Kan det vara olagligt att polisanmäla någon trots brist på bevis?
Kan straff utdelas vid otillräcklig bevisning i en polisanmälan? jag menar då för anmälaren, då detta i synnerhet direkt/indirekt föranlett katastrofala följder för den anklagade. Kan m.a.o. anmälaren fällas för att denne anklagat någon på i princip inga grunder eller bevis överhuvudtaget? Det uppstår ju ett slags förtalsituation om inte annat, inte sant...?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Att göra polisanmälan trots brist på bevis är ej olagligt
Man behöver varken ha några grunder eller bevis överhuvudtaget för att göra en polisanmälan. Det är alltså inget man kan straffas för i sig. Om personen som anmäler däremot vet eller borde veta att den anklagade är oskyldig eller att anklagelsen är falsk kan man göra sig skyldig till antingen falsk eller obefogad angivelse (15 kap. 6 § brottsbalken) eller falsk eller vårdslös tillvitelse (15 kap. 7 § brottsbalken).
Vad är falsk eller obefogad angivelse?
I polisanmälan måste det framgå vem som personen anser vara skyldig, dvs anmälningen måste vara riktad och peka ut någon som är oskyldig. Vidare måste det kunna bevisas att anklagelsen är sanningslös och att den utpekade verkligen är oskyldig. Brist på bevis i sig är inte en omständighet som bevisar att anmälarens utsaga varit en lögn och att den anklagade inte är skyldig. Detta är grundförutsättningarna.
För att kunna dömas för falsk angivelse krävs utöver detta att personen har uppsåt till att den oskyldigt anklagade fälls. Själva poängen med personens anmälan måste alltså vara att den ska resultera i en fällande dom. Att anmäla i syfte att smutskasta någon eller ställa till med besvär omfattas inte (15 kap. 6 § brottsbalken).
Vid obefogad angivelse räcker det däremot med att anmälaren "borde ha förstått" att personen som denne riktad anklagelsen mot är oskyldig, men att man fortfarande anmäler i syfte att få personen dömd (15 kap. 6 § andra stycket brottsbalken).
Det får inte röra sig om målsägandebrott eller angivelsebrott
Utöver ovanstående krävs det att det inte rör sig om ett brott som endast kan åtalas av den som drabbats av brottet. Detta kan man ta reda på genom att kolla slutet av det kapitel som rör brottet (se exempelvis 5 kap. 5 § brottsbalken).
Det får inte heller röra sig om en anmälan som gjorts av någon annan än den som drabbats av brottet om det är ett så kallat brott som kräver angivelse av brottsoffret. Detta framgår också i slutet av kapitlet (se exempelvis 8 kap. 13 § brottsbalken).
Vad är falsk eller vårdslös tillvitelse?
Precis som med ovanstående lagrum måste det röra sig om uppgifter om en specifik person i exempelvis en polisanmälan för att kunna vara falsk tillvitelse. Det krävs däremot inte att det bevisas att personen är oskyldig, men att uppgiften som lämnas i varje fall är falsk och att den som lämnar den vet om det. Själva syftet med anmälningen behöver dock inte vara att den anklagade ska bli fälld. Att polisanmäla någon för att smutskasta eller ställa till med besvär för personen räknas alltså (15 kap. 7 § brottsbalken).
Om man däremot inte vet att uppgiften eller anklagelsen inte stämmer, men borde ha vetat det, kan man istället dömas för vårdslös tillvitelse (15 kap. 7 § andra stycket brottsbalken).
Kan anmälaren ha gjort sig skyldig till förtal?
Nej, förtal blir inte tillämplig överhuvudtaget i den här situationen, eftersom det inte är förtal att anmäla någon trots brist på bevis. Kan man visa att anklagelsen är falsk eller att personen är oskyldig och att den som anmält vetat eller borde ha vetat det, blir det istället ovanstående lagrum som blir tillämpliga. Det kan alltså endast vara olagligt att polisanmäla någon om det rör sig om någon av de ovanstående två lagrummen!
En annan viktig sak att komma ihåg är att det är åklagaren som måste kunna bevisa att personen är skyldig till ovannämnda brott.
Vänligen
