Vad händer om en efterlevande make inte tar hänsyn till den först avlidnas efterarvingar?
Hej. Min mors make har avlidit, inga gemensamma barn och han hade inga egna barn och mor har 3 barn sedan tidigare. Som jag förstått det så har hon förfogande rätt till hela arvet och det är först när hon dör som något ska delas mellan syskon. Mor har nu fastnat i att hennes avlidna makes brorsbarn (brodern är avliden sedan långt tidigare) inte ska få något arv. Har försökt förklara att det inte går då arvsrätten ger dom hennes avlidna makes hälft (det som är kvar) när hon väl dör själv. Hon nöjer sig inte, och nu börjar det bli påfrestande då inte jag eller mina syskon inte vill ha några pengar som sedan skapar oreda och problem.
Går det att tydligt och enkelt redogöra för ordningen och konsekvenserna om man ska kringgå detta?
Till saken hör att mor fick en stroke för ca 8år sedan och det verkar som konsekvensbedömningen inte längre fungerar ordentligt, hon styrs av sina impulser - i detta fallet blir det konsekvenser för oss barn istället...
Tacksam för vägledning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
En efterlevande make ärver före alla andra släktingar förutom s.k. särkullbarn (3 kap 1 § ärvdabalken). Den först avlidne makens släktingar kan sedan ha efterarvsrätt när den efterlevande maken dör (3 kap 2 § ärvdabalken). De släktingar som har efterarvsrätt är föräldrar, syskon och syskonbarn. Din mors avlidna makes brorsbarn har därför en efterarvsrätt när din mor går bort. Storleken på detta efterarv brukar vara hälften av den egendom som finns då den efterlevande maken går bort. Men andelen skulle även kunna vara större eller mindre. Storleken på efterarvet bestäms nämligen av hur stor del av arvet efter den först avlidna maken som utgjorde din mors egendom efter arvskiftet.
Ett exempel:
Din mor hade egendom till ett värde av 700 000 kr.
Hennes make hade egendom till ett värde av 500 000 kr.
Totala egendomsmassan blir då 1 200 000 kr. Av denna egendomsmassa utgör makens egendom ca 41,6 %. När din mor sedan dör ska den avlidna makens arvingar få 41,6 % av all egendom hon efterlämnar.
Vanligast är dock att efterarvet utgör hälften, detta då ett arvskifte föregås av en bodelning om den avlidna var gift (23 kap 1 § ärvdabalken). En bodelning innebär oftast en likadelning av egendomen (11 kap 3 § äktenskapsbalken). Ett undantag från detta är dock om den efterlevande maken väljer att jämka bodelning och behålla sin egen egendom (12 kap 2 § äktenskapsbalken).
Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt
Din mor har ärvt egendomen efter sin make med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon har rätt att sälja och ge bort egendom hur hon vill medan hon är i livet. Den begränsning som finns är att hon inte får testamentera bort den del av egendomen som är hennes makes arvingars efterarv. Denna begränsning innebär inte att hon inte får testamentera bort specifika föremål som tidigare var hennes makes, utan endast en ideell andel är skyddad (NJA 1995 s. 303). Med detta menar man att din mor inte kommer få testamentera bort så mycket att efterarvet inte kan delas ut. Om efterarvets storlek är hälften innebär detta att din mor inte får testamentera bort mer än hälften av egendomen.
Din mors agerande kan innebära att ditt arv blir mindre
Om din mor skulle ge bort en stor del av sin egendom under sin livstid skulle detta kunna få konsekvenser för ditt och dina syskons arv. Ifall din mor genom gåva väsentligen minskar sin egendom kan s.k. vederlag tas från ert arv för att tillgodose makens arvingars efterarv (3 kap 3 § ärvdabalken). Som gåva räknas även transaktioner där gåvoinslaget är tydligt, t.ex. försäljning till underpris. Med väsentlig minskning menas att dödsboets värde ska ha minskat med åtminstone en fjärdedel jämfört med det värde boet skulle haft om gåvan/gåvorna inte hade genomförts. Dessutom måste det vara frågan om missbruk från din mors sida för att vederlag ska kunna utgå. Med detta menas exempelvis att hon velat förhindra att sin makes arvingar ska få ut sitt efterarv eller att hon inte tagit hänsyn till deras rätt till efterarv. Om din mor skulle ge bort stora mängder av sin egendom och inte tagit hänsyn till efterarvingarna skulle detta kunna innebära att ni får mindre i arv.
Om inte vederlag från ert arv kan utgå kommer man istället försöka återbära gåvan från mottagaren. Detta är möjligt om gåvomottagaren insåg eller borde ha insett att gåvan innebär att efterarvingarna till den först avlidna maken inte kommer kunna få ut sitt efterarv.
Din mor har alltså rätt att göra vad hon vill med all egendom medan hon är vid liv. Vad hon gör kan dock komma att påverka storleken på ditt arv. Det krävs dock att hon minskar boets värde med en fjärdedel vilket innebär att hon har ett ganska så stort utrymme att göra vad hon vill med egendomen.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
