Självförvållat rus eller ansvarsfrihet p.g.a. tillfällig sinnesförvirring?
Hej,
Jag har haft en medicinsk biverkan, en medicinsk intoxikation, av ett SSRI-läkemedel som gjorde mig tidvis både personlighetsförändrad och våldsam. Jag är åtalad för misshandel, men minns dock inte själva gärningen pga vad min läkare säger är en "blackout" som är en bieffekt av medicineringen. Jag har inte haft uppsåt att skada någon. Någonstans har jag läst att inom svensk straffrätt gäller att den som tar mediciner som ordinerats av läkare i normalfallet undgår straffansvar om dennes normala handlande sätts ur spel. Stämmer detta?
Lawline svarar
Hej,
tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
I svensk rätt krävs normalt att ett brott begås med uppsåt för att en person ska kunna bli dömd. Har en gärning begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk (droger, alkohol etc.), är det ändå möjligt att dömas. Detta framgår av 1 kap. 2 § Brottsbalken (1962:700), BrB. Den här ”rusläran” innebär att man inte får ställa strängare krav på en som är berusad, än vad man ställer på ensom är nykter eller tvärt om.
En gärningsmannen saknar ibland uppsåt till följd av sitt självförvållade rus. Man efterger kravet på uppsåt i viss mån, vilket medför att gärningsmannen således trots detta kan fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Det är också tillräckligt om uppsåt funnits endast under själva ruset. Finns däremot inget uppsåt alls så är inget brott begånget.
I ditt fall kan man argumentera för att du fick en massiv överreaktion, patologiskt rus. Patologiskt rus klassas som allvarlig psykisk störning enligt 30 kap. 6 § BrB. Det innebär att fängelse inte bör väljas som påföljd.
Ansvarsfrihet?
"En förutsättning för tillämpning av 1 kap. 2 § andra stycket BrB är beträffande rus att detta är självförvållat och beträffande annat tillstånd att gärningsmannen genom eget vållande råkat i tillståndet [...] Var gärningsmannen på annat vis tillfälligt från sina sinnens bruk, föreligger i regel inte eget vållande om tillståndet uppstått till följd av medicinering som föreskrivits av läkare." Citat ur Brottsbalken - en kommentar, Berggren m fl. Det är detta som du måste hört.
Det som jag citerat kan vara aktuellt i ditt fall. Vid tillfälliga sinnesförvirringar gäller med viss sannolikhet en oskriven undantagsregel istället för 1 kap. 2 § BrB, som jag tagit upp ovan. Den oskrivna undantagsregeln gäller för den händelse att den tillfälliga sinnesförvirringen uppkommit utan gärningsmannens egna vållande, och ska i dessa fall utgöra en ursäktande omständighet som leder till ansvarsfrihet för gärningen.
Sammanfattningsvis tror jag att du skulle kunna falla in under den oskrivna undantagsregeln och frias i domstol. Det är dock svårt att utan all bakgrundsinformation ta ställning. Vill du så kan du försöka överklaga din misshandelsdom, om fristen för överklagande inte gått ut. Har fristen gått ut kan du eventuellt beviljas resning. Ta gärna hjälp av en jurist.
Med vänliga hälsningar
