Större skulder än tillgångar vid makes dödsfall
En bekants man har avlidit, han var anställd av ett annat företag men hade också en enskild firma. Båda var 60 år när han dog av cancer. Hon har hela tiden trott att han var rik och hade mycket pengar. Hela huset med ett värde på 500 000 stod skrivet på honom och han ägde huset långt innan de träffades. Huset hade lån på 400 000 ,hälften på dem var. Hon har inget jobb och inga tillgångar men ett lån på ett hus som hon inte äger och där hennes lån betalades av hans autogiro. Han gjorde avdrag för hela lånet i sin deklaration, även för hennes del eftersom hon inte hade någon inkomst. De var gifta sedan 15 år, ingen av dem hade barn och hon pratar inte ett ord svenska. De kom båda till Sverige från samma land, han för 35 år sedan och hon för 15 år sedan. När han dog hade han och firman andra skulder på 700 000 förutom huslånet och inga tillgångar förutom huset. Fråga: Finns det några möjligheter för henne att bli av med lånet och i så fall hur?
Tankar och funderingar. Vad händer med henne nu. Kommer banken och kronofogden att ta huset och allt annat och hon stå kvar med 200 000 i skulder utan några tillgångar. Om hon tar lagfarten på huset och säljer det för 500 000 (hon ärver ju huset) kan hon då betala av hans och hennes huslån innan andra skulder ska betalas så att hon blir skuldfri? Om hon hade dött istället hade då banken förlorat 200 000 eftersom hon inte äger något hus eller något annat heller och man inte ärver varandras skulder? Hur kan banken låna ut 200 000 till någon utan tillgångar och utan inkomst?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När dödsfall inträffar upplöses äktenskapet (1:5 Äktenskapsbalken (1987:230)), länk hittar du HÄR. När äktenskapet upplöses, ska makerna egendom fördelas mellan dem genom boldelning (9:1) I bodelningen ska giftorättsgodset ingå, giftorättsgods är sådan egendom i den mpn den inte är enskild egendom. Enskild egendom är bl.a. vad som till följd av äktenskapsförord är enskild, egendom som en make har fått i gåva an bågon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7:2 p.1 och p.2). Om det bara finns giftorättsgods, sker alltså en hälftendelning av egendomen som makarna hade. Ena hälftendelen har makan rätt till och den andra hälftendelen kommer att tillfalla den efterlevande makan som arv. Makan får alltså "allt" i detta fallet. I detta fallet behövs ingen bodelning göras.
Den situationen du beskriver blir dock annorlunda i och med skulderna. Eftersom det finns mer skulder än vad det finns tillgångar behöver ni göra en bodelning för att separera ut den egendom som fordringsägarna kan kräva betalt ur. Det första ni bör göra är alltså att göra en bodelning.
Gällande lånet på fastigheten: I mitt svar kommer jag utgå ifrån att makarna svarade solidariskt för lånet. Att makarna svarar solidariskt för lånet innebär att banken kan kräva vem den vill av makarna på hela skuldbeloppet. Sannolikheten att detta är fallet för makarna är väldigt stor, då banken i de flesta fallen kräver att man svara solidariskt för lånen. Mest sannolikt är att banken har panträtt i fastigheten, banken kommer då att lösa panten för att få ut sin skuld (dvs. 400.000kr), kvar blir då 100.000. Enligt gällande äktenskapsrättsliga regler ska en hälftendelning av detta då ske. Det blir alltså 50.000kr kvar till makan, och 50.000kr till dödsboet (som går till att betala de återstående skulderna). Huruvida fodringsägarna kommer att söka makan för lånen/lånet som är kvar också kan jag inte svara på, dvs. att dem vill ha ut de 50.000kr som hon får genom bodelningen. Det är dock hennes pengar som de inte ska ha rätt till, då den efterlevande maken inte är skyldig att betala den avlidne makens skulder med sin del av makarnas sammanlagda bo.
Min rekommendation är gällande huset att ni hör av er till banken och reglerar skulden där, utifall att det finns panträtt i huset. Hör även av er till de andra borgenärerna. Om borgenärerna blir oroliga finns det möjlighet för dem att sätta dödsboet i konkurs (se 2:14 Konkurslagen (1987:672)) LÄNK. Om panträtt finns för fastighetslånet kommer de ha “första tjing” på pengarna. Någon försäljning ska ni inte göra på egen hand, då finns möjlighet att ogiltigförklara den rättshandlingen i efterhand. Ett tips är att ni kan anlita en arvsskiftesman via tingsrätten, som kan hjälpa er med det här.
I det fallet att hon hade dött, och under förutsättning att banken har panträtt i fastigheten, så förlorar de inga pengar eftersom de kan sälja denna för att få ut sina pengar. Om panträtt inte hade förelegat så hade banken troligtvis hört av sig och frågat om maken skulle vilja ta över lånet, i annat fall skulle de försöka få till en exekutiv försäljning av fastigheten. Detta i och med att de troligtvis svarar solidariskt för lånen.
På din fråga hur de kan låna ut 200.000kr till en person som inte har tillgångar och inkomster blir mitt svar att lånet, som jag tidigare framhållit, med störstsa sannolikhet är förenad med panträtt i fastigheten som säkerhet för deras lån. Samt att de troligen också svarar solidariskt för lånet, det vill säga att banken kan söka vem som helst av makarna vill, för att få betalt.
Om det är något som du tycker är oklart i mitt svar får du gärna höra av dig till mig. Min mail: fredrik.holst@lawline.se
