Vem får hyresrätt och fritidshus vid skilsmässa?
Jag är gift, min fru begär nu skilsmässa. Vi har en hyresrätt (där endast jag står på kontraktet) samt äger gemensamt ett fritidshus. Hon har betydligt högre inkomst än mig och inga privata lån till skillnad från mig. Vi har två gemensamma barn. Hur delas dessa boenden vid en tvist?
Lawline svarar
Hej, och vad trevligt att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Egendom som ingår i bodelningen
I samband med skilsmässa ska bodelning ske, 9 kap. 1 § ÄktB. I denna ska makarnas giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild, 7 kap. 1 § ÄktB. Att egendom är enskild görs antingen genom äktenskapsförord eller att någon av er fått en gåva eller ett arv med föreskrift om att den ska vara enskild.
Påverkar dina privata lån och hennes inkomst situationen?
I regel så saknar det betydelse vid bodelningen att den ena har en högre inkomst eller mindre lån än den andra, utan utgångspunkten är att allt giftorättsgods hälftendelas mellan er. Er respektive ekonomi kan dock få betydelse vid fråga om vem som bäst behöver just hyresrätten, se mer om detta nedan!
Hyresrätten
Är ni inte överens om vem som ska få bo kvar i hyresrätten kan ni ansöka om hjälp av en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Då sker enligt följande. Om du står ensam på kontraktet krävs det för att din fru ska få överta bostaden att det anses skäligt. När frågan om vem som har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden vid skilsmässa ska avgöras är utgångspunkten att den tillfaller den som bäst behöver den, 11 kap. 8 § ÄktB. Enligt huvudregeln ska den som får rätt till bostaden kompensera den andre, men eftersom en hyresrätt i regel saknar värde gäller inte detta, 12 kap. 65 § Jordabalken. Det finns med andra ord inget värde att dela på. Den som får bostaden behöver därför inte kompensera den andre. Kompensation hade däremot aktualiserats om bostaden istället utgjort en bostadsrätt/fast egendom.
För att avgöra vem som bäst behöver bostaden görs då en behovsprövning. Denna prövning sker utifrån varje enskilt fall där samtliga omständigheter ska tas i beaktande. I prövningen ser man till om barn finns och vem som kommer att få vårdnaden om dessa efter äktenskapsskillnad. Den som får vårdnaden anses ha större behov av bostaden eftersom denne ansvarar för barnen. Utöver detta görs prövningen utefter makarnas respektive ekonomi samt möjligheten för varje make/maka att skaffa ny bostad. Vidare ska hänsyn tas till makarnas hälsa och ålder samt avstånd till arbetsplats.
En helhetsbedömning av samtliga omständigheter görs. Är vårdnaden delad ser man till resterande bedömningsgrunder om vem som behöver bostaden bäst. Det går således inte att säga vem bostaden kommer att tillfalla innan behovsprövning av samtliga omständigheter gjorts, men det är dessa aspekter som beaktas vid en prövning.
Fritidshuset
Eftersom fritidshuset inte utgör er gemensamma bostad görs här ingen behovsprövning om vem som bäst behöver huset, 7 kap. 4 § 4 st ÄktB. Då fritidshuset inte är enskild egendom utgör det giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Lottläggning kallas det moment då ni kommer överens om vilken egendom som ska tillfalla vem. Ni har enligt huvudregeln rätt att utfå egendom till ett sammanlagt värde som motsvarar er respektive hälft från giftorätten. Kan ni inte komma överens om hur egendomen ska fördelas kan ni även här ansöka om en bodelningsförrättare vid tingsrätten. Kommer ni inte överens om vem som ska få fritidshuset på sin lott med hjälp av en bodelningsförrättare kommer ni att fortsätta äga det gemensamt. I sådant fall kan ni begära att det ska säljas enligt samäganderättslagen, och ni kan då vara med på budgivningen.
Jag hoppas att svaret bringat dig klarhet i situationen. Skulle du ha några frågetecken är du varmt välkommen att höra av dig. Tveka inte att vända dig till Lawline igen vid ytterligare frågor!
Med vänliga hälsningar,
