Vad gäller vid förskott på efterarv?
Frågan gäller arv mellan syskon. Min frus far lät äldste son ta över deras jordbruksfastighet, vilket innebar att han övertog reverserna som fanns på fastigheten. De var tre syskon varav den ena brodern tidigare gått bort. Det är endast frugans mor som är i livet. Nu visar det sig att äldste sonen "sålt" fastigheten som han övertog under taxeringsvärdet till den bortgångne sonens son. Nu ställer sig min fru frågande om hon kan lämnas lottlös? Är det bara inventarier och tillgångar som finns kvar i bostadsfastigheten den dagen hennes mor går bort som skall fördelas på bror och frugan samt bortgångne sonens tre barn. För mig ter det sig som minst sagt märkligt att förfördela två barn i barnaskaran som det nu har blivit. Har frugan någon rättslig del i jordbruksfastigheten den dagen hennes mor går bort? T.ex. att äldste sonen skall betala en tredjedel av taxeringsvärdet då han övertog fastigheten till frugan?
Lawline svarar
Min utgångspunkt för svaret
En fader har gått bort. Angående släktkonstellationen har innan faderns frånfälle en av tre barn avlidit. Nu lever modern och de två övriga barnen samt det bortgångne barnets son. Ett av barnen fick överta jordbruksfastigheten, vilken senare sålts till det bortgångne barnets son för underpris. Jag antar att det barn som övertagit jordbruksfastigheten från fader gjort så innan faderns död samt att fadern och modern varit gifta. Vidare antar jag att samtliga barn var fadern och moderns gemensamma. Stämmer ej dessa antaganden är du välkommen med en specificerande fråga. Frågan angår vad som gäller avseende arv.
Vad gäller avseende arv vid den ena makens frånfälle?
Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken ska dessa tillges efterarv ur motsvarande den andel av kvarlåtenskapen som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne (3 kap. 2 § 1 och 3st ÄB). Detta innebär förenklat att arvet från fadern kvarstår men kan utfås förs vid moderns död. Om inget testamente upprättats som stadgar annat utgör denna andel en tredjedel av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB).
Vad gäller angående fördelningen mellan arvtagarna?
Fördelningen
Bröstarvingar ärver lika lott. I det fall en bröstarvinge avlidit träder dennes avkomlingar i dennes ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).
Förskott på arv
I det fall som gäller utifrån mina antaganden så är övertagandet av jordbruksfastigheten att ses som ett förskott på arv om övertagandet skett såsom gåva (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Med gåva avses överlåtelse utan motprestation eller enbart obetydande sådan. Det ses inte som ett förskott på arv om fadern genom viljeförklaring angett att så ej ska vara fallet. Sådan viljeförklaring kan ske vid gåvan eller senare men inte i efterhand ändras till nackdel för förskottstagaren (NJA 2000 s. 262; 6 kap. 1 § första stycket ÄB). Vidare görs frånsteg från huvudregeln om förskott med hänsyn till om samtliga bröstarvingar givits liknande förmåner (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Följden av förskott som överskrider förskottstagarens arvsandel är att avräkning sker från dennes arv motsvarande överskridande förskott (6 kap. 1 § ÄB). Som huvudregel sker detta utifrån värdet av egendomen vid tiden för övertagandet, men annat kan gälla med hänsyn till omständigheterna (6 kap. 3 § ÄB). Det är oklart vad som avses med sådana omständigheter men undantaget bör tillämpas restriktivt och värdeförändringar efter övertagandet bör som utgångspunkt inte föranleda annan bedömning.
Avräkningen sker olika beroende av om jordbruksfastigheten utgjorde giftorättsgods eller faderns enskilda egendom. Som huvudregel utgör egendom i ett äktenskap giftorättsgods (se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Om fastigheten var faderns enskilda egendom sker avräkning enbart från efterarvet från fadern. Om fastigheten utgjorde giftorättsgods sker avräkning i första hand från efterarvet efter fadern och, om detta inte är tillräckligt, i andra hand från arvet efter modern. Det påverkar inte bedömningen att fastigheten sedan till underpris överlåtits till det avlidna barnets son.
Om förskottet är för stort för att fullt ut kan avräknas från kvarlåtenskapen råder en stark huvudregel att förskottstagaren inte är skyldig att återbetala något. Detta frångås enbart om fadern beslutat att återbetalning ska förekomma vid tiden för övergången (6 kap. 4 § ÄB). Anledningen härför är en vilja från lagstiftarens sida att tillgodose arvlåtarens vilja att fördela sin egendom på visst vis. Sannolikt anses ingen återbetalningsskyldighet föreligga i detta fall, även om det inte är tillräckligt med avräkning.
Sammanfattning
I detta fall är bröstarvingarna efterarvsberättigade efter fadern vid moderns död (se 3 kap. 2 § ÄB). Fördelningen mellan bröstarvingarna ska vara lika om inte annat anges i testamente (se 2 kap. 1 § ÄB). Vid förskott på arv avräknas förskottets värde från förmånstagarens arv innebärande att övriga arvtagare får större andel av kvarlåtenskapen i "utjämningssyfte". Avräkningen varierar beroende på omständigheterna, vilket redogörs för under avsnittet om förskott på arv. Ingen möjlighet föreligger att kräva återbetalning från den arvinge som mottagit förskottet. Frugan har således ingen rätt till viss andel i fastigheten men åtnjuter däremot visst lagstöd för "utjämnande" arvsberäkning.
Hoppas du fick din fråga besvarad, men var medveten om att det grundas i vissa antaganden!
Vänlig hälsning,
