Vad händer vid skilsmässa eller dödsfall?
Hej!
Har frågor om fastigheter vid ev skilsmässa eller dödsfall. Huset som vi har förvärvade vi genom att lösa ut mina syskon. Huslånet stod på oss båda och vi är båda skrivna som ägare.
Vi köpte en bostadsrätt i annan kommun och vi står båda för lånet men det är bara han som står som ägare.
Stugfastigheten (50 % av hela fastigheten) fick han som gåva av en släkting och i gåvobrevet står det att "gåvan skall vara gåvotagarens enskilda egendom dock med rätt för honom att genom äktenskapsförord förordna annorledes" För ca 18 månader sedan köpte vi den andra halvan och vi står båda som låntagare. Jag är då 50%-ig ägare till den fastigheten och han för den andra halvan. Vi hade 4 barn men ett är avlidet men hon lämnade efter sig en son.Min man har ett särkullebarn. Vad händer vid ev skilsmässa eller dödsfall? Vi är gifta sedan februari 1982 och gåvobrevet skrevs i april.
Mvh Undrande
Lawline svarar
Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vid skilsmässa och dödsfall görs alltid en bodelning innan eventuell arvsfördelning varav jag först kort kommer att besvara hur bodelning går till och vilka av nämnda fastigheter som kommer ingå. Jag kommer sedan att avsluta med arvsfördelning.
Hur går en bodelning till?
En bodelning består i tre delar. Den första delen består av att upprätta en bouppteckning som ska innehålla all egendom och skulder respektive make har. Nästa steg är en andelsberäkning. Detta betyder mycket kortfattat att man räknar ut respektive makes andel. Andelen speglar det man är berättigad att få ut vid en bodelning. Den sista delen kallas för en lottläggningen och handlar förenklat om fördelning av egendom. Huvudregeln är att respektive make erhåller sin egendom som denne har äganderätt till (11 kap 7 § Äktenskapsbalk, ÄktB). Den slutliga lotten är det som respektive make får ut vid en bodelning. Om den ena maken har en lott som är mindre än andelen, så måste den andre maken ersätta detta genom att ge ut så kallad skifteslikvid (11 kap 9 § ÄktB).
Äganderätten spelar särskild roll vid fördelning av egendomen på lotter. Om en av makarna äger en fastighet så har denna som huvudregel rätt att behålla denna, men kan behöva kompensera för den andre. I slutändan av en bodelning så ska respektive make ha lika stor andel som lott. Det är en balans mellan vad man är berättigad att få och det man faktiskt får ut.
Vilka fastigheter ingår i bodelning?
Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap 1§ ÄktB). Den egendom som är giftorättsgods ingår i bodelning (10 kap 1 § ÄktB). Om en exempelvis fastighet inte är enskild egendom på grund av äktenskapsförord så ingår den oavsett vem som äger den. Äganderätten har därmed ingen betydelse ifall egendom ska bodelas eller inte.
Den fastighet som förvärvades genom att lösa ut dina syskon är giftorättsgods förutsatt att ni inte skrivit äktenskapsförord om att denna ska utgöra enskild egendom (7 kap 2 § p 1 ÄktB). Fastigheten kommer således att ingå i bodelning. I och med att ni båda är skrivna såsom ägare så kommer ni vid lottläggning behöva komma överens om vem som ska ta över hela fastigheten och huslånet. Den make som erhåller fastigheten kan då få behöva betala ut ersättning (skifteslikvid) till den andre.
Bostadsrätten är precis som ovan giftorättsgods om inget annat föreskrivits i exempelvis äktenskapsförord (7 kap 2 § ÄktB). I och med att din man är ägare till bostadsrätten så erhåller han som huvudregel denna vid lottläggning (se 11 kap 7 § ÄktB med undantag för 11 kap 8 § ÄktB).
Stugfastighet anger du ska vara enskild egendom på grund av gåva, vilket betyder att 50 % inte ska ingå i bodelning (7 kap 2 § p 2 ÄktB). I och med att du är ägare till den andra delen av fastigheten och den delen inte utgör enskild egendom, så ska denna del ingå i bodelning eftersom den utgör giftorättsgods (10 kap 1 § ÄktB).
Arvsordningen
I din fråga anger du att ni har fyra gemensamma barn och att din make har ett särkullbarn. Som huvudregel så ärver den efterlevande maken före de gemensamma barnen (3 kap 1 § Ärvdabalken, ÄB). Det betyder att ifall du skulle avlida så kommer din make att ärva före era gemensamma barn om inte annat testamenterats. Din makes särkullbarn är inte bröstarvinge till dig, vilket betyder att han eller hon inte har arvsrätt till din egendom (2 kap 1§ ÄB). Däremot ifall din make skulle avlida så har han eller hon som särkullbarn rätt att få ut sin del av sin pappas kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är då den egendom som din make fått efter bodelning. Denna kvarlåtenskap ska delas lika mellan din mans bröstarvingar (biologiska barn). I din fråga har du nämnt att din man har 5 barn varav kvarlåtenskapen delas på fem. En femtedel är alltså särkullbarnets del och resterande förfogar du över såsom efterlevande make.
Du har också nämnt att ett av dina barn har avlidit men att hon har en son. Det finns en arvsordning som anger att om en bröstarvinge avlidit så ska dennes barn träda i dess ställe (2 kap 2 § ÄB). Det betyder att ditt barns son kommer ta över sin förälders del. Om exempelvis du skulle avlida så delas din kvarlåtenskap på fyra eftersom du har fyra barn. En fjärdedel kommer ditt barns son att erhålla.
mvh
