Läkemedelsbehandling trots att ena vårdnadshavaren motsätter sig?
Hej
Jag har en son som har ADHD och har gemensam vårdnad med hans pappa. Vi har fått enorm stöd i skolan med olika åtgärder och idag går han i fjärde klass (10 år)
Problemet ligger i att skolan larmar över att han börjar komma efter med skolarbetet och att de vill att vi överväger medicinering. Jag har velat ha medicinering till min son väldigt länge men hans pappa har motsatt sig detta. Han vägrar bara. Jag har varit hos advokat och nu sist var vi hos socialförvaltningen och ingen kommer åt honom... han vägrar lyssna och gå på rådgivning och han vägrar ens prata om det.
Finns det verkligen inget jag kan göra?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Föräldrabalken reglerar vårdnadshavares bestämmanderätt
Vårdnadshavare har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § föräldrabalken). Om barnet har två vårdnadshavare har dessa en gemensam bestämmanderätt (6 kap. 13 § föräldrabalken).
Socialnämnden kan fatta beslut i frågan
Socialnämnden får i vissa fall fatta beslut i frågor där vårdnadshavarna inte kan enas. Detta gäller bland annat hälso- och sjukvårdsfrågor och innebär att om den ena föräldern inte samtycker till en åtgärd, får socialnämnden besluta om åtgärden ändå. Detta ska dock ske under förutsättningen att åtgärden är förenlig med barnets bästa (6 kap. 13a § föräldrabalken). ADHD är just en sådan typ av hälso- och sjukvårdsfråga där socialnämnden kan fatta beslut om behandling trots att en av vårdnadshavarna motsätter sig.
I domen HFD 2015 ref 5 prövade domstolen om läkemedelsbehandling kunde ges för en neuropsykiatrisk sjukdom, trots att den ena vårdnadshavaren motsatte sig behandlingen. Domstolen kom fram till att så är fallet under vissa förutsättningar:
- Det ska vara nödvändigt med hänsyn till barnets bästa
- Det måste finnas ett påtagligt och tydligt behov av insatsen i det enskilda fallet
- Det måste ställas höga krav på beslutsunderlaget
Samarbetssvårigheter kan vara nog för ensam vårdnad
Vid gemensam vårdnad anses det väldigt viktigt att vårdnadshavarna kan samarbeta (6 kap. 5 § föräldrabalken). Utifrån den information du angivit i frågan tolkar jag det som att din sons pappa inte verkar vilja samarbeta. Du skriver att han vägrar prata om det och att han vägrar gå på rådgivning. Ytterligare en möjlighet för dig att åstadkomma att din son får behandling för sin ADHD skulle därmed kunna vara att du får ensam vårdnad om honom. Med tanke på de samarbetssvårigheter du beskriver, tror jag inte att det skulle vara omöjligt för dig att få ensam vårdnad om du begärde det.
Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera dig att vända dig till socialnämnden för att få saken prövad eller begära ensam vårdnad.
Hoppas du har fått svar på din fråga!
Vänligen,
