsbodelägare till honom utan istället kommer att vara delägare i din mammas dödsbo. Om något av syskonbarnen skulle avlida innan arvsskifte påverkar inte rätten till arv så länge syskonbarnet levde vid arvlåtarens (alltså din styvfars) bortgång. Om något av syskonbarnen skulle avlida innan arvsskiftet ska arvet alltså ingå i dennes dödsbo.Det som du bör beakta som bröstarvinge är att du alltid har rätt till laglott efter din mamma. Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1§ ÄB vilket är det som du skulle ha erhållit förutsatt att det inte funnits något testamente. För att erhålla din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Fördelning av arv när särkullbarn avstått från sitt arv till förmån för efterlevande make

2017-03-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har frågor gällande ett dödsbo. En väns pappa har nyligen avlidit, han efterlämnar fyra biologiska barn samt ett särkullbarn. Hans hustru (mor till särkullbarnet) är sedan tidigare avliden, särkullbarnet avstod då från sin laglott till förmån för sin icke biologiska pappa.Vad jag kan förstå så är särkullbarnet nu delägare i det aktuella dödsboet.Hur ska skiftet se ut? Hur ska arvet fördelas?Ska boet delas lika mellan alla fem eller är det laglotten som gäller för särkullbarnet?Hur beräknas det?
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Eftersom särkullbarnet avstod från sitt arv till förmån för sin styvpappa, har särkullbarnet rätt att ta del i sin styvpappas bo när han avlidit (3 kap. 9 § ärvdabalken). Som huvudregel kommer hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap från den först avlidna maken (3 kap. 2 § ärvdabalken). Det framgår inte av din fråga om pappans biologiska barn är gemensamma barn till honom och hans avlidna hustru. Om de fyra barnen är makarnas gemensamma ska mammans halva av kvarlåtenskapen delas på alla fem barnen. Pappans halva ska delas på hans fyra barn, eftersom särkullbarnet inte är hans arvinge. Är det i stället så att pappans hustru inte var mamma till hans fyra barn blir fördelningen så att pappans barn får en fjärdedel var av pappans halva och mammans barn får hela hennes halva. Laglotten är hälften av en bröstarvinges (barn, barnbarn osv.) arvslott. Laglotten går inte att testamentera bort. Om det inte finns något testamente som berör arvsfördelningen i din väns fall, gissar jag att du menade att skriva arvslott.Vänliga hälsningar,

Arvskifte och särkullbarns rätt till laglott

2017-02-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort och jag undrar nu hur det blir med arvet efter honom. Jag och min syster är särkullsbarn då min far gift om sig och i äktenskap nummer två finns två barn. Vi är alltså 4 vuxna barn som ärver. Det finns ett äktenskapsförord mellan min far och hans fru som säger att all egendom är enskild. Det finns även ett testamente som säger att den som överlever den andre ska ha full förfoganderätt; dock att detta inte må inskränka bröstarvinges rätt till laglott. Vad innebär detta för min syster och mig (särkullsbarnen)? Har vi inte längre rätt till arvslott utan bara laglott? Får vi ut ev arvslott direkt eller ska vi vänta? Hur ser förfarandet ut vid arvskiftet? Det handlar om ett bankkapital.Vänligen Kristina S A
Erica Leufstedt |Hej, tack för din fråga!Svaret regleras i Ärvdabalken som du finner här. Arvslotten är den del bröstarvingar är berättigade till vid en bodelning efter en avliden, för det fall att det saknas testamente som säger något annat. Finns ett testamente äger detta företräde framför de sedvanliga arvsreglerna. Testatorn förfogar över sin egen egendom och får därmed testamentera egendomen fritt. Vissa begränsningar i möjligheten att testamentera finns i Ärvdabalken för t.ex. bröstarvingar som i alla fall har rätt att få ut sin laglott vad än testamentet säger. Så precis som du säger, finns det ett testamente från din far som gör avsteg från den vanliga arvsordningen har du och din bror inte möjlighet att göra anspråk på mer än er laglott, vilket motsvarar hälften av er arvslott enligt 7kap 1§ ÄB. Ett särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång och måste inte, såsom gemensamma barn måste, vänta tills den andre föräldern har avlidit. Detta stadgas i 3 kap 1§ ÄB. För att ta del av er laglott måste ni påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader enligt 7 kap 3§ ÄB. Arvskiftet regleras i 23 kapitlet ÄB och är ett skriftligt avtal mellan arvingarna om fördelningen av arvet. Arvskiftet föregås vanligtvis av att en bouppteckning vidtas där dödsbodelägare, efterarvingar och förrättningsmän träffas och går igenom boets tillgångar och skulder. Parterna ska då göra en sammanställning av tillgångar och skulder som i sin tur utgör grund för det kommande arvskiftet. Bouppteckningen ska ha upprättats inom tre månader från dödsfallet och en månad senare ska den ha lämnats in till Skatteverket. Var den döde gift, skall först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken.Arvskiftet ska vidare upprättas i skriftlig form som undertecknas av delägarna. Rörande uppdelningen av egendom återfinns inga direkta regler för hur egendomen ska fördelas, det avtalas om mellan de som ärver. 23 kap 3§ ÄB stadgar dock att alla delägare har rätt att ta del av varje slags egendom i boet, men att om det inte är lämpligt att dela en egendom mellan parterna ska den om möjligt ges till enbart en av parterna. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med skuld till föräldrar efter deras död?

2017-02-14 i Arvsskifte
FRÅGA |År 1996 lånade jag 170.000 kr. av mina föräldrar på en på en revers, nu är både far och mor borta och jag har inte betalat hela lånet och det finns inga borgenärer vad händer då med den resterande skulden.Det finns lite tillgångar i dödsboet och då undrar jag om jag har rätt att få min del i arvet?
Soroosh Parsa |Hej,Den del av skulden som återstår ska tas upp som tillgång i dödsboet. Det betyder att du fortfarande är skyldig dödsboet resterande skuld eftersom dödsboet träder i dina föräldrars ställe. Om du är ensam arvtagare, och det inte finns andra borgenärer med anspråk på betalning, så har det ingen betydelse eftersom du ändå ärver dödsboets alla tillgångar, se 2 kap. 1 § ärvdabalken. Om du däremot inte är ensam arvtagare, räknas återstående del av skulden av från ditt arv. Efter avräkningen, har du alltså rätt till arv som om du inte hade fått lånet.Hör av dig via mail om något är oklart i svaret.Med vänlig hälsning,

Är värdeökning förkovran? 3 kap. 4§ ÄB

2017-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Om inventarier, efter sist avliden make säljs, och intäkterna blir högre än vad inventarierna var värderade till när den först avlidne maken gick bort, räknas det då som förkovran?
Marcus Carlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser rörande förkovran hittas i 3 kap. 4§ Ärvdabalken vars första stycke stadgar: ”Överstiger boets värde vid efterlevande makens död dess värde vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, såvitt visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller ock må antagas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande.”Ur detta kan utläsas att om den efterlevande makes kvarlåtenskap vid dennes död överstiger värdet på den makens egendom vid den först avlidna makens död, så ska denna ökning läggas till den efterlevande makens arvingar, om det kan visas att ökningen härrör från arv, gåva, testamente eller från förvärvsarbete. Detta innebär alltså att för att det ska räknas som ”förkovran” i lagens mening så ska värdeökningen härröra från antingen arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete. Det ska också gå att visa på att värdeökningen beror på just detta. I din frågan nämner du värdeökning av inventarier, huruvida en ökning av värde ska anses vara förkovran och denna värdeökning ska tillfalla den efterlevandes arvingar enkom. En värdeökning faller dock varken in under ”arv”, ”gåva”, ”testamente” eller utfört ”förvärvsarbete” och kan således inte räknas som förkovran i den mening 3 kap. 4§ ÄB åsyftar. Med vänliga hälsningar,