Föräldrars bestämmanderätt avseende barns vardagliga liv

2015-06-28 i Barnrätt
FRÅGA |Kan jag på något vis anmäla mina föräldrar för att dem håller mig för hårt? Dom har satt extremt starka regler för mig och inget av mina andra syskon som straff för att jag var full på en fest och inte berättade det för dem. Nu får jag knappt träffa mina kompisar länge och jag får inte längre sova borta, åka iväg, vara hemma efter åtta eller gå på fester och mycket annat. Jag tycker att de håller mig mycket hårt och senast de gjorde detta blev jag deprimerad. Finns det någon anmälan jag kan göra?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genomgång av föräldrars skyldigheter Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, 6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381). Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas särskilt vikt avseende risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, 6 kap. 11 § föräldrabalken. Barn kan söka stöd hos socialnämnden, 6 kap. 14 § föräldrabalken.Socialnämnden Var och en som får kännedom eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden i den kommun där barnet vistas, 14 kap. 1 c § och 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Avslutning Dina föräldrar har en långtgående rättighet och skyldighet att se till din omvårdnad och trygghet. Så länge du inte utsätts för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling har de rätt att fatta beslut som de anser är gynnsamma för dig. De ska dock ta hänsyn till din vilja, men i ljuset av din ålder och mognad. Ju äldre du är, desto mer hänsyn ska tas till din vilja. Om du anser att dina föräldrar går för långt, kan du söka stöd hos socialnämnden i den kommun som du bor i. Sök på socialnämnden och den kommun som du bor i på google så får du fram kontaktuppgifterna. Om du är yngre än femton år har dock dina föräldrar stora möjligheter att styra ditt vardagsliv. Nedan hittar du lagarna som jag har hänvisat till i mitt svar.Föräldrabalken. Socialtjänstlagen.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Barnets vilja vid frågan om boende

2015-06-26 i Barnrätt
FRÅGA |Har en 14-årig son som Inte vill bo hos pappa. Hans äldre bror bor hos mig permanent (samma pappa). Han 14-åringen har själv sagt till pappan att han vill vara kvar här. Jag och pappan har stora samarbetssvårigheter och varit hos familjerätten vid flertalet tillfällen. Där har de sagt att sonen får "bestämma själv". Vad är det som gäller?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I ditt fall har din son en vilja att inte bo hos sin far. Vid frågor som rör boende, vårdnad och umgänge är det centrala barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning. I din situation har sonen bott mycket hos dig och är van vid denna miljö. Som du noterar, ska barnets vilja beaktas vid bedömningen av barnets bästa. I normalfallet borde en fjortonårings vilja tillmätas stor betydelse för frågan om vårdnad, umgänge m.m. Man anser att barnet då nått den mognaden att det själv kan fatta rationella beslut som tillgodoser dennes intressen. Således har familjerätten rätt i att sin sons vilja är av stor vikt, så länge man uppfattar att det är barnets verkliga vilja som uttrycks. Vänliga hälsningar,

Kan vårdnadshavare ensam byta skola?

2015-06-16 i Barnrätt
FRÅGA |hej.Jag och min ex-sambo har två barn ihop, dom är 5,5 år gamla.Vi har delad vårdnad, de bor hos mig varannan vecka. Nu efter sommaren ska de börja på 6-års verksamhet i anknytning till ex-sambons bostad.Jag bor 15 minuter i från skolan.Nu vill hon flytta med sin nya kille till en annan komun och byta skola för barnen. Jag vill inte detta då de hamnar i en klass med flera av sin kompisar från förskolan som de har gått ihop med i över 2 år.Får de göra detta utan samtycke från mig?De tycker att jag kan åka varannan vecka med barnen (resan hem-skola-jobb kommer att ta mig 2 timmar enkel resa)Jag vill att de ska gå kvar i den nya skolan.Jag harcäven sagt att de kan bo hos mig hela tiden förutom varannan helg.Få de flytta på barnen utan mitt medgivande?Med vänlig hälsning, Mats
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Tanken är att vårdnadshavare genom gemensam vårdnad ska vara överens och fatta just gemensamma beslut. Detta går dock inte alltid och man kan vara oense om kost, träning etc. Dessa tvister kan inte lösas i domstol på annat sätt än att väcka talan om egen vårdnad. Vissa saker kräver dock lagen båda vårdnadshavarnas underskrifter såsom att skaffa pass, byta skola etc. Ena vårdnadshavaren kan alltså inte byta skola utan din underskrift. Däremot kan hon välja att flytta utan att du kan göra något. Det bästa vore om ni kom överens då detta (som huvudregel) är barnens bästa.

Möjlighet för barn att byta boendeförälder när moderns bostad ej går att vistas i.

2015-06-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Min son är skriven hos sin mamma. Han vill flytta till mig men hon vägrar detta. Han fyller 12 år den 2016-02-02. Han har nu bott hos mig sen den 8 Maj då hennes bostad inte går att vistas i. Nu bor hon hos sin pojkvän i en husvagn. Vet inte hur jag skall gå till väga, Med vänlig hälsning Peder
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!När det gäller frågan om vilken förälder ett barn skall bo hos skall detta beslut tas i enlighet med vad som är förenligt med barnets bästa enligt 6 kap 2a § föräldrabalken. Vid bedömning av vad som utgör barnets bästa skall särskilt fästas avseende vid:- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.Av paragrafens andra stycke framgår att man skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Enligt 6 kap 1 § föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Du har berättat att din son inte kan vistas i moderns bostad men något skäl till detta har inte angivits. Är det så att din son skulle fara illa genom att bo med sin mamma är detta inte förenligt med barnets bästa enligt 6 kap 2a §. Hänsyn bör dock även tas till din son och hans vilja eftersom han är 12 år och bör därmed anses mogen att uttrycka sin vilja. Eftersom han själv sagt att han vill bo hos dig är och troligen uppnått tillräcklig ålder och mognad för att kunna göra ett insiktsfullt val i denna fråga utgör hans önskemål ett gott skäl för att du skall få ha honom hos dig. Om mamman brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för din sons hälsa eller utveckling ska rätten besluta om ändring av vårdnaden enligt 6 kap 7 § föräldrabalken. Det framgår av andra stycket i denna paragraf att vårdnaden då kommer att anförtros den andra föräldern. Att ändra vårdnaden till enskild kan vara en bra lösning på längre sikt om problemen är allvarliga från mammans håll och bedöms vara av varaktig art. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Beslutanderätt om byte av förskola vid gemensam vårdnad

2015-06-27 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och min sambo har separerat och hon har flyttat till annan kommun. Vi har ett barn som är ett år som vi har gemensam vårdnad om som är skrivet hos mig och har kommit in på dagis här sedan en tid tillbaka. Barnet är oftast hos mig. Min fråga är om hon utan min vetskap kan få in barnet på dagis i den andra kommunen också utan att jag godkänner det? Anledningen till att jag frågar är att hon ständigt går bakom ryggen på mig när det gäller vårt barn och att jag inte tycker att man ska bolla en ettåring mellan olika dagisplatser då det inte blir nån stabilitet för barnet.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken utöva beslutanderätten gemensamt. Det krävs alltså som regel att vårdnadshavarna är eniga när gäller beslut i frågor som rör vårdnaden. Bestämmelsen ska emellertid inte tolkas på det sättet att båda föräldrarna ska delta i alla vardagliga förehavanden. Den förälder som har barnet hos sig har rätt att ensam fatta beslut i de flesta frågor som rör den dagliga omsorgen. I förarbetena till föräldrabalken uttalas att till den dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Vad gäller beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid gäller dock att vårdnadshavarna endast kan utöva beslutanderätten gemensamt. Beslut om barnets skolgång anses vara en fråga som är så central att den inte kan hänföras till den dagliga omsorgen. Följden av detta blir att en förälder inte ensam kan fatta beslut i frågor som rör barnets skolgång om föräldrarna har gemensam vårdnad. Med tanke på att barn ofta fortsätter till samma grundskola som den där barnet gått i förskoleklass krävs enighet mellan vårdnadshavarna även vad gäller val av vid vilken skolenhet barnet skall gå i förskoleklass. Vad gäller förskola är läget mer oklart. JO har i ett beslut uttalat att val av förskola i regel får anses fall under den dagliga omsorgen. Som huvudregel har alltså den förälder som barnet bor hos rätt att ensam besluta om var barnet skall gå i förskola. Denna huvudregel har dock en del undantag. Vid val av barnomsorg med någon särskild inriktning, såsom exempelvis religiös eller pedagogisk inriktning, är det tveksamt om beslutet ryms inom ramen för den dagliga omsorgen. Detsamma gäller om det är ett mycket stort avstånd mellan boendeorten och den plats där barnomsorgen kommer att utövas. I dessa fall torde det krävas enighet vårdnadshavarna emellan.Föräldrabalken finner du https://lagen.nu/1949:381.Vänligen,

Kan man avtala om vårdnaden

2015-06-22 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Jag undrar vilka alternativ jag har nu efter att försökt komma överens om ett samarbetsavtal med min ex fru (skild sen 2 år) kring hämtning/lämning, bytesdag m.m. Vi har haft ett möte hos familjerätts assistent på kommunen vilket visade sig inte alls hjälpa oss framåt att skriva ett avtal som passar båda parter, utan tvärtom om. hon hävdade ej juridiskt avtal utan endast moraliskt avtal och båda kan hoppa av och vägra m.m. Jag är orolig inför framtiden vad det gäller samsyn med barnen, att viktiga beslut tas mellan mig och hon som delad vårdnadshavare och inte någon flickvän eller pojkvän. också då hennes inställning är att aldrig i livet byta bytesdag osv. Nu har jag träffat en flickvän sen en tid tillbaka och båda ser en framtid. hon har också egna barn och självklart vill vi också ha en dräglig tillvaro där vi kan harmonisera barn, skola, arbete och fritid tillsammans precis som min Ex fru lyckats med. Ser att det borde finnas ett rättvise system som delad vårdnadshavare. Tex, bara för att vi en gång började med bytesdag på fredagar så kan väl inte det vara skrivet i sten och gälla hela livet? etc. osv. Inget avtal eller överenskommelse är skrivet mellan oss än så länge men jag ser nu att detta är nödvändigt och vill inte vänta med det, för båda parters bästa. Tacksam för tips och rådgivning i min situation. mvh Ronnie
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Vad gäller gemensam vårdnad om barn handlar det om att komma överens tillsammans. Kommer man inte överens kan man dessvärre inte väcka talan mot den andre vårdnadshavaren för att denne tex. inte vill motionera barnet eller ger denne för mycket socker etc. Detta måste ni sköta själva. Går inte detta är enda vägen att väcka talan om ensam vårdnad. Detta är dock inget som rekommenderas då det ligger i barnets bästa att ni har gemensam vårdnad (oftast). Ni kan i och för sig avtala med varandra som ni gjort men jag ser ingen särskild framgång med att väcka talan om avtalsbrott om den andre vårdnadshavaren inte skulle följa avtalet. Hoppas allt löser sig på bästa möjliga sätt och att du fick svar på dina frågor!

Går det att flytta till annan stad utan samtycke trots gemensam vårdnad om barn?

2015-06-12 i Barnrätt
FRÅGA |Om man har gemensam vårdnad, får jag flytta från Göteborg till Piteå fast pappan inte vill?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Gemensam vårdnad utgör inget hinder från att flytta till annan ort utan pappans godkännande. Jag vet inte vad ni har för överenskommelse beträffande barnets boende i dagsläget men eftersom växelvis praktiskt taget blir omöjligt med hänsyn till barnets skolgång etc. bör ni avtala om hur ni vid flytt ska hantera boendefrågan enligt 6 kap 14 a § föräldrabalken. Detta avtal ska vara skriftligt och måste godkännas av socialnämnden. Enligt 6:15 föräldrabalken har barnet rätt att umgås med den förälder som det ej bor med. Detta innebär att du, trots avståndet måste ge utrymme för detta om barnet så önskar och du kan behöva stå för en del av resekostnaderna för när barnet skall besöka sin pappa. Om barnet endast bor hos dig ska du ta del av kostnaderna i enlighet med vad som är skäligt med hänsyn till din ekonomiska förmåga samt övriga relevanta omständigheter. Den föräldern som barnet bor hos ska bidra i skälig omfattning om avståndet mellan föräldrarna är relativt stort. Ett riktmärke är att om avståndet överstiger tio mil bör boendeföräldern bidra med kostnaderna. Om det är så att denne förälder saknar ekonomiska möjligheter att bekosta resorna skall denne dock inte vara skyldig att stå för dessa resor. Vid bedömningen av fördelningen av resekostnaderna är även andra faktorer av relevans, exempelvis om en förälder utan godtagbar anledning flyttar långt bort. Ett exempel på vad som utgör en godtagbar anledning är att boendeföräldern fått arbete på den nya orten. Om du måste flytta till Piteå och den gemensamma vårdnaden inte fungerar längre har du möjlighet att ansöka om ensam vårdnad. Detta beslut fattas av rätten och den tar särskilt hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i de frågor som rör barnet, 6 kap 5 § föräldrabalken. Du får alltså flytta till Piteå med ditt barn utan pappans samtycke, men precis som sagts enligt ovan kan avståndet komplicera det gemensamma utövandet av vårdnaden. Du bör även veta att alla beslut i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge fattas med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet och här beaktar rätten bland annat barnets behov av en god kontakt med båda sina föräldrar enligt 6 kap 2a § föräldrabalken. Rätten tar även hänsyn till barnets vilja med beaktande av deras ålder och mognad.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Vem ska stå för barnens resekostnaderna?

2015-06-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan!Jag har två barn, 7 och 9 år. Deras mamma flyttade efter vår skilsmässa till ny ort 20 mil bort. Detta skedde 2011. Barnen går i skolan på hennes ort men besöker mig ca 3 helger i månaden samt på loven. Skjutsandet kostar en del. Min fråga är: Är jag skyldig att stå för mina reskostnader trots att det är mamman som skapat situationen (och kostnaden) genom sin långa flytt? Kan jag begära att hon står för även mina kostnader?Till saken hör också att vi tidigare varit överrens om att låta dessa resekostnader och ev underhåll från min sida ta ut varandra, men nu vill mamman ha underhåll.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är oklart hur vårdnaden och umgänget med barnen är fördelade i ditt fall. Jag kommer inledningsvis utgå från att barnen bor hos mamman och att du har umgängesrätt med dem. Om barnen enbart bor med den ena föräldern, ska denna förälder ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Detta ska ske i skälig omfattning (6 kap. 15 b § föräldrabalken). Vid fördelningen av barnets resekostnader är utgångspunkten föräldrarnas ekonomiska förmåga. Dock är det primärt den föräldern som barnet inte bor hos som ska svara för kostnaderna. Den föräldern som barnet bor hos, ska i skälig omfattning bidra till kostnaderna om det är så att avståndet mellan föräldrarna är relativt stort. Ett riktmärke för bedömningen av avståndet är tio mil. Överstiger avståndet tio mil, bör föräldern som barnet bor hos hjälpa till med kostnaderna. Har emellertid denna förälder inte den ekonomiska förmågan att bekosta resorna, ska denne inte heller vara skyldig att stå för dessa resor. Vid bedömningen av fördelningen av resekostnaderna är det även andra omständigheter som är av relevans, som att ena föräldern utan någon godtagbar anledning flyttat långt bort. I ett sådant skede, kan det bli så att denna föräldern får stå för en större del av resekostnaderna. Ett exempel på en godtagbar anledning för flytt långt bort, är att föräldern fått ett arbete på den nya orten.Skulle det vara så att barnen anses bo växelvist hos er föräldrar, finns det ingen lagstiftning som skulle kunna skydda dig här. Då svarar ni för era egna kostnader eller så kommer ni överens om annat. Vänliga hälsningar,