Kan mina särkullbarn tvinga min hustru att sälja sin fastighet om jag avlider?

Question

Hej! Vi är ett gift pensionärspar med ett gemensamt barn. Jag (maken) har från ett tidigare äktenskap två barn (50 och 48 år gamla). Hustrun äger ensam fastigheten vi bor i ( en villa). Hustrun är mycket bekymrad över, vad som händer om jag (maken) avlider före henne. Kan mina barn från tidigare äktenskapet, tvinga hustrun att sälja den av henne ägda fastigheten för att få ut arvslotter trots att hustrun är ensam ägare.

Mina barn från första äktenskapet ärver väl "bara" delar av det jag efterlämnar.

Answer 1

Hej!

Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.

Mina utgångspunkter

För enkelhetens skull kommer jag att benämna dina barn från ditt tidigare äktenskap som dina särkullbarn.

Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:

- Kan dina särkullbarn tvinga din hustru att sälja sin fastighet om du avlider före henne?

- Stämmer det att dina särkullbarn bara ärver delar av det som du efterlämnar, så att din hustrus egendom är skyddad från deras anspråk på arv?

Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.

Dina särkullbarn kan som utgångspunkt inte tvinga din hustru att sälja fastigheten

Det korta svaret på din första fråga är nej – din hustru har rätt att få behålla bostaden, så länge det inte påverkar storleken på det bodelningsvärde som dina arvingar har rätt till.

Dina särkullbarn kan alltså som utgångspunkt inte tvinga din hustru att sälja fastigheten om du avlider före henne.

Jag kommer nu att beskriva mer noggrant hur jag har kommit fram till detta.

En bodelning ska göras efter din död

När du avlider ska en bodelning göras mellan dina arvingar och din hustru, om hon ännu är i livet (9 kap. 1 § första stycket, 9 kap. 5 § och 1 kap. 5 § ÄktB). Det är dina tre barn som är dina arvingar (2 kap. 1 § första stycket ÄB).

Din hustrus fastighet ska ingå i bodelningen

I er bodelning kan det finnas två typer av egendom: Giftorättsgods och enskild egendom.

- All er egendom är som utgångspunkt giftorättsgods, vilket innebär att den ska ingå i en bodelning mellan er (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB).

- Egendom kan också vara enskild egendom, som inte ska ingå i en bodelning. För detta krävs det att den har omvandlats till enskild genom ett särskilt villkor i ett äktenskapsförord, testamente, gåvobrev eller i ett förmånstagarförordnande kopplat till en försäkring (7 kap. 2 § första stycket ÄktB).

Egendom räknas alltså inte som enskild egendom enbart på grund av att någon av er två är ensam ägare till den.

Jag förutsätter därmed att villan som ni bor i är giftorättsgods, eftersom du inte har skrivit att den är enskild egendom. Som en följd av det ska fastigheten ingå i bodelningen när du avlider, trots att din hustru är ensam ägare till den.

Ni har giftorätt i varandras egendom

Hur kommer det sig att det blir så? Jo, det beror på giftorätten. Den innebär att all er egendom som utgångspunkt är giftorättsgods, oavsett vem av er som äger den. Ni har alltså giftorätt i varandras egendom.

Så länge ni båda är i livet och fortsätter att vara gifta så har ni fortfarande individuell äganderätt till er respektive egendom (1 kap. 3 § ÄktB). Din hustru äger alltså er bostad själv så länge ni är gifta.

När du avlider blir dock giftorätten aktuell, eftersom en bodelning då ska göras (9 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska värdet av allt ert giftorättsgods minskas med de skulder som ni eventuellt har (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Därefter ska värdet av ditt och din hustrus kvarvarande giftorättsgods läggas samman och delas lika mellan henne och dina arvingar (11 kap. 3 § ÄktB). I det värdet ingår alltså värdet av din hustrus fastighet.

Så långt är det dock bara ett värde som har räknats fram. Därpå följer lottläggningen, då er konkreta egendom ska fördelas mellan din hustru och dina arvingar upp till det värde som vardera sidan har rätt till (11 kap. 7 § ÄktB).

Din hustru har rätt att få fastigheten på sin bodelningslott

Din hustrus fastighet räknas som er gemensamma bostad, eftersom ni lever tillsammans i den (7 kap. 4 § första stycket, första punkten ÄktB). Som efterlevande maka har hon därför rätt att få fastigheten på sin bodelningslott (11 kap. 8 § första stycket ÄktB). Dina arvingar har inte någon motsvarande rätt till fastigheten (11 kap. 8 § tredje stycket ÄktB).

Din hustru blir skyldig att kompensera dina arvingar med giftorättsgods eller pengar, om hennes bodelningslott skulle bli större än vad hon har rätt till efter att hon har fått fastigheten på sin lott (11 kap. 10 § ÄktB).

Sammanfattningsvis innebär detta att dina särkullbarn inte kan tvinga din hustru att sälja fastigheten, så länge dina arvingars bodelningshälft når upp till det värde som de har rätt till.

Dina särkullbarn har bara rätt att ärva din egendom

Svaret på din andra fråga är ja - det stämmer att dina särkullbarn bara har rätt att ärva egendom som du efterlämnar. De har inte någon rätt att ärva din hustru.

Hennes egendom är alltså skyddad, men då den som utgångspunkt är giftorättsgods ska den som nämnt ingå i den bodelning som ska göras om du avlider.

Därmed kan delar av din hustrus egendom komma att gå till dina arvingars bodelningshälft, om det krävs för att de ska få egendom till det värde som de har rätt till. Din hustru bör i så fall kunna välja att kompensera dina arvingar med motsvarande värde i pengar istället (11 kap. 9 § ÄktB).

Dina särkullbarn har rätt att få ut sina arvslotter direkt

Efter bodelningen ska dina arvingars bodelningshälft fördelas lika mellan dem i form av arv (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Dina tre barn har rätt att ärva en tredjedel var av egendomen, vilket kallas för deras arvslotter (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).

Det är dock viktigt att ni känner till att dina särkullbarn har rätt att få ut hela sina arvslotter direkt när du har avlidit, till skillnad från din och din hustrus gemensamma barn (3 kap. 1 § första stycket ÄB).

Din hustru ärver nämligen ert gemensamma barns arvslott i hens ställe (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Ert gemensamma barn får sedan ärva såväl dig som din hustru samtidigt, när hon en dag avlider. Det kallas för efterarv (3 kap. 2 § första stycket ÄB).

Särkullbarnen kan välja att vänta med att ta ut sitt arv

Dina särkullbarn kan välja att vänta med att ta ut sina arvslotter till förmån för din hustru (3 kap. 9 § ÄB). Då får de ut sitt arv efter dig när din hustru en dag avlider, på samma villkor som för ert gemensamma barn (3 kap. 2 § ÄB).

Sammanfattning

Avslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina två frågor:

Kan dina särkullbarn tvinga din hustru att sälja sin fastighet om du avlider före henne?

Nej - dina särkullbarn kan som utgångspunkt inte tvinga din hustru att sälja sin fastighet om du avlider före henne. Som efterlevande maka har hon rätt att få bostaden på sin bodelningslott, medan dina arvingar saknar motsvarande rätt.

En förutsättning för detta är dock att dina arvingar fortfarande får ut egendom till värdet av deras bodelningshälft. Din hustru kan alltså behöva kompensera dina arvingar om bostaden medför att hennes bodelningshälft blir större än dina arvingars hälft.

Stämmer det att dina särkullbarn bara ärver delar av det som du efterlämnar, så att din hustrus egendom är skyddad från deras anspråk på arv?

Ja - det stämmer att dina särkullbarn bara ärver delar av det som du efterlämnar, eftersom de inte har rätt att ärva din hustru.

Delar av din hustrus egendom kan dock komma att ingå i dina arvingars bodelningshälft, då all hennes egendom är giftorättsgods. Hon bör då kunna kompensera arvingarna med motsvarande värde i pengar för att slippa lämna ifrån sig egendomen.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.

Med vänliga hälsningar,