Ska ett förskott på arv läggas till kvarlåtenskapen vid fördelning av arvet?
Hej ska förskott på arv givna till barn utom äktenskapet och givna före äktenskapet ingicks av den avlidne alltid beaktas när man räknar ut laglotten? D.v.s. ska de läggas till den avlidnes behållning i form av giftorättsgods och enskild egendom.
Antag som exempel att den avlidne har 500 000 i giftorättsgods och 400 000 i enskild egendom och gåvan en fastighet är värderad till 600 000.
Blir laglotten hälften av 1 500 000 eller hälften av 900 000 eller hälften av något annat belopp?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Utgör gåvor till barn alltid förskott på arv?
Förskott på arv regleras i ärvdabalken 6 kap. Enligt 1 § samma kapitel presumeras att en gåva från den avlidne till dess bröstarvingar, alltså barn, utgör förskott på arv. Med presumeras menas lite förenklat att man utgår från att gåvan utgör förskott på arv, om inget annat visar på motsatsen. Har t.ex. den avlidne skrivit i ett gåvobrev att gåvan inte ska ses som ett förskott, faller presumtionen.
Ska ett förskott på arv läggas till vid uträkning av arvslotten?
Denna fråga regleras i 6 kap. 5 §, som lyder: Har förskott givits, skall, för bestämmande av arvslotternas storlek, kvarlåtenskapen före delningen ökas med förskottets värde eller, om avräkning ej kan till fullo ske å förskottstagarens arv, med vad därå kan avräknas.
Paragrafen kan vara svår att förstå, eftersom den både är gammal och rör en ganska komplicerad metod för uträkning av arvslott. Jag ska försöka förtydliga:
Gåvans värde vid gåvotillfället (se 6 kap. 3 §) ska läggas till den totala kvarlåtenskapen. Om fastigheten var värd 600 000 vid tidpunkten för gåvan ska således 600 000 läggas till. Samma belopp ska sedan avräknas från gåvomottagarens arvslott. Detta förutsätter dock att 600 000 inte är mer än den totala arvslotten för gåvomottagaren. Enligt 6 kap. 4 § behöver en gåvomottagare nämligen inte ersätta boet med egna pengar om hela gåvan inte kan avräknas mot arvslotten. För att kunna göra en korrekt fördelning skulle jag därför behöva veta hur många syskon som ska dela på arvet.
För att förtydliga kommer ett exempel, där jag antar att det är två syskon som ska dela på arvet: A, som är den avlidne, har gett sitt ena barn B en gåva värd 600 000 kr. När A dör är B det andra barnet C, A:s enda bröstarvingar och de ska därför dela på arvet. Boet är värt 900 000 kr, vilket egentligen skulle ge B och C 450 000 kr vardera (900 000 kr/2=450 000 kr).
Boet ska dock ökas med gåvans värde, dvs. 600 000 kr, vilket ger 1 500 000 kr (900 000 kr+600 000 kr=1 500 000 kr). B och C ska då vardera få 750 000 kr var (1 500 000 kr/2 = 750 000 kr). Eftersom B redan fått 600 000 i gåva får hon ytterligare 150 000 kr medan C får 750 000 kr.
750 000 + 150 000 = 900 000, vilket kvarlåtenskapen räcker till.
