Kräva ut laglott när tillgångarna i dödsboet understiger skulderna
Vi är tre syskon som är dödsbodelägare. 2 av 3 är överens, vilket den tredje också muntligen var innan mammas bortgång. Tillgångar som finns täcker begravningskostnaderna och i bästa fall blir det 4-5000 över då återstår en massa vanliga räkningar på c:a 16000kr. Bohag/inventarier har inget värde så det har vi tänkt skänka till Erikshjälpen. Det syskon som är oense bor inte i samma stad som oss andra två och visar inget intresse av att komma till dödsboet för att själv se eller hjälpa till med något. Vi två som är ense tömmer nu lgh eftersom den ska vara det den 31/3 senast och innan ska flyttstädning ske. Vi håller också på att upprätta en dödsboanmälan vi två som är överens. Kan det tredje syskonet stämma oss andra två när allt är borta och klart ? Han påstår det då han har rätt till sin laglott men det finns inget att ärva och som sagt han visar inget intresse att komma och ta reda på nånting, nåt minne eller så.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När någon avlider så är det dödsbodelägarna som förvaltar dödsboets egendom. Dödsbodelägarna utgörs av efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare. Du skriver att det endast är ni tre syskon som är dödsbodelägare, det är då alltså ni som ansvarar för dödsboets tillgångar och skulder under tiden att boet utreds.
Innan arvskifte kan ske så ska begravningskostnader och andra kostnader med anledning av dödsfallet betalas med medel från dödsboet. Även de skulder som finns i dödsboet ska betalas med de ev. tillgångar som finns.
Om det efter detta blir något över så ska detta delas ut mellan arvingarna genom ett arvskifte Visserligen har det tredje syskonet rätt i sitt påstående att han har rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Dock, för att detta ska bli aktuellt så krävs det att tillgångarna i dödsboet överstiger skulderna, efter att alla skulder har blivit betalade.
Eftersom det i detta fallet är så att tillgångarna, ca 4 000 – 5 000 kr, understiger skulderna på ca 16 000 kr, så kommer nettobehållningen i dödsboet att hamna på noll. Alltså kommer det inte finnas något kvar för arvingarna att dela på. Även om det tredje syskonet vill kräva ut sin laglott så finns det rent faktiskt ingen laglott att kräva ut.
Sammanfattningsvis
Det tredje syskonet kommer således inte att nå någon framgång med sitt krav på att få ut sin laglott. Detta eftersom det efter att begravningskostnader och övriga skulder blivit betalda med dödsboets medel inte finns några tillgångar kvar. Det finns således inget som kan gå till ett arvskifte.
Hoppas detta var svar på din fråga! Om du tyckte att något var oklart i min fråga kan du maila info@lawline.se med kompletterande frågor.
Med vänlig hälsning,
