Vem ärver efter delägare i ett dödsbo?

2016-08-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina syskon och jag är dödsbodelägare. Min make och jag har tre gemensamma barn. Han har ett äldre barn (särkullebarn). Vem ärver dödsboet? Hur skriver man ett äktenskapsförord eller testamente?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt Ärvdabalkens 2 kap. 1§ 1 stycket är det dina barn som slutligen kommer att ärva all din kvarlåtenskap (kvarlåtenskap = all den egendom du efterlämnar) när du går bort. Dina barn kommer alltså att ärva din del av dödsboet som en del i din kvarlåtenskap. Eftersom du är gift kommer dock din kvarlåtenskap först att tillfalla din make, och dina barn kommer sedan att få ut arvet efter dig (inklusive dödsboet) när även din make har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§. Enligt Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket får din make fri förfoganderätt, men inte full äganderätt, till din kvarlåtenskap. Det innebär att han kan använda egendomen som han vill under sin livstid, men han har inte rätt att testamentera bort någon del av den eller liknande. Kvarlåtenskapen efter dig kommer istället att tillfalla dina barn när maken avlider. Svaret på frågan vem som ärver dödsboet är alltså att först din make och därefter era gemensamma barn kommer att ärva dödsboet. Eftersom det är du, och inte din make, som är dödsbodelägare kommer din makes äldre barn inte att ärva någon del av dödsboet. Vad gäller hur man upprättar ett testamente finns regler för det i Ärvdabalkens 9-10 kap. Här står bland annat att man måste ha fyllt 18 år för att få skriva ett testamente och att det måste vara skriftligt samt bevittnas av två personer. Regler för vad som gäller vid upprättande av äktenskapsförord finns i Äktenskapsbalkens 7 kap. 3§. Äktenskapsförord måste bland annat vara skriftliga, undertecknade av båda makarna och registrerade hos Skatteverket för att vara giltiga. På Lawlines hemsida har vi färdiga avtalsmallar där ni till ett fast pris själva kan sätta ihop både äktenskapsförord och testamenten. Dem hittar ni här. Hoppas att detta var svar på dina frågor!Har du fler frågor är du välkommen att ställa dina frågor till oss på Lawline igen.Vänligen,

Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?

2016-07-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Min far äger en sommarstuga som han byggt själv. När han går bort så vill han att jag tar över stugan eftersom det är jag som mest bor där. Men jag har två syskon som antagligen kommer vilja sälja stugan eller kräva att jag löser ut dom. Enligt arvsrätten så har dom ju också rätt till stugan, vilket jag förstår. Men dom visar inget som helst intresse för stugan nu och därför vill min far se till att det blir jag som får stugan, dels på grund av att han vet att jag kommer få problem med dom sen. Hur kan man gå tillväga? Kan han testamentera stugan till mig eller skriva över det på mig redan nu? Eller ska jag köpa det av honom, för då har väl inte mina syskon rätt att kräva försäljning sen? Taxeringsvärdet ligger på ca 700 000:- och han har belånat det en gång på ca 200 000:-Tacksam för svar!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArvsreglerEnligt arvsrätten har dina syskon inte rätt till sommarstugan i sig men dem har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen som dig då varje barn tar lika lott enligt 2 kap 1§ 2st Ärvdabalken (ÄB). Om din far inte vill att kvarlåtenskapen ska fördelas på detta sätt kan han i testamente fördela sin kvarlåtenskap så som han önskar. Att observera är dock att bröstarvingar (alltså din fars barn) alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten vilket är det som en bröstarvinge skulle erhållit om det inte funnits något testamente enligt 7 kap 1§ ÄB. Bröstarvinges rätt till laglott kan alltså inte inskränkas genom testamente. Då jag inte vet hur din fars tillgångar ser ut i övrigt blir mitt svar ganska generellt utformat men om din far har tillgångar så att du kan erhålla sommarstugan och dina syskon kan erhålla sina lagotter utan att du behöver köpa ut dem kan han föreskriva detta i sitt testamente. Han kan exempelvis göra detta genom att skriva att du erhåller sommarstugan och att dina syskon ska erhålla sina laglotter. Om det sedan visar sig att hans tillgångar inte räcker till deras laglotter kommer du behöva "köpa ut" dem så de erhåller sina laglotter, detta kan ju då tyvärr innebära att du måste sälja sommarstugan. Om din far inte föreskrivit att dina syskon endast ska erhålla sina laglotter tillämpas ärvdabalkens regler om likadelning och varje barn har då rätt till sin arvslott. Då din far har 3 barn innebär detta att varje barn erhåller 1/3 av kvarlåtenskapen. Angående att din far skriver över sommarstugan på dig Att han i dagsläget skulle skriva över sommarstugan till dig innebär ju att han ger dig den. Detta skulle ses så som förskott på arv då allt som arvgivaren ger till bröstarvinge under livstiden ska beaktas som detta enligt 6 kap 1§ ÄB om inte annat är föreskrivet i gåvobrev. Om han i gåvobrev skriver att sommarstugan inte ska ses så som förskott på arv skulle dock en undantagsregel bli aktuell då jag förutsätter att sommarstugan utgör en stor del av hans tillgångar. I 7 kap 4§ ÄB stadgas nämligen att om arvlåtaren under livstiden ger bort egendom på sådant sätt att gåvan till syftet är att likställa med testamente har bröstarvingar fortfarande rätt till sin laglott. Om du alltså erhåller sommarstugan av din far nu skulle troligen dessa regler kunna tillämpas och du kommer ändå att behöva "köpa ut" dina syskon då din far avlider då de har rätt till sin laglott. För att erhålla denna måste dina syskon dock påkalla jämkning i testamente inom 6 månader enligt 7 kap 3§ ÄB.Om sommarstugan är att se så som förskott på arv kommer samma regler bli tillämpliga då värdet av sommarstugan vid gåvotillfället kommer avräknas på din arvslott. Inskränker gåvan dina syskons laglott får du "köpa ut" dem om dem påkallar jämkning. Angående att du köper sommarstuganOm du köper sommarstugan rekommenderar jag att du tar in en mäklare som gör en värdering av sommarstugan, gärna flera för att vara på den säkra sidan. Om du köper sommarstugan till taxeringsvärdet kommer skillnaden mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet ses som förskott på arv. Köper du sommarstugan till marknadsvärdet innan din far avlider är det du som äger sommarstugan och dina syskon kan då självklart inte kräva försäljning när din far avlider då det är du som är ägare.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Klander av arvsskifte

2016-07-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Går det att efter 30 år bestrida riktigheten i ett arvsskifte?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga så att arvskifte redan har skett och därav ska dödsbodelägarna ha skrivit under arvsskiftet, https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1 , och arvet fördelats. Att delägarna skrivit under arvsskiftet är också ett bevis på deras överenskommelse av hur egendomen ska fördelas. Genom skiftet blev alltså den avlidnes egendom dödsbodelägarnas egna och skifteshandlingen ett bevis på deras äganderätt. Detta ska ha skett för 30 år sedan och det är för sent att bestrida riktigheten i det arvsskiftet. Tidsfristen har gått ut och det går inte att klandra arvsskiftet. När arvsskiftet sker med hjälp av en skiftesman, sk. tvångsskifte är klandertiden 1 månad från delgivningen av skiftet https://lagen.nu/1987:230#K17P8S1. Det framgår inte av din fråga om du är en av dödsbodelägarna vid arvsskiftet eller om du t.ex. undrar över möjligheten att göra anspråk på arv. Vanliga preskriptionstiden för att göra anspråk på arv är 10 år, https://lagen.nu/1958:637#K16P4S1. Även om det skulle vara fallet har alltså din tidsfrist gått ut. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Arvsskifte

2016-06-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag är inne boende hos min far.Han börjar bli till åren med sviktande hällsa,jag har två syskon med.Min fråga är vad händer om han går bort?Han har en bostadsrätt.Kan dom slänga ut mig?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring vad som händer med en avliden persons egendom (kvarlåtenskap) finns i ärvdabalken (ÄB). Äger din far bostadsrätten kommer den utgöra kvarlåtenskap. Enligt 2:1 ÄB ska då den - tillsammans med annan egendom din far eventuellt ägde vid det eventuella dödsfallet - delas lika mellan dig och dina syskon (jag utgår från att din far inte är gift eller sambo med någon). Din far kan dock testamentera bort bostadsrätten så att du får den vid hans död. Finns inget testamente ska således bostadsrätten och annan kvarlåtenskap delas lika mellan dig och dina syskon. Finns det annan egendom värd lika mycket som bostadsrätten kanske dina syskon är nöjda med att ta den istället för bostadsrätten. Är så fallet kommer du att ärva bostadsrätten och därmed bli ägare till den.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Ge bort ärvd egendom

2016-07-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.I höstas avled min farfar och i hans testamente stod det att hans arvingar ska ärva honom och att min farmor inte har någon rätt i dödsboet eftersom ägodelarna delades upp mellan farfar och farmor när dom skildes för snart fyrtio år sen.Saken är den att min farbror planerar att ge massa saker till min farmor fast det stod i farfars testamente att hon inte hade någon rätt till detta. Är det inte ett brott mot min farfars testamente? Min pappa vill inte att farmor ska ha några saker men min farbror struntar i vad han tycker. Vad ska man göra i detta fall?Tacksam för svar.MVHJennifer
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent juridiskt går det till så att det sker ett arvsskifte efter din farfar där hans kvarlåtenskap fördelas mellan hans arvingar. Din farbror kommer få sin del, din pappa sin del och eventuella övriga arvtagare sin del. Allas respektive arv är sedan denna personens egendom. Din farbror får göra vad han vill med sin egendom, testamentet kan inte hindra honom från att ge av sin egendom till din farmor. Testamentet innebar endast att din farmor inte hade någon arvsrätt efter din farfar och därför inte skulle vara med och dela på arvet vid arvsskiftet. Det enda ni kan göra är att prata med varandra och se om det går att komma fram till en lösning där alla känner att det känns okej.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Fördelning av kvarlåtenskap

2016-07-15 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMin far har nyligen gått bort. Han skaffade en ny familj när jag var liten. Totalt hade han 4 barn, min bror och jag och två barn i det nya äktenskapet. Hans fru, mina halvsystrars mor, gick bort för några år sedan.Det finns ett testamente mellan min far och hans nya fru som säger att den av dem som överlever den andra ska erhålla all kvarlåtenskap från den andra med undantag av bröstarvingars rätt till laglott.Halvsystrarna fick ut en stor summa pengar vid moders bortgång.Hur ska kvarlåtenskapen efter min far nu fördelas?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). I ett inbördes testamente brukar det förordnas att den som överlever den andra ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Om din far ärvde med full äganderätt innebär det att tillgångarna ska fördelas enligt vanliga arvsregler efter honom. Om han ärvde tillgångarna med fri förfoganderätt innebär det istället att en så stor andel av hans kvarlåtenskap som han ärvde efter sin fru ska gå i efterarv till hennes arvstagare nu. Full äganderättOm din far ärvde sin fru med full äganderätt innebär det att hans kvarlåtenskap ska fördelas efter vanliga arvsregler. Detta innbär att du, din bror och era två halvsystrar som är hans bröstarvingar ska dela på arvet enligt 2 kap. 1 § ÄB. Ni fyra ska ta lika lott i hans kvarlåtenskap vilket innebär att ni ärver 1/4 var av hans totala kvarlåtenskap. Fri förfoganderättOm testamentet innebar att din far ärvde med fri förfoganderätt så har dina halvsystrar rätt till efterarv efter sin mamma innan resten av kvarlåtenskapen fördelas genom vanliga arvsregler mellan alla er syskon. Efterarvsandelen räknas ut genom att man tar det som han ärvde från henne delat med hans totala tillgångar efter det arvsskiftet. Detta blir ofta 1/2 och innebär då att innan arvet efter er far fördelas så ska efterarvsandelen läggas undan och fördelas mellan hans frus arvingar. Om vi utgår från att er far ärvde henne med fri förfoganderätt och att efterarvsandel är 1/2 så innebär det att dina halvsystrar ärver 1/4 av er fars kvarlåtenskap var som efterarv från sin mamma. Den andra hälften av er fars kvarlåtenskap ska ni alla fyra dela på som arv efter er pappa enligt 2 kap. 1 § ÄB. Då ärver ni 1/8 var av hans totala kvarlåtenskap.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Betydelse av tillskifte

2016-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |I min bodelning står att jag tillskiftas andelen i fastigheten som värderats till 657000. Vad innebär tillskiftas?
Zinar Budak |Hej, när någon tillskiftas ett arv innebär det att man tar emot ett arv. Du har alltså ärvt en andel i fastigheten till ett värde av 657.000 kr. MVH

Sälja egendom från dödsbo utan delägarnas vetskap

2016-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är tre ägare till ett dödsbo ( arvskifte har ej skett på grund av att parterna ej är överens ). Har någon av parterna rätt att under rådande förhållande avyttra någon del av vad som ingår i dödsboet, utan att parterna får vetskap härom??
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Allmänt:Frågor rörande dödsbo och arv regleras i Ärvdabalken (förkortas ÄB). Huvudregeln är att förvaltningen av dödsboet ska skötas gemensamt av dödsboets delägare. 18 kap 1 § ÄB.Huvudregeln:De tre ägarna kallas dödsbodelägare och de ska alltså tillsammans sälja egendom, eller i vart fall ge sitt medgivande till försäljningar. För närvarande äger ju alla egentligen en tredjedel av allting och därför ter det sig alltså helt logiskt att ingen får sälja något utan de andras medgivande eftersom den personen då säljer delar av andras egendom utan tillåtelse. Undantag?Gemensam förvaltning kan ju lätt bli problematisk om man inte kommer överens. Därför finns det också undantag för situationer som inte tål att uppskjutas. Ett enkelt exempel på detta kan vara att den döde hade ett stort lager av äpplen som helt enkelt måste säljas innan det blir dåligt. Om man då inte kan inhämta en dödsbodelägares samtycke till försäljningen så får man alltså sälja äpplena ändå. Att samtycke inte går att inhämta kräver i stort sett att personen man ska fråga håller sig undan avsiktligt eller är utomlands och väldigt svår att nå, alternativt extremt sjuk. Att en person inte svarar i telefonen innebär alltså inte att en dödsbodelägare får sälja av egendomen.Om säljaren hävdar detta så är det alltså förmodligen inte så att det inte gick att inhämta ert samtycke. Det finns dock inget undantag om man inte är överens. D v s, om två vill sälja och en tredje inte vill det så får de två som vill sälja ändå inte sälja. Påföljd vid felaktig försäljning:Om en person säljer av egendom från dödsboet utan samtycke och därigenom skadar de andra dödsbodelägarna så skall han ersätta den skada han orsakat dem. 18 kap. 6 § ÄB.Mitt råd:1. Först och främst bör ni fundera om försäljningen skadat boet. Om inte så är det kanske onödigt att bråka om saken.2. I andra hand kan ni uppmana den säljande personen att försöka få köpet att gå tillbaka. (Det saknas juridisk grund för att få köpet att återgå egentligen, men det är ändå fritt fram att försöka).3. Fungerar inte ovanstående och ni ändå vill få ut pengar får ni helt enkelt kräva den säljande personen på ersättning till de/den dödsbodelägare som inte gav sitt samtycke och därför förlorade pengar genom försäljningen.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på telefonn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seMed vänliga hälsningar,