Lars Bålman |Tack för din fråga. Föräldrabalken (1949:381) (FB) är tillämplig. Enligt 6:7 FB gäller följande. Om båda vårdnadshavarna (föräldrarna) gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden. Detta görs på talan av socialnämnden.Om vårdnadshavare förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare. Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller är sambor, 6:10 a § 1-2 st. FB.Hon kan alltså inte på egen hand yrka detta i domstol. Det är till socialnämnden i sin kommun, alternativt socialkontoret under denna nämnd, som din vän ska vända sig. Information om denna nämnd, inklusive kontaktuppgifter, bör finnas på kommunens hemsida. Om detta känns besvärligt, föreslår jag att hon vänder sig till skolkuratorn eller sjuksköterskan på sin skola för psykiskt stöd och råd. Om det är så att din vän skulle vilja att föräldrarna och pojkvännen lagförs för gärningar som eventuellt skulle kunna betecknas som misshandel och våldtäkt, så är det till närmaste polisstation eller Åklagarmyndigheten som hon ska vända sig. Lycka till! 

Charlotte Schåltz | Hej och tack för din fråga! Situationer som denna regleras av föräldrabalken 6 kap. 15 b §. Boendeföräldern ska ta del av resekostnaderna för barnet, om inte den andre föräldern har flyttat utan godtagbara skäl. Det enda exempel som lagens förarbeten ger på ”godtagbara skäl” är att den andre föräldern har fått arbete på annan ort. Det är svårt att uttala sig om vilka andra skäl som skulle kunna vara godtagbara, eftersom det saknas vägledande avgöranden rörande detta. Generellt sett så kan man dock säga att båda föräldrarna har ett ansvar att se till att barnets behov av umgänge med båda föräldrarna blir tillgodosett. Den andre föräldern borde därmed inte kunna flytta långt bort enbart för att ”straffa” boendeföräldern. Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381 Vänliga hälsningar,

Frida Karlsson | Hej, Om det är du som köpt och äger dessa gamla saker ser jag inte att du skulle ha någon skyldighet att ge bort dessa saker till din dotters pappa. Vänligen,

Lars Bålman |Tack för din fråga. Detta har mer att göra med vem som är förmyndare än vem som är vårdnadshavare. Enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) (FB) är den som är under arton år omyndig och får i regel inte själv råda över sin egendom. En förmyndare har rent juridiskt all rätt att göra vad denne vill med den omyndiges egendom, särskilt om denne är under 16 år, se 9 kap. 3 § FB. Enligt 10 kap. 2 § FB är bägge föräldrarna förmyndare om bägge är vårdnadshavare. För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare. I det förra fallet måste således båda föräldrarna gemensamt komma överens om hur barnets egendom ska förvaltas, i det senare fallet bestämmer den ene föräldern ensam.

Evelina Lund |Hej,Tack för din fråga!I föräldrabalkens 7 kap. 2 § stadgas att en förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Av din fråga framgår inte om du har vårdnaden om barnet, men oavsett är du underhållsskyldig gentemot barnet. Däremot skriver du att du betalar underhållsstöd, vilket innebär att du anses ha fullgjort din underhållsskyldighet genom det belopp som du lämnar i underhållsstöd till barnet. Detta framgår av föräldrabalkens 7 kap. 2 a § där det står att en förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet. Av detta kan konstateras att du inte är skyldig att betala mer än underhållsstöd. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen.Här hittar du föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381Vänligen,

Hanna Wingren |Hej och tack för din fråga,När en omyndigs föräldrar är förmyndare bestämmer de hur tillgångar som står under deras förvaltning skall användas eller placeras. Föräldrarna ska tillvarata barnets bästa och pengar som tillhör barnet ska användas till barnets utgifter, inte till föräldrarnas. Om föräldrar inte tillvaratar sina barns intressen så kan det grunda skadeståndsansvar gentemot barnet. I varje kommun ska det finnas en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare som ska ha tillsyn över förmyndare och se till att tillgångar som är barnets inte används otillbörligt. Mitt råd till dig är att kontakta överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i din kommun för att få hjälp att komma vidare i detta.Vänliga hälsningar,

Evelina Lund |Hej,Tack för din fråga!Enligt föräldrabalkens 6 kap. 12 § får barn själv ingå avtal om anställning eller annat arbete om vårdnadshavaren samtycker till detta. Har barnet fyllt sexton år får barnet efter givet samtyckte avtala om annat arbete av liknande slag men då krävs inte längre samtycke. Vidare stadgar föräldrabalkens 9 kap. 3 § att underårig äge själv råda över vad han genom eget arbete förvärvat efter det han fyllt sexton år. Det innebär att den lön som följer av arbetet är din och du har rätt att råda över denna. Vårdnadshavaren får visserligen, med överförmyndarens samtyckte omhänderta exempelvis lön, om detta krävs med hänsyn till barnets uppfostran eller välvärd. Men innan så sker har barnet rätt att yttra sig om fråga. Det innebär att vårdnadshavare aldrig får bestämma över hur pengarna ska förvaltas utan samtycke från överförmyndaren inhämtats.Här hittar du föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381Har du ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Oscar Campos |Hej och tack för din fråga!Lag (2006:351) om genetisk integritet (GenL) reglerar de fall när barn blir tillkomna genom assisterad befruktning. Utgångspunkten enligt GenL är att insemination endast får ske om kvinnan är gift eller sambo och maken eller sambo skriftligen samtycker, se 6:1, 7:3 GenL. Ensamstående kvinnor har enligt GenL inte rätt att genomgå en assisterad befruktning.Donatorns relation till barnet är beroende av omständigheterna som ligger bakom barnets födelse.Vid assisterad befruktning, som görs i enlighet med GenL, saknar donatorn ett anonymitetsskydd gentemot barnet. När barnet har uppnått tillräcklig mognad, har barnet rätt att få ta del av donatorns identitet. Barnets rättsliga föräldrar har däremot ingen rätt att få ta del av donatorns identitet. Slutligen kan det tilläggas att det inte finns några legala skyldigheter eller rättigheter mellan donatorn och barnet.