Separation - när ska man flytta och vad händer med sakerna?
Min sambo, jag och vårt 18-åriga barn (går i gymnasiet) bor i en hyreslägenhet i en flerfamiljsvilla. Flerfamljsvillan ägs av sambon. Vi har bott ihop i 18 år. Finns inget samboavtal. Jag har några frågor om vad som gäller vid separation:
1. Hur lång tid har jag på mig att flytta om jag inte får bo kvar för sambon?
2. Möbler i lägenheten: Har jag rätt att ta det som var mitt från början?
3. Vad gäller för gemensamt inköpta möbler?
4. Måste han släppa in mig för att hämta mina personliga saker?
5. Kan barnet kräva att få bo kvar?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du är sammanboende med en person i en hyreslägenhet, och att du undrar hur separationen ska gå till och hur egendom delas upp. Separation mellan sambors regleras huvudsakligen av sambolagen. För tydlighetens skull kommer jags strukturera upp svaret utifrån dina ställda frågor!
Hur lång tid har du på dig att flytta och kan han hindra dig från att hämta din saker?
Dessa två frågor hänger något ihop, och därför behandlar jag dem tillsammans här. Hur lång tid du har på dig att flytta ut, handlar som utgångspunkt om vad ni kommer överens om. Om du också står på hyreskontraktet, så gäller detta som utgångspunkt, och sambon kan inte varken i egenskap av medhyrestagare eller potentiell hyresvärd, tvinga dig att flytta ut hur som helst. Men svaret på denna fråga beror i stort egentligen på var i separationsprocessen man är.
Utgångspunkten är att ett samboförhållande först anses upplöst när en sambo flyttar ut (2§ sambolagen). Till dess skulle du i teorin kunna bo kvar, och under denna tid kan han inte heller hindra dig att hämta dina saker. Men under denna tid, kan någon av er ansöka om bodelningsförrättare eller väcka talan vid domstol att överta bostaden (22§ + 26§ sambolagen). Då kan samboförhållandet också anses upplöst (2§ 2st sambolagen). En part kan då vid domstol söka om att domstolen ska, tills bodelningen är avslutad, bestämma vem som ska bo kvar i bostaden, och att den andra sambon då inte får besöka (28§ sambolagen). Den sambon som domstolen bestämmer ska bo kvar, har då rätt att använda det gemensamma bohaget som finns i bostaden tills vidare, men domstolen får också bestämma annat om viss specifik egendom (29§ sambolagen). Efter att domstolen fattat detta beslut, om vem som ska bo kvar, måste alltså den andra sambon flytta ut genast.
Det finns alltså ett utrymme, beroende på var i processen man är när du vill hämta dina saker, att vägra dig tillträde till lägenheten. Utgångspunkten är såklart att du har rätt att få dina saker med dig vid utflytt, men denna rätt ger dig inte rätt att komma in i lägenheten efter att du flyttat ut, utan hans samtycke. Du kan i stället då via Kronofogden begära handräckning, för att få ut egendom som är din, som han vägrar lämna ifrån sig. Då ansöker du hos Kronofogden om handräckning, anger vilken egendom du vill få tillbaka, sen kommer de kontakta din sambo som får yttra sig. Om din sambo skulle bestrida, så kan du ta ärendet till domstol, annars går Kronofogden in i lägenheten och hämtar tillbaka sakerna. Du kan läsa mer om detta på Kronofogdens hemsida, om ett dilemma kring detta skulle uppstå. Så från dess att du tvingats flytta ut, kan du alltså inte kräva att få komma in i lägenheten längre, men du har såklart rätt till dina saker. Om du går in i lägenheten utan hans samtycke, efter att du blivit tvingad att flytta ut, kan du göra till skyldig till brott, så som hemfridsbrott. Om han vägrar dig dina saker, kan han också göra sig skyldig till brott, och du kan då i den situationen anmäla honom till polisen, även om jag hoppas att ni löser det utan att behöva involvera polisen på något håll.
Om du ännu inte flyttat, och ingen av er sökt vid domstol enligt ovan, gäller generella regler om hyresvärds rätt att säga upp hyresgäst. Om din sambo äger fastigheten på ett sätt som gör honom till din hyresvärd, krävs det stöd i lag för att han ska få säga upp ditt hyreskontrakt och tvinga dig att flytta. Som utgångspunkt gäller ett hyresavtal på obestämd tid, och då är uppsägningstiden som utgångspunkt 3 månader om inget annat stadgas i era avtal (12 kap 3-4§ JB). Det krävs skäl för att säga upp en hyresgäst, både inom och utanför uppsägningstiden (12 kap. 42 + 46§ JB). Anledningen till att jag inte fullständigt redogör för innehållet i dessa regler är för att jag inte kan tolka in din situation som en grund för uppsägning i sig. Dock kan det finnas bestämmelser i er hyreskontakt som konkretiserar vissa av dessa grunder för uppsägning. Så om han står som hyresvärd på kontraktet, kan du kolla närmre på kontraktet kring uppsägningstid och liknande, men utan specifika skäl kan han inte säga upp dig.
Vad händer med möblerna?
När ett samboförhållande upphör kan en av er begära en bodelning, för att dela upp er så kallade samboegendom. All egendom ska inte ingå i bodelningen, utan endast det som utgör er samboegendom (8§ sambolagen).
Samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning (3§ sambolagen), med undantag för egendom som en sambo fått genom gåva, arv, testamente eller substitut för detta, om det finns en föreskrift om att egendomen utgör enskild egendom (4§ sambolagen). Det bohag som ska ingå i bodelningen, vars värde ni ska dela på, är alltså möbler, hushållsmaskiner och andra inre lösa föremål som är avsedda för det gemensamma hemmet. Egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål, så som en sommarstuga eller husvagn, och egendom som används uteslutande av den ena sambon, exempelvis ett piano, dator, mobiltelefon, ska inte ingå i bodelningen. Av definitionen "inre löst föremål" undantas också exempelvis bilar och annat som inte finns i er bostad, som utgångspunkt.
Detta innebär alltså att egendom som du har skaffat innan ni blev tillsammans, utan att skaffa den för ert gemensamma bruk, inte ska ingå i bodelningen. Du får alltså behålla detta, men möbler som ni införskaffat gemensamt, eller en av er i syfte att det ska användas gemensamt, ska delas mellan er.
Om någon av er begär en bodelning, innebär detta att det som utgör er samboegendom, och skulder därav, ska värderas och läggas ihop, och sedan delas lika mellan er (12-14§ sambolagen). Då får ni ut värdet som delas mellan er lika, och sedan får ni komma överens om vilken egendom som vem ska behålla, eller om allt ska säljas och delas på i pengar. Utgångspunkten är att den sambon som bäst behöver samboegendomen får behålla den, men om den som behöver den bäst, inte äger egendomen, krävs det att det är skäligt att ändå ge personen den. Man har dock rätt att istället för att lämna över egendomen, istället lämna pengar för den (16-17§ sambolagen).
Vad händer med lägenheten?
Vad gäller lägenheten, utgör den samboegendom om den är avsedd som ert gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål (5§ 3p sambolagen). Er hyresrätt skulle då sannolikt anses ingå i er samboegendom om ni skaffade den i syfte att flytta ihop i, och då gäller som ovan samma regler om den som bäst behöver den, får behålla den. Ett argument för att få behålla bostaden, är bland annat om gemensamma barn ska bo kvar där. Om ni inte skaffade den för att flytta ihop i, utan låt säga att en av er bodde där innan ni träffades, kan den andra sambon få ta över lägenheten, om den behöver den bättre och det inte utifrån omständigheterna i övrigt är oskäligt (22§ sambolagen).
Kan barnet kräva att bo kvar?
Att ni flyttar isär innebär inte per automatik att vårdnaden om barn ändras. Om jag förstått dig rätt, så är ert barn 18 år gammalt, och är då myndig med en egen bestämmanderätt. Vårdnaden om ett barn består tills dess barnet fyllt 18 år (6 kap 2§ föräldrabalken). Ert barn kan alltså som utgångspunkt själv bestämma vart hen vill bo, under förutsättning att detta godtas av den föräldern som hen vill bo hos. Det krävs alltså inte något särskilt beslut, eller ens någon skyldighet för föräldrar till barn som fyllt 18 år, att bestämma var barnet ska bo. Så barnet kan inte kräva att få bo kvar, eftersom ni inte längre har vårdnad om barnet på grunden att hen fyllt 18 år. Barnets myndighetsålder påverkar alltså både er rätt att bestämma var barnet ska bo, och er skyldighet att husa barnet med boende. Om den föräldern, som barnet vill bo hos, godtar detta, så gäller detta, men den föräldern är inte längre skyldig att godta det heller.
Sammanfattning och råd
Tiden för när du måste flytta ut beror alltså huvudsakligen på var i separationsprocessen ni är. Så länge ni inte inlett något förfarande vid domstol om att förordna om boende eller bodelningsförrättare, och du alltså bor kvar i lägenheten – så finns det ingen senaste tid för är du måste flytta ut. Att ni bestämmer er för att "göra slut" utgör i sig alltså ingen skyldighet för dig att flytta ut. Sannolikt kan hans potentiella roll som hyresvärd inte heller påverka detta om det inte föreligger specifika omständigheter. Men om någon ansöker hos tingsrätten om att exempelvis ta över boendet, då kan du bli tvungen att flytta ut efter detta om det är du som ska flytta. Då ska du göra det genast. Även utan detta, men efter bodelningen är klar och bostaden har fördelats, kan du tvingas att flytta ut. Innan punkten då du är tvungen att flytta ut, skulle jag säga att han inte kan hindra dig från att hämta dina saker. När du inte längre har rätt att bo kvar, kan han hindra dig från att komma in i lägenheten, men han kan inte hindra dig från att få egendom som inte utgör samboegendom. Då kan du ta hjälp av Kronofogden, och slutligen även anmäla honom till Polisen, då det kan utgöra att brott att hindra dig från att få din egendom. Tänk dock på att du också kan göra dig skyldig till brott om du tar dig in i lägenheten utan hans samtycke då.
Vad gäller möblerna, så ska ni inte dela på egendom som någon av er köpt innan förhållandet utan att syftet var att det skulle användas av er gemensamt. Har du alltså ägt en soffa sedan innan ni träffades, som du köpte till dig själv, ska ni inte dela på denna. Detsamma gäller egendom som ni skaffat under förhållandet, men som uteslutande används av en av er, personlig egendom. I övrigt, ska sådan egendom som finns i ert hem, som ni köpt för gemensamt bruk, delas lika mellan er.
Slutligen har ert barn, om denne fyllt 18 år, rätt att själv bestämma var hen vill bo, men det finns inget berättigat krav, eftersom ert vårdnadsansvar faktiskt har upphört. Men om föräldern som bor kvar godkänner det, skulle jag säga att ert barn får bestämma själv att bo kvar.
Avslutningsvis rekommenderar jag verkligen er att försöka komma överens om så mycket som möjligt, både avseende boendesituationen för dig och ert barn, samt hur hela processen ska gå. Om ingen av er begär bodelning, kan ni egentligen fritt bestämma hur ni ska dela på era saker och vem som ska bo kvar. Men kan ni inte komma överens om detta, kan ni ansöka vid domstol om bodelningsförrättare som hjälper er att dela på egendomen, och även vid domstol ansöka om beslut om vem som ska bo kvar. Ni kan vidare också ta hjälp av en jurist som hjälper er vidare och vägleder er i separationen och uppdelningen av egendomen. Önskar ni vidare hjälp från vår juristbyrå är du välkommen att återkomma till mig, så kan jag sätta dig i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
Annars hoppas jag att du har fått någon vägledning i dina frågor!
Vänligen,
