Vad krävs för att en person ska kunna dömas för falsk tillvitelse?
Hej!
Jag undrar litegrann kring det här med falsk tillvitelse.
Låt oss säga att A och B är tillsammans. A påstår att B har tjuvar pengar från denne. A polisanmäler händelsen och B förnekar brott. A vet att denne hittat på allting och inget åtal väcks pågrund av ingen bevisning.
Kan A dömas för falsk tillvitelse då?
Jag menar hur vet man att det är en påhittad anmälan och inte en anmälan som saknar bevisning?
Vore jätte tacksam om ni kunde svara på detta.
/Jonas
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!
Frågan besvaras med regler som finns i brottsbalken (BrB).
Vad innebär falsk tillvitelse?
Den som till polisen, eller till annan myndighet, lämnar uppgift om att någon har begått ett brott kan dömas till falsk tillgivelse. Detta förutsätter att en osann uppgift. Vidare krävs det att uppgiftslämnaren var medveten om att uppgiften inte var sann.
Detta följer av regler som finns i 15 kap. 7 § BrB.
Vad är det som ska bevisas?
I brottmål bär åklagaren bevisbördan. Dessutom ställs det ett högt krav på bevisningens styrka. Åklagaren måste i praktiken bevisa:
1. Att A har lämnat en anmälan till polisen.
2. Att polisanmälan innehöll uppgifter om B.
3. Att uppgifterna om B inte var sanna.
4. Att A hade uppsåt om att uppgifterna om B inte var sanna.
Hur sker bevisningen i praktiken?
Åklagaren torde inte ha några svårigheter att bevisa punkt 1 och 2. När det kommer till punkt 3 blir det svårare. Att bevisning saknas räcker inte för att avgöra om uppgifterna i anmälan är falska. Åklagaren måste bevisa att den gärning som A har beskrivit i sin polisanmälan inte har inträffat. Om åklagaren lyckas med det så måste det slutligen bevisas att B var medveten om att uppgifterna var osanna (punkt 4).
I flera av de rättsfall jag har läst, har jag noterat att den tilltalades erkännande, ofta är den bevisning som leder till en fällande dom. I vissa fall räcker inte ens ett erkännande för att fastställa att uppgifterna var falska. Så kan exempelvis vara fallet om en tilltalad påstår sig ha lämnat falska uppgifter men det finns anledning att anta att erkännandet görs för att skydda en närstående.
Förutom ett erkännande är det svårt att dra några generella slutsatser om vilken bevisning som krävs. Förmodligen beror erkännandets stora värde som bevis på att falsk tillvitelse är ett särskilt svårbevisat brott. Det är i praktiken mycket svårt att visa att någonting inte har hänt. En typ av värdefull bevisning är om det finns tillgång till sms eller mailkommunikation som visar att uppgifterna är falska. I övrigt får möjligheterna till bevisning bedömas efter omständigheterna i varje enskilt fall.
Bedömning av den situation du beskriver
A kan inte dömas för falsk tillvitelse enbart på grund av att dennes anmälan saknar bevisning. Det skulle dessutom krävas att åklagaren kan bevisa att den gärning som A har anmält aldrig har inträffat. Åklagaren måste dessutom kunna bevisa att A var medveten om att han/hon lämnade falska uppgifter i polisanmälan.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
