Särkullbarns andel vid efterarv
Makar med enbart särkullbarn på båda sidor. All egendom är på båda sidor enskild. Om en ärver hälften av den andres egendom med fri förfogande rätt/ full äganderätt. Hur blir kvotdelen, efterarvet.?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
När den ena maken dör, har dennes särkullbarn rätt till sin arvslott direkt. Först skall dock bodelning göras, men eftersom du skriver att all egendom är enskild innebär det naturligtvis att bodelningen inte kommer att omfatta någon egendom alls.
Om det inte finns något testamente, innebär detta att särkullbarnen kan kräva ut hela arvet vid sin förälders död om de skulle vilja ( Ärvdabalken 3:1, se https://lagen.nu/1958:637). I annat fall kommer den andel av den sist levande makens egendom som motsvarar den andel arvet utgjorde att vid den sist levande makens död att tillfalla särkullbarnen (Ärvdabalken 3:2). Särkullbarnen kan även kräva ut endast en del av arvet, men i stort sett samma regler gäller; se följande exempel:
A och B är gifta, med värdet 300000 respektive 500000 kr i enskild egendom var. B har två särkullbarn, C och D., men paret har inga gemensamma barn.
B dör, utan att ha skrivit något testamente. Eftersom all egendom är enskild sker ingenting särskilt i och med bodelningen. Enligt huvudregeln (Ärvdabalken 3:1) skall B:s egendom (värdet 500000 kr) tillfalla A med fri förfoganderätt. C och D kommer dock överens om att kräva ut hälften av arvet, det vill säga 125000 kr var. Alltså tillfallet 250000 kr A med fri förfoganderätt. A har därmed 550000 kr i egendom, men den andel de 250000 kr utgör (250000/550000≈45,5%) skall vid A:s död tillfalla C och D.
Några år senare dör A. A:s egendom har innan dödsfallet minskat till 350000 kr. C och D skall då få ut c:a 45,5 % ((250000/550000)X350000), vilket är ungefär 159091 kr (eller lite under 80000 kr var).
Om C och D inte hade krävt ut något av arvet alls vid B:s död, hade de haft rätt till 500000/800000=62,5 % av A:s egendom som efterarv.
Man får även testamentera bort totalt hälften av sin egendom, vilket jag uppfattar det som att du menar har skett. Då har naturligtvis särkullbarnens rätt minskat till hälften, vilket är deras laglott; vad de alltid har rätt till (halva "arvlotten" om inget testamente hade funnits). Se följande exempel:
A och B är gifta, med värdet 300000 respektive 500000 kr i enskild egendom. B har två särkullbarn, C och D, men paret har inga gemensamma barn.
B dör, men har testamenterat sin egendom till A. 50 % av egendomen kan dock inte omfattas av testamentet. Bodelningen förändrar inte egendomsläget, eftersom all egendom är enskild. 250000 kr tillfallet A genom testamentet, och de övriga 250000 ärver A med fri förfoganderätt. De sistnämnda 250000 kr utgör 250000/(300000+500000)=31,25 % av A:s egendom.
När A dör har C och D rätt till 31,25/2=15,625 %, eller runt 16 %, av A:s dåvarande egendom var.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
