Vad kommer ingå i kvarlåtenskapen?

2015-06-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Min mormor gav bort sin lägenhet till sin son 1997.2003 dog min morbror och testamenterade allt till mig, inklusive lägenheten han fick 1997.I mars i år (2015) dog min mormor, hon testamenterade allt hon kunde till mig, dvs. 50%, resten kommer gå till dottern, dvs. min mor.Vad gäller för denna lägenhet? Den har varit "min" sedan 2003 då jag ärvde den av min morbror, är den nu helt plötsligt inblandad i arvet efter mormor eller inte?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!(Jag utgår i detta svar från att din morbror själv inte hade några bröstarvingar, alltså biologiska eller adopterade barn.) Eftersom din morbror fick lägenheten genom gåva är han helt fri att testamentera den till vem han vill. Lägenheten är inte längre en del av din mormors kvarlåtenskap och kommer därför inte att blandas in i arvsskiftet efter henne, 9:1 Ärvdabalk. Det kan hända att man kommer bedöma din mormors gåva till din morbror som ett förskott på arv. I ärvdabalken går man efter ett antagande om att föräldrar vill att sina barn skall få lika stor andel av sitt arv när de dör, därför presumeras gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv 6:1 ÄrvdB. Detta behöver dock inte påverka dig. Hade din bror levt när din mormor dog hade man räknat bort lägenheten från arvet som han och din mamma skulle ärva, 7:2 ÄrvdB. Vilket hade inneburit att din mamma vid själva arvskiftet fått lite mer så att det skall bli ”lika”. Men nu när din morbror redan gått bort kommer din mamma ärva allt från din mormor och någon avräkning behövs därför inte göras. Hoppas detta har gett dig svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Tvist vid arvsskifte

2015-06-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! En tvist är under uppseglande mellan mig och min syster i en pågående bodelning, alltså vid arvsskiftet. Gäller dödsboet efter min mor och tidigare avlidne far. Det enda vi är eniga om är att lösöret skall värderas av en värderingsman. Min fråga är då; Hur går vi vidare med de belopp som värderingsmannen kommit fram till? Jag förutsätter att de värden som åsätts är "beräknat marknadsvärde" på sakerna, hoppas det är korrekt.Garanterat finns det många saker som vi båda vill ha. Jag betvivlar starkt att vi kommer kunna enas om "tar du den så tar jag den här" på ett enkelt sätt. Min fråga är således; Hur går vi lämpligen vidare med de saker som varderingsmannen åsatt ett värde? Hur brukar detta tillgå och vad är lämpligast för att komma ur denna svåra sittuation?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I 23 kap. 3 § ÄB framgår det att samtliga delägare i dödsboet har rätt att få ut del i varje slag av egendom. Varje delägares önskemål och intresse ska tillgodoses så långt som det är möjligt. Om det inte är lämpligt att dela får dock egendomen läggas på samma lott. Om ni inte lyckas enas är en lösning att man gör egendomen samägd, ett annat alternativ kan vara lottdragning om samtliga är överens om att en sådan ska ske. Om ni ändå inte lyckas komma överens kan man begära en så kallas skiftesman hos tingsrätten enligt 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen lägger då fram ett förslag. Kommer ni fortfarande inte överens får skiftesmannen lägga fram ett tvångsskifte (jmf. 17 kap. 6 § 2 st. ÄktB). Detta beslut kan dock överklagas av en av delägare och denne ska då väcka talan mot de andra delägarna vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av arvsskiftet(17 kap. 8 § ÄktB). Varje steg är dock både kostsamt och komplicerat så det är bästa är att ni så gott som möjligt försöker komma överens sinsemellan. Hoppas det löser sig. Med Vänliga Hälsningar,

Fastighet och arv

2015-06-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående arvskifte. Vi är 7 syskon varav 1 syskon begärt arvskifte. 3 av oss vill behålla hemstället varav 3 vill dela upp det o 1 är utan intresse. Min fråga är då kan vi bli tvingade att sälja allt eller finns det nån lag att vi kan lösa ut våra övriga syskon? Tacksam för svar .
Joakim Wahlgren |Hej,Tack för er fråga.Tilläplig lag är Ärvdabalken som ni hittar HÄR.Där framgår att arvingarna ska förvalta dödsboet gemensamt (ÄB 18 kap 1 §). Om de inte kan komma överens om förvaltningen kan någon av dödsbodelägarna begära att rätten utser en boutredningsman att ta över förvaltningen (ÄB 19 kap 1 §). Boutredningsmannen får inte sälja fastigheten utan samtycke från samtliga delägare i dödsboet. Om samtycke inte ges kan boutredningsmannen begära rättens tillstånd att sälja fastigheten (ÄB 19 kap 13 §). Det blir en förhandlingsfråga mellan syskonen huruvida de 3 som vill behålla hemstället kan lösa ut övriga syskon. Om lösning inte kan nås blir det aktuellt att utse en boutredningsman, denna kommer då att se till att var och en av arvingarna får ut de värde som motsvarar arvingens arvslott. Ett första steg kan vara att låta göra en värdering av lägenheten. Vem som ska stå för kostnaderna för värderingen är också en förhandlingsfråga mellan syskonen och kan lösas via ett avtal. Om en boutredningsman utses kommer denne att dela upp kostnaden för värderingen jämt över syskonen.Behöver ni hjälp med att skriva avtal erbjuder Lawline tjänster för detta. Klicka på AVTAL för mer information.Hör gärna av er om det finns något mer ni undrar över.

Arvskiftes återgång och egendom som inte är i behåll

2015-05-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi ska ha återgång av arvskifte då dödsboet inte reglerat sina skulder innan arvskifte, för att betala skulderna måste vi få tillbaka vår fastighet som såldes på offentlig auktion, tyvärr till utomstående, hur får vi tillbaka vår fastighet?Skickar med ett svar som ni lämnat o samma sak men i ert svar saknas hur egendomen, i det här fallet en fastighet återtas av dödsboet vid återgång?- Innan ett dödsbo skiftas och arvet kan delas ut så är huvudregeln att boets skulder ska betalas. Det finns en rad olika skyddsregler för borgenärerna vid ett arvsskifte och i 21 kapitlet 4§ ÄB stadgas det att om arvsskifte sker innan boets skulder betalas så ska egendomen återgå till boet till förmån för skulderna.När det gäller fastigheten: finns det inte tillgångar i boet till att betala av lånet/skulderna på den så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs.Hoppas du fått svar på dina frågor!VänligenLawline i samarbete med Familjens jurist
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom arvskiftet ska gå åter på grund av att denna genomfördes innan den dödes skulder hade reglerats, och fastigheten i dödsboet inte finns i behåll hos någon av delägarna på grund av försäljningen till utomstående, så ska ersättning utges från dödsboets delägare för det värde fastigheten hade vid den tidpunkt då återgången påkallades, om inte särskilda skäl talar mot detta. Detta framgår av Ärvdabalk (1958:637) 21:4 tredje stycket. Särskilda skäl kan avse ömmande omständigheter som talar för att ersättningsskyldigheten ska jämkas eller helt slopas, för en, flera eller alla delägare. Dödsboet har med andra ord ingen laglig möjlighet att kräva tillbaka fastigheten från köparen, såvida köpehandlingen inte villkorade köpets bestånd med exempelvis att arvskiftet måste ha reglerat skulderna korrekt eller dylikt.Om det uppkommer en brist hos någon av dödsboets delägare i samband med utgivandet av ersättningen för fastigheten så är de andra delägarna skyldiga att täcka bristen med vad de har fått vid bodelningen efter skiftet. Täckandet av denna brist ska genomföras proportionellt mellan delägarna, det vill säga i förhållande till de andelar de har fått vid arvskiftet (Ärvdabalk 21:4 tredje stycket). Det tål att understrykas att en sådan brist kan uppkomma genom att jämkning aktualiseras för en av delägarnas ersättningsskyldighet.Eftersom värderingen av fastigheten och frågor om delägarnas ersättning och jämkning kan vara komplicerade så rekommenderar jag att ni begär, om ni inte redan har en boutredningsman, tingsrätten att förordna en sådan för att sköta förvaltningen av och återbäringen till dödsboet. Rätt domstol för sådan begäran är där den avlidne hade sin hemvist vid dödsfallet.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Det är möjligt att min kollega hade lite bråttom när hon läste igenom din fråga. Om något skulle vara fortsatt oklart så är ni välkomna att ta kontakt med vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka för att diskutera ytterligare frågor. Med vänlig hälsning

Arvsuträkning vid försäljning av lägenhet

2015-06-23 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!jag och mina två bröder har ärvt min avlidna mammas lägenhet. Nu har en mäklare varit och värderat den till 2,3 miljoner kronor.Eftersom min bror är villig att köpa lägenheten så vill jag nu få klarhet i hur mycket jag och min andra bror får ut efter försäljningen.Köpebeloppet som mamma gav när kon köpte lägenheten var 480 000 kr.Som jag förstått så skall vi betala reavinst skatt 22% på vinsten, dvs 2 300 000 - 480 000 = 1 820 000. Reavinsten 1 820 000 kr * 0,22 = 400 400 kr.Summa efter reavinstskatt: 1 820 000 - 400 400 = 1 419 600 kr. Denna summa delar vi på 3.1 419 600/3 = 473 200 kr.Nu påstår min bror som vill köpa lägenheten att detta är den summan vi får ut. Min fråga är vad händer med köpebeloppet 480 000 kr? Vem får den summan, delar vi på den summan oxå?Jag vill bara att försäljningen går smidigt och rättvist till.
Martin Persson |Tack för din fråga.Uträkningen du gjort förefaller vara korrekt utförd. Gällande köpesumman á 480 000 kr skall den också räknas in bland andelarna för att det ska bli rättvist och riktigt. Skulle den inte räknas med skänker ni således denna del till den som tar över lägenheten, det är endast i skatteuträkningen den skall räknas bort. Nedan presenterar jag ett alternativt tillvägagångssätt i uträkningen, men där också köpesumman är medtagen som sig bör.GrundtalMarknadsvärde för lägenheten: 2 300 000 kr.Total vinstskatt: 22 % av (2 300 000 - 480 000) = 400 400 kr.Per arvtagareAndel per arvtagare: (2 300 000 / 3) kr = ca 766 667 kr.Vinstskatt per arvtagare: 400 400 / 3 = ca 133 467 kr.Utdelning per arvtagare: 766 667 - 133 467 = 633 200 kr.Sammantaget är alltså den som tar över lägenheten skyldig att utge cirka 633 200 kr per person till de andra två arvtagarna. Observera dock att det är avrundade summor i uträkningen ovan och inte de exakta siffrorna som är presenterade.Vänligen,

Arvskifte vid efterlevande makes död

2015-06-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mamma (avliden i maj 2015) hade ett barn och min pappa hade fyra barn när de träffades och tillsammans fick mig. Jag är alltså det enda gemensamma barnet till mina föräldrar, de andra är mina halvsyskon.Pappa avled 1996. I hans bouppteckning finns ett Äktenskapsförord (1978): "all egendom som eljest skulle vara ena makens enskilda i stället skall vara dennes giftorättsgods"och ettInbördes testamente (1978): "att den, som den andre överlever, skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas enligt lag."och"Det antecknades att: efterlevande makan framställt begäran att enligt ÄktB 12:2 få behålla 1/1 av sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen."Ett av pappas barn tog ut sin laglott. Resten avstod. Jag står i pappas bouppteckning som efterarvinge.Min fråga är: Hur kommer fördelningen att se ut i arvskiftet efter mamma, (I % eller i bråkdelar)?
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Enligt äktenskapsförordet ägde dina föräldrar allt tillsammans. Om inget testamente hade funnits hade dina halvsyskon haft rätt att få ut arvet efter er pappa när han avled, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Eftersom testamente fanns kunde dina halvsyskon påkalla jämkning av av testamentet och på så sätt få ut hälften av sin arvslott, s.k. laglott, enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. Detta valde ett av dina halvsyskon att göra. När man skriver i ett testamente att den efterlevande maken ska erhålla den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär detta att särkullbarn har rätt till efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Detta gäller även det av dina halvsyskon som valde att ta ut sin laglott, som nu har rätt att få ut andra halvan av arvet efter er pappa. Fördelningen av efterarv till den först avlidne makens bröstarvingar regleras i 3 kap. 2 § ärvdabalken, som anger att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla efterarvingarna.Fördelningen av arvet nu när din mamma avlidit blir enligt följande:- 1/2 av din mammas kvarlåtenskap går till dig, eftersom du är hennes enda bröstarvingeAndra halvan av kvarlåtenskapen utgör efterarvet efter din pappa, vilket ska fördelas mellan dig och dina fyra halvsyskon enligt följande:- 1/5 till dig- 1/5 var till dina tre halvsyskon som inte tog ut laglott- 1/10 till det halvsyskon som tog ut sin laglott (eftersom detta syskon redan fått sin andra tiondel)Hoppas att detta ger svar på dina funderingar.Vänliga hälsningar,

Klander av tvångsskifte

2015-05-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Tvångsskifte gjordes av skiftesman 2010 och fast delägare var överens om ett visst pris på fastighet så tillskiftades jag inte den, skiftesmannen beslutade om andelar till d-ägarna, är det okej?En delägare hade en fordran mot dödsboet i bouppteckningen men hon fick ändå inte något i skiftet, är det okej?Skiftesmannen beslutade att mitt hyreskontrakt från 1 mars 2007 jag har på del av fastigheten inte är gällande så därför skulle jag betala all driftskostnad då hon ansåg mig bo där olovandes. Driften blev dyrare än hyran. Är det okej att jag ska stå för driftskostnaden både före och efter arvskifte? Det finns inget beslut från hyresnämnd. att kontrakt inte gäller.En delägare har begärt off. auktion och sålt fastigheten till utomstående i höstas för 5 tusen kr jag gav högre bud men delägare och god man nonchalerade mitt bud! Hus värderad tilll 325 tusen.Jag anser att auktionen gick fel till, hur gör jag för att få auktionen ogiltigförklarad. Den nye ägaren har sagt upp mig så giltigt hyreskontrakt?D-boet har skuld på fastighet som inte betalts innan arvskifte, hur göra?Kan jag begära återgång av arvskifte för mina driftskostnader och delägares fordran med hänvisning till ÄB kap 23 § 2, hur gör jag för att få återgång?Delägare som sålde för 5 tusen nekar till återgång!Hur gör jag för att få återgång av den sålda fastigheten då den behövs för att betala skulderna?Det viktigaste för mig är att få svar av er hur jag får fastigheten tillbaka i min ägo?Tacksam för hjälp snarast!
Fredrik Holst |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett tvångsskifte sker efter det att skiftesmannen försökt få dödsbodelägarna att frivilligt underteckna ett arvsskifte. Skiftesmannens uppgift är alltså att vid tvist värdera och fördela arvet. Regler kring skiftesman framkommer av ärvdabalken 23 kapitlet 5 §. Enligt bestämmelsen gäller reglerna i äktenskapsbalkens 17 kapitel 1-4 och 6-9 §§ om bodelning, bodelningsförrättare och make även i fråga om skiftesman. Reglerna i äktenskapsbalken tillämpas vad som brukar kallas, analogt, dvs. man använder sig av lagreglering på liknande område för att komma fram till hur frågan ska avgöras. Enligt 17 kapitlet 1 § äktenskapsbalken ska en skiftesman utses om dödsbodelägarna inte kan komma överens, något som har skett i ert fall. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens prövar skiftesmannen sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen. I det fallet då dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen själv bestämma hur arvsfördelningen ska ske med utgångspunkt i lagstiftningen. Det som detta innebär är att skiftesmannen har relativt vida befogenheter för hur uppdelningen ska ske, så länge han håller sig inom ärvdabalkens bestämda regler för hur egendom ska delas. Han gör alltså en bedömning av hur egendomen bäst fördelas mellan dödsbodelägarna då de inte kan komma överens.Enligt 8 § ska skifteshandlingen som skiftesmannen uprättat i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges alla dödsbodelägarna. Om någon av dödsbodelägarna inte är nöjda med arvsskiftet får den personen klandra skiftet inom fyra veckor efter det att delgivning skett. Detta görs genom att väcka talan vid domstol mot övriga delägare (klander av arvskifte). Talan väcks genom att ansökan om stämning mot övriga dödsbodelägare. Fristen för klander av skifteshandlingen var alltså fyra veckor från det att ni mottog handlingen. Enligt 17 kapitlet 9 § äktenskapsbalken gäller bestämmelserna om s.k. särskilda rättsmedel i 58 och 59 kapitlet rättegångsbalken för skifteshandlingen. Bland annat föreskrivs där om resning (58 kapitlet 1 §). Resning skulle vara det särskilda rättsmedel som du skulle kunna använda dig av för att begära rättelse i ditt fall, och få fastigheten tillbaka (om nu något fel har begåtts dvs.). För rättelse genom resning krävs att någon av de tre punkterna nedan är uppfyllda: 1 § Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas: 1. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;2. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller3. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Det är svårt för mig att bedöma om något fel har gjorts då jag inte känner till alla omständigheter såsom vilka som var dödsbodelägare, varför ni inte kunde komma överens osv. För att sammanfatta: Eftersom du har försuttit den fyra veckors långa klanderfristen, måste du begära resning för att kunna komma tillrätta med de problem som du har uppgivit här för mig. För att bedöma om en resning är möjlig krävs en noggrann genomgång av allt underlag, dokumentation, arvsordning etc., för att se om något fel har begåtts. Det jag rekommenderar är att vända dig till vår samarbetspartner Familjens jurist, vilka kan hjälpa dig med detta. Du bokar tid med dem via denna länk: http://lawline.se/bokaVänligen,

Skulder i dödsbo

2015-05-08 i Arvsskifte
FRÅGA |En farbror avled och vi barn till hans bror blev arvingar. En av oss skrev på att vårda boett hos begravningsbyrån. Då dök plötsligt ett testamente upp som sa att arvet skulle gå till min farbrors kusiner. Inga namn nämndes men min farbror och min far var halvsyskon så det antogs att kusinerna fanns på farbrodern mammas sida. Jakten på att hitta dessa kusiner pågår. Under tiden står boett utan att något görs. Vi, jag och mina syskon är nu oroliga för att vi ska få ersättningsanspråk på oss av hyresvärd ect. Boett innehåller mestadels skulder. Vi funderar därför på att avsäga oss arvet helt. Vad ska vi göra? Ge ett råd snälla för frågan tycks vara så komplicerad att Kommunens handläggare inte vet hur man borde göra.MVH
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Inledningsvis ska sägas något om dödsboet som sådant. Förenklat kan sägas att ett dödsbo är en avlides persons alla tillgångar och skulder. Dödsboet är en egen juridisk person fram tills dess att arvsskifte äger rum. Innan dess ska det förvaltas av dödsboets delägare. Vilka som är delägare i ett dödsbo framkommer av ärvdabalken (1958:537) 18 kapitel 1 §: Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet .Innebörden av “gemensamt förvalta” är alltså att betala alla löpande räkningar, sälja egendom etc. för att i ett senare skede kunna genomföra ett arvsskifte. Ett klargörande: Ett avstående av arv skulle innebära att ni inte längre är att se som arvingar i lagens mening, och följdakligen inte som arvingar enligt 18:1. Fram tills dess är det ni som ska förvalta dödsboet. Om skulder i dödsbo Som dödsbodelägare kan ni inte bli personligt ansvarig för skulderna i ett dödsbo. För den omständigheten att tillgångarna i dödsboet inte kan täcka skulderna finns få lagregler i ärvdabalken. Om den avlidnes skulder överstiger dess tillgångar, är det möjligt att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs. Om boet företräds av en boutredningsman, måste denna ansöka om konkurs för dödsboet om dödsboets medel inte räcker till att betala skulderna. På det viset kan dödsboet avslutats och tillgångarna skiftas utan att ni som dödsbodelägare ådrar sig personligt skuldansvar. En ansökan om konkurs görs genom en skriftlig ansökan till tingsrätten. Till ansökan om konkurs av dödsbo ska fogas en bestyrkt kopia utav bouppteckningen och bevis om registrering hos skatteverket (2:3 st.2 konkurslagen) SE HÄR. Tingsrätten ska genast pröva ansökningen om samtliga dödsbodelägare är delaktiga i ansökningen. Dödsboet kommer, om ansökningen beviljas, att handas av en förvaltare (1:3 Konkurslagen).Det ni ska undvika i alla lägen är att ta ut pengar alternativt egendomar från dödsboet, då ni kan komma att bli ersättningsskyldiga för detta senare. En eftertaxering kan föranleda att skiftet ska gå åter och att det ni tagit ur boet ska återlämnas (21:4 Ärvdabalken).Då dödsboet sätts i konkurs gäller konkurslagens regler. I en konkurs finns fordringar med olika prioritet, dvs. i vilken ordning som de ska betalas. Dessa är, i prioritetsordning; särskild förmånsrätt, allmän företrädesrätt samt massafordrningar Som exempel på kostnader som har så kallad allmän företrädesrätt är bl.a. kostnader för begravning- och bouppteckningskostnader. Sedan finns det fordringar med särskild förmånsrätt, som ska betalas framför “vanliga skulder” och fordringar med allmän företrädesrätt, dessa är skulder som är förenade med någon form av säkerhet (t.ex. fastigheten i ert fall där det finns säkerhet i form av panträtt). De pengar som eventuellt finns kvar i dödsboet ska fördelas på de övriga skulderna (massafordringarna) – dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.Något att tänka på är att man kan kalla på okända borgenärer, detta innebär att borgenärerna inte kan komma efter det att arvet har skiftats och begära betalning för sina skulder. Detta görs hos kronofogdemyndigheten, vilka publicerar kallelsen i Post- och Inrikes tidningar. Om de okända borgenärerna inte inkommer med sina fordringsanspråk inom 6 månader från och med dagen för kallelsen förlorar de sina rättigheter att kräva ut fordringarna. Efter 6 månader behöver alltså inte boet återuppstå på grund av okända borgenärer. Vilket skänker en viss ro och trygghet för er delägare i dödsboet.Utifall ni behöver hjälp av en kvalificerad jurist har vi ett samarbete med Familjens jurist, vilka du kan boka möte med via denna länk: http://lawline.se/bokaVänligen,