Barns rättshandlingsförmåga samt barns upphovsrättsliga skydd

2018-01-20 i Barnrätt
FRÅGA |Kan ett bokförlag skriva ett avtal (som reglerar rättigheter och royalty) med en 13-årig författare? Räcker det i så fall med målsmans godkännande?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen föräldrabalken (FB) och upphovsrättslagen (URL).Av 9 kap. 1 § FB följer att barn som regel inte kan åta sig förbindelser. Enligt min uppfattning kan den typ av avtal som du beskriver alltså inte ingås med verkan, oberoende av förälders samtycke.Barnet kan heller inte rättshandla inom ramen för en rörelse om det är under 16 år gammalt enligt 13 kap. 13 § FB. Detta betyder dock inte att barnet inte har upphovsrättsligt skydd för sitt verk. Av 1 § URL framgår inte någon begränsning i ålder för den som skapat ett verk. Enligt min uppfattning har alltså barnets verk upphovsrättsligt skydd men barnet kan i princip inte nyttja denna eftersom det saknar rättshandlingsförmåga.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Ansvar för barnets resa vid umgänge?

2018-01-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Har jag som boendeförälder skyldighet att köra mitt barn till sin pappa vid gemensam vårdnad när avståndet är ca 50mil? Eller har båda delat ansvar då! Vad säger lagen? Med vänlig hälsning
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ansvarar för resorna?Den lagreglering som finns angående barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). Här framkommer att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Härvid ska särskilt beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. (6 kap. 2 a § FB)Barn som bor hos den ena föräldern har rätt till umgänge även med den förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom fysiskt möte eller annan kontakt. Härvid har barnets föräldrar ett gemensamt ansvar för att så långt som möjligt tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. (6 kap. 15 § FB)Du och barnets pappa har alltså gemensamt ansvar för att barnets rätt till umgänge tillgodoses. Detta innebär dock inte att ni enligt lag är skyldiga att skjutsa varannan gång, utan vem som i praktiken skjutsar barnet bör bestämmas utifrån omständigheterna i ert fall. Kanske har den ena av er större möjlighet att skjutsa med hänsyn till era respektive livssituationer? Kanske är det möjligt att ordna resan på annat sätt, exempelvis tåg? Vem ansvarar för resekostnaderna?Om barnet bor tillsammans med endast en av föräldrarna (boendeföräldern) ska denne förälder ta del i kostnaderna för de resor som är nödvändiga för barnets umgänge med andra föräldern (umgängesföräldern). Fördelningen av kostnaderna ska ske efter vad som är rimligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. (6 kap. 15 b §) Huvudansvaret för resekostnaderna ligger alltså på umgängesföräldern. Det kan dock finnas anledning att reglera kostnadsansvaret av olika skäl. Som huvudregel beaktas endast resekostnader om avståndet mellan bostadsorderna överstiger tio mil. Det kan dock finnas anledning att göra bedömningen att boendeföräldern ska bidra även om avståndet är kortare än så. Exempelvis ska hänsyn tas till antalet resor (många korta resor kan resultera i betydande kostnader totalt sett), samt möjligheter att utnyttja eventuella månadskort eller liknande (Prop. 1997/98:7 s 118).Sammanfattande svar på din frågaLagen stadgar att du och barnets pappa har gemensamt ansvar för barnets rätt till umgänge med umgängesföräldern. Mer specifikt hur resorna ska ordnas regleras inte i lag utan är något ni själva får komma överens om. Vad gäller frågan om resekostnader är huvudregeln att umgängesföräldern har största ansvaret. Vid så pass långt avstånd som 50 mil gäller dock att du bör ta del i kostnaderna efter vad som är rimligt med hänsyn till era ekonomiska förhållanden. Även här gäller att det är upp till er att komma överens om hur kostnadsfördelningen ska ske rent praktiskt.Lagen ger alltså riktlinjer, men inga konkreta svar på din fråga. Istället är du och barnets pappa i stor utsträckning fria att bestämma hur resorna ordnas rent praktiskt samt att avtala om fördelning av resekostnader. Har ni svårt att enas kan ni söka samarbetssamtal hos kommunen för att få hjälp att komma överens (6 kap 18 § FB). Ett annat alternativ är att vända er till rätten som då tar ett beslut åt er. Ett sådant förfarande kan dock bli dyrt, tidskrävande och gå ut över barnet på ett negativt sätt varför det inte är något jag skulle rekommendera i första hand.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Få ensam vårdnad av barn istället för gemensam

2018-01-17 i Barnrätt
FRÅGA |Min fråga till er.Jag är en ensamstående mamma till till min son på nio år. Jag har tagit hand om honom helt själv hela hans liv.Vi har det fantastiskt o han är ljuvlig.Nu undrar jag. Jag skulle vilja ha ensam vårdnad om honom dels för juridiska beslut.Jag vill byta skola flytta o resa o behöver pass.Hur stor är mina chanser till ensam vårdnad.Pappan har aldrig sett el hört av sig till honom aldrig frågat el gett honom något.O min son vet inte vem han är.Jag tänker för att ha gemensam vårdnad ska man ha kontakt o bra relation osv..Snälla tacksam för svar
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om vårdnad hittar du i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Vilka olika alternativ finns?För att få ensam vårdnad om barnet har du två olika alternativ:Att avtala med pappan om ensam vårdnad. Avtalet ska vara skriftligt och godkännas av socialnämnden (FB 6:6) ellerAtt väcka talan i domstol om ensam vårdnad (FB 6:5). Barnets bästaBarnets bästa är avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (både vid avtal och beslut av rätten). Vid bedömning av barnets bästa tas hänsyn särskilt till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (FB 6:2a).Vad gäller barnets egen vilja i förhållande till ålder och mognad tas traditionellt ingen större hänsyn förrän barnet uppnått ca. 12 års ålder, även om sonens uttryck för sin vilja säkert innan dess tas in i bedömningen i viss mån. Vad som mer kommer att bli avgörande för frågan här är barnets behov av nära kontakt med båda föräldrarna. Med tanke på vad du beskrivit bör inte ensam vårdnad spela någon roll för situationen eftersom inget umgänge med pappan finns ens nu när vårdnaden är gemensam. Då sonen dessutom inte vet vem pappan är och de aldrig har haft någon kontakt är det sannolikt att ensam vårdnad kan tilldömas dig för att underlätta. Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Folkbokföring och rätt till förlängt underhållsstöd.

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Jag o mina barns pappa är skilda o våra två barn ha bott hos mig varannan vecka . Både barnen ha fyllt 18 år o ska bo hos mig heltid , hur gör vi få att bokföras dem hos mig ? Om Mina två 18 åriga barn bo heltid hos mig från 2017-12-20 , både gå på gymnasiet och min frågan är kan jag få underhållsstöd ?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp din fråga i två delar. Den första delen kommer behandla hur dina barn ska folkbokföras och den andra vad som gäller vid förlängd underhållsstöd. Dessa frågor regleras i folkbokföringslagen, föräldrabalken (FB) och socialförsäkringsbalken.Hur ska barnen folkbokföras?Relevant för din fråga är att underhållsskyldigheten består tills barnet fyllt 18 år (7 kap 1 § FB) och barn under 18 år ska folkbokföras av sina vårdnadshavare (30 § folkbokföringslagen). Vidare måste båda vårdnadshavarna vara överens för att barnet för att barnet ska kunna flytta tillsammans med ena föräldern (prop. 2012/13:120). Detta gäller alltså när barnet är under 18 år.En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där hen anses bosatt (6 § folkbokföringslagen). Med "bosatt" menas där personen kan antas regelmässigt övernatta (7 § folkbokföringslagen).Eftersom dina barn redan har fyllt 18 år får de själv bestämma var de bor. De kan alltså bestämma sig för att folkbokföra sig och bo hos dig.Vad gäller vid förlängt underhållsstöd?Underhållsstöd till skillnad från underhållsbidrag betalas ur försäkringskassan. Detta betalas om den ena föräldern inte betalar underhållsbidrag. Rätt till förlängt underhållsstöd har man om man är över 18 år och går på gymnasium eller annan heltidsutbildning. Vidare måste barnet bo och vara folkbokfört hos en av föräldrarna och ogifta (18 kap 6 § socialförsäkringsbalken). Stödet lämnas till och med den månaden då rätten upphör eller senast till och med juni månad då barnet fyller 20 år (18 kap 14 § socialförsäkringsbalken). Ansökan om förlängt underhållsstöd ska göras av studerande själv (110 kap 5 § socialförsäkringsbalken).Om barnet har inkomster över 48 000 kronor eller är frånvarande från studierna kan det påverka stödet.Dina barn kan alltså få förlängt underhållsstöd om kraven är uppfyllda. För att få förlängt underhållsstöd ska dina barn skicka in en ansökan om det på försäkringskassans sidor.Med vänlig hälsning,

Vårdnadshavares samtycke vid utlandsresa

2018-01-19 i Barnrätt
FRÅGA |Jag är 17 år (hinner inte fylla 18 innan resan) och bor heltid hos min pappa. Jag vill åka utomlands med mina kompisar och jag har hans godkännande. Jag har nästan ingen kontakt alls med min mamma. Måste jag ändå ha hennes godkännande? Vad kan hända om jag åker utan de?
Hanna Salajin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är din vårdnadshavares rättighet och skyldighet att bestämma i frågor som rör dig (6 kap. 11 § föräldrabalken). Om dina vårdnadshavare har gemensam vårdnad ska besluten fattas tillsammans (6 kap. 13 § föräldrabalken). I detta fall vet jag inte om din mamma är vårdnadshavare eller om hon endast har umgängesrätt. Om hon inte är din vårdnadshavare så räcker det med din pappas godkännande. Om din mamma är din vårdnadshavare så är inte rättsläget helt klart. Din pappa får då inte ensam ta beslut av ingripande betydelse men med sådana beslut menas beslut av ingripande betydelse för din framtid. Jag har svårt att se att en resa skulle vara ett sådant beslut. Det finns inga tvångsåtgärder som kan vidtas om du åker utan din mammas samtycke. Om du var under 15 år och din mamma var vårdnadshavare skulle det kunna vara aktuellt med egenmäktighet med barn som är ett brott (7 kap. 4 § brottsbalken). Men då du är 17 år blir det inte aktuellt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har några ytterligare funderingar är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen,

Gemensam vårdnad men pappan svarar inte

2018-01-19 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och min man har ett barn 6 år. Vi har gemensam vårdnad av barn. Efter vi skiljas pappa svara inte telefon, svara inte sms, komma inte att besöka barn.Barn är ledsen , Vad skulle jag göra om detta?Kan barn fick hjälpen från Polis att se pappa? Tack
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Barnet ska få umgås med föräldern som barnet inte bor med (6:15 Föräldrabalk), så en förälder kan kräva att få träffa sitt barn som denne inte bor med. Barn kan tyvärr inte kräva att få träffa sin förälder, så du kan inte gå till polisen och be om hjälp att få umgänge ordnat åt ditt barn. Du kan däremot kontakta socialtjänsten där du bor och be dem hjälpa er med familjerådgivning eller stöd. Om du är orolig för att ditt barns pappa har försvunnit kan du kontakta polisen och anmäla honom som försvunnen. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04 Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

På vilka grunder kan LVU komma till stånd?

2018-01-16 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt barnbarn är nätverksplacerad hos sin farfar pga. att modern inte klarar av barnet. (Föräldrar är separerade) och mamman hindrade pappan från umgänge under ca 10 mån. Barnets pappa (min son) har i 14 månader lämnat negativa drogtester 2g/v samt sedan 4 månader haft umgänge med barnet varannan helg i sin lägenhet. Allt fungerar mycket bra och socialtjänstens planering var att barnet nu skulle bo stadigvarande hos sin pappa från 17 januari i år. Då anmäler farfar till IVO att han är orolig över att barnet ska bo hos sin pappa, han radar upp olika skäl till detta så som pappans tidigare drogmissbruk och att barnet är trotsigt och klängigt efter umgänge. Fakta är att farfar vill ta hand om barnet själv. Socialtjänsten får kalla fötter och ansöker nu om LVU, då pappan inte längre samtycker till nätverksplaceringen samt tycker att han under 14 månader lämnat negativa drogtester och det borde vara tillräckligt nu. Hur stora är chanserna att socialtjänsten får igenom LVU då det finns en vårdnadshavare som är skötsam, har bostad, studerar, lämnat UP i 14 mån, haft fungerande umgänge mm? Det finns inga påtagliga risker för detta barns hälsa och utveckling. Socialtjänsten är inte objektiv utan tar parti för farfar och vinklar det hela. De tar inte hänsyn till barnets stora nätverk som finns hos pappa samt att pappa går med på olika insatser om barnet får bo hos honom. Såsom att barnet får vara hos farfar varannan helg och insyn i bostaden i form av familjepedagoger.
Jessica Khoo |Hej och stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Många faktorer måste vägas in vid socialtjänstens ansökan och domstolens bedömning om ansökan ska beviljas eller ej. Då jag saknar insyn i de övriga omständigheterna och djupare insikt i det du anför här är det svårt för mig att ge dig ett exakt svar men jag kommer att försöka ge dig så mycket vägledning som möjligt.Barnets bästaNågot som alltid måste beaktas är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut enligt LVU 1 § 5 st. Vid den tidigare placeringen som var "frivillig" skulle även barnets bästa särskilt beaktas 1 kap 2 § Socialtjänstlagen (SoL). Det måste alltså fästas mer vikt vid barnets bästa nu än tidigare. Enligt 11§ LVU ska Socialtjänsten bestämma var den unge ska vistas under vårdtiden. Man brukar mena att det bästa för barnet är att vara med sin förälder förutsatt att denne kan ta hand om barnet. Av det du beskriver ovan låter det inte som att det finns någonting förutom farfaderns uppgifter som kan utgöra en grund för att pappan är olämplig att ha barnet boende hos sig. Däremot kan det finnas omständigheter som jag inte vet om och därför kan jag inte bedöma hur troligt det är att insatser enligt LVU kommer att göras. Dina möjligheter att påverka beslutet Eftersom du är anhörig till barnet men inte barnets förälder har du tyvärr inte så mycket makt att påverka dessa beslut. Om du menar att beslutet angår dig och har gått dig emot kan du överklaga socialnämndens beslut enligt 41§ 1 p LVU. Men som mor- eller farförälder kan det vara svårt att få rätt att överklaga då du inte anses vara rättsligt påverkad av beslutet tyvärr. Däremot, om du kan anses ha ett beaktansvärt intresse av att barnet flyttas till pappan/inte flyttas kan man åberopa det för att få talerätt.Med denna öppna vägledning avslutar jag mitt svar. Behöver du mer hjälp kan du antingen ställa en ny fråga eller boka tid med en jurist här! Vänligen,

Önskemål om särskilt förordnad vårdnadshavare

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har ensam vårdnad om mitt barn men pappan har ett faderskapsbevis. Jag undrar vad som händer om jag tex. skulle dö. Får pappan automatiskt ensam vårdad över barnet då? Hur går jag tillväga om jag vill skriva ett sk. Testamente att jag vill att en speciell person (inte pappan) tar vårdnaden om mitt barn?Mvh
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten för domstolens bedömning vid frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är alltid barnets bästa. Vid bedömningen av vad som utgör barnet bästa beaktar domstolen särskilt: risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa att barnet har en god och nära kontakt med båda föräldrarna. (6 kap. 2a § FB) Barnets egen vilja tillmäts även betydelse beroende på ålder och mognad.När vårdnadshavaren dörI 6 kap. 9 § FB föreskrivs att om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid prövningen av om den efterlevande föräldern ska anförtros vårdnaden är barnets bästa avgörande. Bedömningsrelevanta omständigheter är exempelvis under vilka förhållanden barnet har levt, vilken relation barnet haft och har med den efterlevande föräldern och vilken relation barnet har till någon annan vuxen person. Av stor vikt vid bedömningen är att barnet, så snart som möjligt, får anknytning till någon som denne känner förtroende för. Vårdnaden tillfaller alltså inte automatiskt den andra föräldern. En lämplighetsprövning måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Önskemål om förordnad vårdnadshavareOm vårdnadshavare ska förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt. (6 kap. 10 a § FB) Önskemålet kan ha framförts exempelvis i ett testamente. Som utgångspunkt ska önskemålet om vårdnadshavare följas under förutsättning att personen ifråga är lämplig att anförtros vårdnaden. Trots ett framfört önskemål ska barnets bästa vara utgångspunkten för bedömningen, vilket kan motivera ett avsteg från önskemålet. Vidare kan detta också åsidosättas om barnet har nått tillräcklig mognad och motsätter sig att den önskade personen förordnas eller om förhållandena har ändrats som också gör det olämpligt att anförtro vårdnaden åt den som föräldern önskat.Testamente Genom att upprätta ett testamente kan den egendom som någon lämnar efter sig fördelas utefter dennes vilja. Enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) finns vissa formkrav. Ett testamente ska upprättas skriftligen och ge uttryck för testatorns yttersta vilja om hur kvarlåtenskapen ska fördelas när denna dör. Två vittnen ska närvara och testatorn (den som upprättar testamentet) ska skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva sina namn och således bestyrka handlingen. Vittnena ska också känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte ha kännedom om innehållet. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,