Skyldighet för legatarie och arvingar att återbära egendom för att betala den avlidnes skulder

2017-02-18 i Arvsskifte
FRÅGA |I en bouppteckning finns ett legat avseende en fastighet. Legatarien är ej arvtagare i något annat avseende. I dödsboet med en dödsbodelägare finns ett inteckningslån avseende fastigheten. Låneskulden överstiger vida dödsboets övriga tillgångar. Vad händer vid arvsskiftet med inteckningslånet?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du vilken betydelse den avlidnes låneskuld har vid arvskiftet, när låneskulden överstiger de tillgångar som dödsboet har kvar efter att ha utgett en fastighet som legat.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDen dödes skulder ska betalas före legat utges och arv skiftas. Vid arvskiftet i ditt fall kommer legatarien bli skyldig att återbära fastigheten, eftersom det behövs för att täcka dödsboets skuld.Skulder ska betalas förstSom jag förstår det har fastigheten i ditt fall redan utgetts som legat, fastän låneskulden inte hade betalats.Huvudregeln är att den dödes skulder ska betalas före såväl utgivande av legat som arvskiftet. Om arvet ändå skiftas före skulderna har betalats går skiftet åter, enligt 21 kap. 4 § första stycket ärvdabalken (1958:637) (förkortad ÄB). Om det räcker med en partiell återgång så begränsas återgången till vad som är tillräckligt för att betala skulden (21 kap. 4 § andra stycket ÄB).Legat som utges före skulderna har betalats går åter om det behövs för att skulderna ska kunna betalas (21 kap. 5 § ÄB). I första hand är det alltså bara den egendom som ingick i arvskiftet som återbärs, och legat återbärs bara i mån av behov.Vad som alltså kommer att hända är att legatarien blir skyldig att återbära fastigheten.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med den avlidnes skulder är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om en testamentstagare avlider innan arvsskifte?

2017-01-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Min styvfar är avliden men skrev ett testamente, där min mor skulle ärva honom och där arvsskifte skallske efter hennes bortgång. Han testamenterade en del till bl a hans avlidna syskonbarn (3 st utav 5 st). Vad kommer att hända om någon av dom dör innan arvsskifte, går det då till den personens maka/e eller deras barn. Jag kommer att ärva min mor och som sagt, även en del av min styvfar. Är det något jag bör ta i beaktning?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB) stadgas att det endast är den som lever vid arvlåtarens död som kan ta emot ett arv. Av 18 kap 1§ 3st ÄB framgår att i ett sådant fall att en arvinge har rätt till arv först efter att en annan arvinge har avlidit är personen delägare i dennes dödsbo men inte i arvlåtarens. Detta innebär alltså att ditt fall att din styvfars syskonbarn inte är dödsbodelägare till honom utan istället kommer att vara delägare i din mammas dödsbo. Om något av syskonbarnen skulle avlida innan arvsskifte påverkar inte rätten till arv så länge syskonbarnet levde vid arvlåtarens (alltså din styvfars) bortgång. Om något av syskonbarnen skulle avlida innan arvsskiftet ska arvet alltså ingå i dennes dödsbo.Det som du bör beakta som bröstarvinge är att du alltid har rätt till laglott efter din mamma. Laglotten är hälften av arvslotten enligt 7 kap 1§ ÄB vilket är det som du skulle ha erhållit förutsatt att det inte funnits något testamente. För att erhålla din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Ärver fastighet- skyldighet att amortera på lån?

2017-01-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Ärver min sambos hus med fri förfoganderätt (särkullebarn finns, inga gem barn).Min sambo har lån på 1,2 milj. Ska jag då "ta över" lånet etersom jag har huset? Vad händer med lånet när jag går bort efterhonom? Är jag betalningsskyldig för lånet då? Jag äger ju inte huset.Med vänlig hälsning
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att ärva något med "fri förfoganderätt", innebär i princip att äga det. Du får fritt förfoga över det, dvs till och med sälja huset och spendera alla pengar du får in vid försäljningen. Det enda du inte får göra om du inte har full äganderätt är att testamentera bort huset, se Brattström och Singer, Rätt arv s 104. I princip äger du alltså huset.Det går som huvudregel inte att ärva skulder enligt svensk rätt. Vid ett dödsfall skrivs personens skulder helt enkelt av till den del personen inte har kvarlåtenskap som täcker skulderna.Däremot är det så att när det kommer till lån till fastighetsköp är det snarare regel än undantag att lånet är behäftat med säkerhet (pant) i just själva fastigheten. Dvs när du nu ärver fastigheten så tar du över den i det tillstånd den var i vid din sambos bortgång, med de lån som fastigheten då var behäftad med. Det lär ju finnas ett övervärde i fastigheten (eftersom det är ett arv), vilket gör att du ändå vid en försäljning skulle "gå plus".Om det är fråga om ett lån som inte är kopplat till fastigheten så lär du inte ens få ärva fastigheten, eftersom den avlidnes samtliga egendom tas om hand för att först och främst betala dennes skulder. Det som eventuellt blir över efter skuldtäckningen är det som delas ut som arv.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller vid arvskiftet?

2017-01-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Mitt syskon och jag vill båda köpa smycken efter min mamma. Dessa har värderats till ca 4000:-Vi har en boutredningsman. Han kan ej avgöra vem som ska ha smyckena. Om mitt syskon tillskiftas dem kommer då 4000:- att dras av från hennes del?Vänligen
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Om er mamma har avlidit ingår smyckena i i dödsboet och det är inte möjligt att "köpa" dem i det här läget. Det kanske är så att du med köpa menar att ni båda vill ärva dem. Jag antar också utifrån din fråga att smyckena inte är testamenterade. Isåfall gäller huvudregeln i ärvdabalken, dvs. att ni som bröstarvingar ärver en lika stor del av er mammas kvarlåtenskap (se här). Om smyckena är värda 4000 kr skulle man kunna uttrycka sig som du gör, alltså att motsvarande värde kommer att "dras av" från ditt syskons arvslott. I slutändan ska ni nämligen ha lika stora delar av er mammas kvarlåtenskap enligt lag. Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är mer än välkommen att höra av dig i framtiden angående detta eller någonting annat. Allt gott!

Vad händer med skuld till föräldrar efter deras död?

2017-02-14 i Arvsskifte
FRÅGA |År 1996 lånade jag 170.000 kr. av mina föräldrar på en på en revers, nu är både far och mor borta och jag har inte betalat hela lånet och det finns inga borgenärer vad händer då med den resterande skulden.Det finns lite tillgångar i dödsboet och då undrar jag om jag har rätt att få min del i arvet?
Soroosh Parsa |Hej,Den del av skulden som återstår ska tas upp som tillgång i dödsboet. Det betyder att du fortfarande är skyldig dödsboet resterande skuld eftersom dödsboet träder i dina föräldrars ställe. Om du är ensam arvtagare, och det inte finns andra borgenärer med anspråk på betalning, så har det ingen betydelse eftersom du ändå ärver dödsboets alla tillgångar, se 2 kap. 1 § ärvdabalken. Om du däremot inte är ensam arvtagare, räknas återstående del av skulden av från ditt arv. Efter avräkningen, har du alltså rätt till arv som om du inte hade fått lånet.Hör av dig via mail om något är oklart i svaret.Med vänlig hälsning,

Är värdeökning förkovran? 3 kap. 4§ ÄB

2017-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Om inventarier, efter sist avliden make säljs, och intäkterna blir högre än vad inventarierna var värderade till när den först avlidne maken gick bort, räknas det då som förkovran?
Marcus Carlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser rörande förkovran hittas i 3 kap. 4§ Ärvdabalken vars första stycke stadgar: ”Överstiger boets värde vid efterlevande makens död dess värde vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, såvitt visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller ock må antagas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande.”Ur detta kan utläsas att om den efterlevande makes kvarlåtenskap vid dennes död överstiger värdet på den makens egendom vid den först avlidna makens död, så ska denna ökning läggas till den efterlevande makens arvingar, om det kan visas att ökningen härrör från arv, gåva, testamente eller från förvärvsarbete. Detta innebär alltså att för att det ska räknas som ”förkovran” i lagens mening så ska värdeökningen härröra från antingen arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete. Det ska också gå att visa på att värdeökningen beror på just detta. I din frågan nämner du värdeökning av inventarier, huruvida en ökning av värde ska anses vara förkovran och denna värdeökning ska tillfalla den efterlevandes arvingar enkom. En värdeökning faller dock varken in under ”arv”, ”gåva”, ”testamente” eller utfört ”förvärvsarbete” och kan således inte räknas som förkovran i den mening 3 kap. 4§ ÄB åsyftar. Med vänliga hälsningar,

Fördelning av arv samt efterarv

2017-01-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!När min pappa avled visade det sig i bouppteckningen efter honom att han och min mamma som fortfarande är i livet, att dom hade ungefär lika mycket dvs ungefär 500 000 kr vardera. Om min mamma skulle avlida och det bara finns 500 000 kr kvar. Hur fördelas detta mellan vi 4 syskon.
Christian Sörqvist |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalk(1958:637) Det framgår inte av din fråga om dina föräldrar var gifta när din far avled, men ifall så var fallet så ärvde din mor de 500 000 kr som tillhörde er far med efterarvsrätt för er barn. ÄB 3:1 Detta innebär att hon har haft fri förfoganderätt till dessa pengar, hon har kunnat göra vad hon vill med pengarna utom att förfoga över dom genom testamente. En kvotdel ska då fastställas vilken då blir 500 000 kr / 1 000 000 kr, vilket blir detsamma som hälften, eftersom din mors totala förmögenhet efter hon ärvde er far uppgick till 1 000 000. ÄB 3:2 1st. Om er mor skulle avlida så kommer således hälften av de 500 000 som återstår av er mors förmögenhet att tillfalla er barn i form av efterarv från er far. Resterande hälft får ni ärva av er mor. Eftersom ni är fyra bröstarvingar (jag förutsätter att ni allihopa är gemensamma barn till dina föräldrar) så tillhör ni samma arvsklass och arvet ska därför fördelas proportionerligt mellan er. Det blir därför (62 500 kr + 62 500 kr) 125 000 kr som slutligen tillfaller var och en av er syskon. ÄB 2:1Vänligen,

Likadelning mellan bröstarvingarna (den avlidnas barn) av den avlidnas kvarlåtenskap

2016-12-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Om man bor hemma med sin pappa och han avlider och har fler syskon som ej bor hemma, hur gör man med all mat som finns i hushållet? Har dem andra syskonen rätt att ta mat ur frysen? Eller tillfaller det barnet som bor i huset?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Även om reglerna i ärvdabalken är tillkomna för att hantera egendom av större värde än matvarorna i den avlidnes privathushåll så torde samma principer få tillämpas om en tvist uppstår om dessa. Den avlidnas kvarlåtenskap ska delas lika mellan bröstarvingarna (barnen till den avlidna), ärvdabalken 2 kap 1§ https://lagen.nu/1958:637#K2. Bröstarvingar blir inte privilegierade på den punkten av att bo hemma.Med vänlig hälsning,