Vad händer om dödsbodelägare inte är överens om hur tillgångarna ska fördelas i dödsboet?
vi är fyra syskon som bl a ärvt olika aktier till ett värde av 4 mnkr. En av oss vill överta sin del övriga vill att dödsboet säljer och att vi sedan alla fyra fördelar värdet av aktierna. Hur göra bäst o rättvist?
Vad händer vid oenighet?
Med vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Bestämmelser om arv och arvskifte regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).
Allmänt om avveckling av ett dödsbo
När en person avlider övergår den dödes tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans och har ansvar för att dödsboet skulder och tillgångar kartläggs och att dessa antecknas i en bouppteckning, se 18 kap 1 § ÄB och 20 kap ÄB. Inom tre månader efter dödsfallet ska en bouppteckning upprättas och lämnas in till Skatteverket. Det är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB. Vid besvarandet av din fråga kommer jag utgå från att bouppteckningen är gjord.
Sammanlevnad i oskiftat bo
Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett dödsbo kan vara oskiftat och det finns heller inga civilrättsliga regler som anger att dödsbo måste skiftas, 24 kap ÄB. Dödsbodelägarna kan alltså komma överens om att sammanleva i ett oskiftat bo, såväl muntliga som skriftliga avtal är giltiga. Varje dödsbodelägare kan dock säga upp avtalet om sammanlevnad i oskiftat bo och dödsboet ska då skiftas inom 3 månader, se 24 kap 3 §.
Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Skiftet kan också delas upp i delskifte, boets tillgångar måste därför inte skiftas vid ett och samma tillfälle. Om alla dödsbodelägare är överens, är det även möjligt att skifta ut en eller flera dödsbodelägare, medan övriga dödsbodelägare andelar kvarstår oskiftade,23 kap 1 § ÄB. Ett sådant skiftesavtal, där ena dödsbodelägaren skiftas ut kräver dock skriftlig form, se 23 kap 4 § ÄB.
Ni som dödsbodelägare är inte heller bundna av lagens bestämmelser om arvslott, vilket innebär att ni, om ni är överens kan fördela tillgångarna mellan er som ni vill. Inte heller är dödsbodelägare bundna av de värden som den avlidnes tillgångar har värderats till i bouppteckningen, utan ni kan komma överens om andra värden exempelvis om aktiernas värde skulle förändras.
Är ni dock inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångsskifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.
Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.
Sammanfattning
Ni som dödsbodelägare kan om ni är överens fördela eller värdera egendomen er emellan som ni själva vill. Det är också möjligt om alla dödsbodelägare är överens, att lösa ut en dödsbodelägare ur boet medan andra dödsbodelägare kvarstår i ett oskiftat bo. Är ni inte överens om hur egendomen ska fördelas kan var och en av delägarna söka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten, som har till uppgift att fördela den egendom som finns i boet.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
