När aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet?
Jag har en fråga om gåvor, arv och det förstärkta skyddet.
En far till tre barn har skänkt en fastighet värd 10 miljoner kronor till en bröstarvinge och upprättat gåvobrev där det framgår att fastigheten ej ska utgöra förskott på arv. Bröstarvingen övertar fastigheten och flyttar in. Även fadern fortsätter att bo i fastigheten.
5 år senare avlider fadern efter lång sjukdom som han har haft sedan 20 år.
När arvet nu ska fördelas återstår bara 100 000 kronor i tillgångar att dela mellan tre bröstarvingar.
De två bröstarvingar som ej fick fastigheten i gåva känner att deras laglotter är kränkta. Med hänsyn till att fadern bodde kvar i fastigheten och dessutom dog relativt kort efter gåvotillfället menar de att fadern haft avsikt att ordna processionen och gåvan måste räknas som förskott på arv på grund av det förstärkta laglottsskyddet.
Bröstarvingen som fick gåvan menar att gåvobrevet klargör att fastigheten inte ska utgöra förskott på arv.
Vem har rätt? Ska fastigheten utgöra förskott på arv eller är gåvobrevet giltigt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras huvudsakligen i ärvdabalken (ÄB). Till att börja med har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott efter sin förälders död. Laglotten utgör hälften av arvslotten vilket är det som arvtagaren hade fått från kvarlåtenskapen om den avlidne inte hade upprättat något testamente efter sig (7 kap. 1 § ÄB). Gåvor som bröstarvingar får av en förälder presumeras vara förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Förskott på arv ska räknas med när laglotten ska beräknas (7 kap. 2 § ÄB). Dock framgår det av frågan att fastigheten inte skulle utgöra förskott på arv och därför blir 7 kap. 2 § ÄB inte tillämplig i första hand.
Förstärkta laglottsskyddet
För att inte föräldrar ska kunna kringgå laglottsskyddet och således missgynna en bröstarvinge finns en det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Det är en undantagsregel som handlar om gåvor som kan likställas med ett testamente. Det förstärkta laglottsskyddet regleras i 7 kap. 4 § ÄB. Av paragrafens första stycke kan man utläsa två situationer när det kan aktualiseras. Antingen om föräldern gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med ett testamente (7 kap. 4 § första stycket ÄB). Gåvor "under sådan omständigheter" kan bli aktuellt när en förälder har gett en dödsbäddsgåva, dvs. en gåva precis innan dennes död. En gåva "på sådana villkor" kan handla om en gåva som föräldern fortfarande har nytta av fram tills denne avlider. Eftersom fadern i din fråga fortsatte att bo kvar i fastigheten är det därför troligt att det rör sig om just en sådan gåva. Har en gåva givits på ett av dessa sätt blir 7 kap. 2 § ÄB ändå tillämplig och gåvans värde läggs till i beräkningen av laglotten (se 7 kap. 4 § första stycket ÄB med hänvisning till 7 kap. 2 § ÄB).
Väcka talan
Om en bröstarvinge känner att ens laglott har blivit kränkt på det sättet som anges i 7 kap. 4 § ÄB kan denne då klandra gåvan och få möjlighet att få ersättning från gåvotagaren. Talan om detta ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Man ska vända sig till den domstol där den avlidne "hade att svara" (10 kap. 9 § rättegångsbalken).
Slutsats
Utifrån de omständigheter som nämns i frågan verkar det som att det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras eftersom fadern fortsatte att bo kvar i fastigheten och således hade nytta av gåvan. Därför är gåvan att likställa med ett testamente. Om de två andra bröstarvingarna vill ha ersättning för laglottskränkningen krävs det då att de väcker talan om detta inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
