Lagligt med site som tillgängliggör domar?

Question

Hej, lexbase.se öppnar imorgon en tjänst där samtliga svenska domar görs tillgängliga för alla som vill betala för det. Du kan söka på namn, adress, brott, ålder, område och få ut namn och personnummer på människor dömda för brott eller inblandade i olika tvistemål Det kommer likna ratsit. Är detta lagligt, om man tänker på PUL? Då detta är väldigt kränkande och kan skapa många konflikter i samhället. Enda syftet med att visa domarna, är att tjäna pengar.

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Eftersom Lexbase har ett så kallat utgivningsbevis från Myndigheten för radio och TV är personuppgiftslagen (PuL) inte tillämplig på siten eftersom den därmed skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (se PuL  7 § st. 1 https://lagen.nu/1998:204#P7S1).  Detta innebär att den enda brottsrubricering som kan komma i fråga är förtal, som stadgas i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § p. 14 (via hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen 5 kap 1 §).

Med förtal menas att någon pekar ut annan som brottslig eller klandervärd i sitt leverne eller annars sprider uppgift om annan som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Att publicera brottmålsdomar (och i vissa fall även tvistemålsdomar) på nätet innebär definitivt att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd.

I förtalsbestämmelsen finns dock även ett försvarlighetsundantag.  Detta innebär att man prövar om det var försvarligt att sprida uppgiften i fråga. Här tar man hänsyn till saker som huruvida det fanns ett allmänintresse av att uppgiften spreds, vem som utpekades och hur etc. Det är här som knäckfrågan finns i det här fallet, och det verkar inte finnas något givet svar på hur en domstol skulle se på frågan om försvarlighet. Det finns nämligen inte så många rättsfall med nätpublicering av domar som förtalsbrott. Man skulle kunna hävda att det är försvarligt att publicera vissa domar om vissa människor på grund av exempelvis allmänintresse, men detta gäller kanske inte alla domar som finns tillgängliga på Lexbase. Var det inte försvarligt att sprida uppgiften föreligger förtal och det är då den ansvarige utgivaren för Lexbase som är ensamt ansvarig för detta (enligt tryckfrihetsförordningen 8 kap. 1 §).

I det här sammanhanget är det dock också mycket viktigt att ta upp reglerna kring åtal och process.

Vad gäller åtal för förtal i ett grundlagsskyddat medium, exempelvis en hemsida med utgivningsbevis, är det Justitiekanslern (JK) som är ensam åklagare (enligt tryckfrihetsförordningen 9 kap. 2 §). Det är således JK som beslutar om förutsättningar för åtal föreligger eller inte. Åtal för förtal får endast väckas om det kan anses påkallat från allmän synpunkt av särskilda skäl (se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1). Ribban för åtal ligger alltså högt och det är mycket sällsynt att JK väcker åtal för yttrandefrihetsbrott i form av förtal.

Om JK inte väljer att gå vidare är den enda möjligheten att göra det själv. Det kan ske antingen genom att man driver ett s.k. enskilt (straffrättsligt) åtal (ev. inklusive en skadeståndstalan) eller genom att man enbart begär skadestånd i en civilrättslig process.

Klart är alltså att sannolikheten är relativt stor att den som känner sig uthängd kommer att få driva sitt fall själv på grund av de restriktiva åtalsreglerna. Åtminstone en JK-anmälan mot Lexbase ska redan ha avslagits på grund av kravet på att ett åtal ska vara påkallat ur allmän synpunkt av särskilda skäl.

Personuppgiftslagen hittar du https://lagen.nu/1998:204, tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949:105, och yttrandefrihetsgrundlagen https://lagen.nu/1991:1469.

Hör gärna av dig om du undrar över något mer!

Vänligen