Vad gäller vid intrång i servitutsrätt?

Question

Hej. Jag är härskande och har ett officalservitut på en väg med 3 m bredd och längd ca 30 m. Det finns idag div hinder, staket samt grindstolpar med en grind med hasp som lås. Hindren är strategiskt utplacerade för att störa då det tydligen var en gammal tvist med förra ägaren Det är ca 2,8 till 3 m mellan hindren samt att dom inte står i linje vilket innebär att det är trångt att passera med personbil, samt att varje gång ska vi ut och öppna grinden. Vägen går bara till min fastighet vilket betyder att alla som använder vägen ska till oss. Att obehöriga passerar har använts som argument för grinden vilket inte stämmer. Servitutet går längs med tomtgräns så staket grindar etc kan enl mig placeras utan att påverka servitutet. I servitutet står det inget om att hinder får sättas upp. snöröjning vill ingen traktorförare utföra då det inte går att passera hindren så vi kan inte åka till tomten vintertid om vi inte handskottar. Vi har köpt och ska riva en bef sommarstuga och bygga åretruntboende men hindren och bredden omöjliggör det då det bör kunna passera lastbilar etc. Ska vi verkligen behöva tåla hindren ?. Är en förrättning om en breddning en möjlighet då servitutet är ca 90 år gammalt och omodernt?. Enligt lantmäteriet bryter definitivt tjänande fastighet mot servitutet men kan inte göra något åt det.
Om tjänande klart bryter mot servitutet så får ändå härskande ett jätteproblem att få sin rätt till servitutet, helt orimligt enligt mig.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är fastighetsbildningslagen (FBL) och brottsbalken (BrB).

Den civilrättsliga aspekten - Vad gäller?

Generellt kan sägas att servitut har en viss "elasticitet", vilket innebär att samhällsutveckling och andra (nya) omständigheter kan medföra att ägaren av den härskande fastigheten, dvs. du, får ändrade befogenheter, alltså befogenheter som skiljer sig från de som ursprungligen gavs vid tidpunkten för upplåtelsen, eller som i det här fallet bildandet, av servitutet, se prop. 1970:20 del B 2 s 739 f. och Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1982 s. 69. Vissa hinder i servitutsrätten kan dock behöva godtas av dig och vid bedömningen av om ett hinder är förenligt med servitutet, dvs. om du som ägare av den härskande fastigheten måste tåla det, brukar syftet med begränsningen och om det framstår som legitimt särskilt beaktas.

Men kvalitativt och/eller kvantitativt mer betydande hinder behöver inte accepteras varför en åtgärd från markägarens sida, dvs. ägaren av den tjänande fastigheten, som tydligt avskär dig möjligheten att nyttja servitutet i regel inte är godtagbart. Undantag kan fortfarande göras om syftet är legitimt och om hindret inte är varaktig. Utgångspunkten är också att servitut inte kan sägas upp eftersom ett servitut enligt lagstiftaren är tänkt att gälla obegränsat i tiden. Utan inblandning av en myndighet, närmare bestämt den statliga lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet, kan din motpart inte säga upp servitutet för det fall denne skulle uppleva dig som besvärlig.

Ett menligt agerande ifrån dennes sida kan också leda till skadeståndsskyldighet, jfr 14 kap. 7 § jordabalken (JB) vari det anges att om den härskande fastighetens ägare har överskridit sin rätt eller ägaren av någondera fastigheten åsidosatt sin skyldighet åligger det honom eller henne att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och ersätta skadan. Notera dock att den sistnämnda bestämmelsen tar sikte på avtalsservitut, men principen torde vara densamma i situationer som rör officialservitut.

Den offentligrättsliga aspekten och oenighet gällande tolkning av officialservitut - Vad gäller?

Den här frågan kan i grunden inte besvaras entydigt. Officialservitut är ett servitut bildat genom ett myndighetsbeslut. Utan tillgång till servitutshandlingarna är det svårt att avgöra vad officialservitutet omfattar mer i detalj. Samtidigt verkar du redan ha fått något slags (muntligt?) förhandsbesked från Lantmäteriet i vilket myndigheten ger dig rätt. Men att Lantmäteriet inte skulle kunna göra något ställer jag mig något tveksam till. På initiativ ifrån dig kan ju en process inledas (om du och din motpart har olika uppfattningar om servitutsrätten vill säga).

Allmänt kan sägas att avtalstolkning syftar till att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna från början hade för avsikt med rättsförhållandet. Men här är det ju inte fråga om något regelrätt avtal, utan om ett myndighetsbeslut. Om du och ägaren till den tjänande fastigheten inte förmår att göra upp på frivillig väg beträffande officialservitutets innebörd måste frågan i princip hänskjutas till samma myndighet som ursprungligen beslutade om bildandet av officialservitutet, dvs. Lantmäteriet, och där få ärendet avgjort genom en s.k. fastighetsbestämning. Enligt 14 kap. 1 § 1 st. 2 p. FBL kan Lantmäteriet ombesörja en fastighetsbestämning, vilken utgör en förrättningsåtgärd som syftar till att bringa klarhet i just tvistiga eller oklara förhållanden avseende servitut och på så sätt för framtiden kunna få till ett rättsligt bindande avgörande. I 14 kap. 3 § FBL uttalas vidare att Lantmäteriet vid förrättningen ska klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna (fastighetsägarna) och därvid noga ange vilka frågor som ska avgöras.

Vidare ska myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen och resultatet av utredningen ska sedan framläggas för dig och din motpart i egenskap sakägare. Alla kända sakägare har rätt att överklaga Lantmäteriets beslut och ska skriftligen underrättas om beslutet, 4 kap. 33 a § 1 st. FBL. Den sakägare som önskar överklaga myndighetens avgörande ska göra det till mark- och miljödomstolen inom fyra veckor, överklagandet ska dock ges in till Lantmäteriet, 15 kap. 6 § 1 st. FBL. Försitter den part som vill överklaga beslutet tidsfristen vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att rätten till domstolsprövning går förlorad, något som i sin tur betyder att beslutet om fastighetsbestämning slutligt kommer att föras in i fastighetsregistrets allmänna del, 19 kap. 2 § 1 st. FBL. Därefter anses fastighetsbestämningen fullbordad, 1 kap. 2 § 2 st. 2 p. FBL.

Den straffrättsliga aspekten - Vad gäller?

I 8 kap. 8 § 1 st. BrB sägs att den som, i annat fall än som anges i detta kapitel, dvs. 8 kap. BrB (vari de s.k. tillgreppsbrotten regleras), olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt, olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet. För egenmäktigt förfarande döms också den som med våld eller hot om våld hindrar någon annan att utöva sin rätt att hålla kvar eller ta något.

När det gäller egenmäktigt förfarande i fastighetsrättsliga sammanhang (vilket det är fråga om i den nu uppkomna situationen) behöver följande noteras. En första förutsättning är, vilket redan följer av lagtexten, att gärningen är olovlig och medför intrång i någon annans besittning. Annars kan inget ansvar utkrävas. Exempel på detta kan vara när någon anbringar eller bryter stängsel, bygger, plöjer, gräver, upptar väg eller låter djur beta (återigen olovligen). Ytterligare exempel på besittningsintrång hänförligt till brottet egenmäktigt förfarande är parkering av fordon på annans fastighet, banande av stig liksom brukande av väg ägnat att åstadkomma påtagligt slitage på vägbanan. Att uppsåtligen hindra någons bruksrätt, exempelvis sådana nyttjanderätter som tillkommer arrendatorer, hyresgäster och/eller innehavare av servitut kan också utgöra ett egenmäktigt förfarande. För ytterligare vägledning beträffande den rättsliga bedömningen i de här fallen, se exempelvis HD:s avgörande NJA 1982 s. 621.

Notis: HD styr rättspraxis både på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Sammanfattningsvis och utifrån ovanstående kan konstateras att du, som svar på din första fråga, inte ska behöva tåla de aktuella hindren. De är, såvitt jag kan bedöma, varken legitima eller skäliga. Dessutom verkar de vara varaktiga. Det bör således röra sig om ett otillåtet intrång i din servitutsrätt. I vart fall enligt min mening.

Det finns flera tillvägagångssätt i det här fallet. Dels torde du på civilrättslig grund kunna yrka ersättning inom ramen för en sedvanlig skadeståndstalan. Vidare kan en polisanmälan göras. Även om denna inte skulle leda till någonting mer konkret kan det av rena signalvärdemässiga skäl finnas anledning att överväga att göra en sådan. Det kan i sin tur få viss påverkanseffekt och i förlängning även leda till självrättelse hos ägaren av den tjänande fastigheten. En ny förrättning hos lantmätaren kan också vara ett alternativ, vilket du själv redan har varit inne på.

Därutöver skulle du kunna ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten och då med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). I 4 § 1 st. 1 p. BfL sägs att en ansökan om särskild handräckning får avse en skyldighet för svaranden (den tjänande fastighetens ägare) att vidta rättelse när sökandens (din) besittning egenmäktigt har rubbats eller någon annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom, eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i den kommande processen mot den andra fastighetsägaren och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi kan också upprätta all nödvändig dokumentation. Vi har god erfarenhet av fastighetsrättsliga tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,