Bevisbörda

2015-08-24 i Övriga brott
FRÅGA |En person anklagar mig för att olovligen öppnat hennes/hans brev.Hur kan dom bevisa det?Dom hade sin c/o adress hos mig en period.Tacksam för snabbt svar
Alfred Brandt |Hej! Den som bär bevisbördan är den part vilken anklagat motparten för att ha begått ett brott. Alltså är det den part som anklagat dig för att ha öppnat dennes brev som också har att bevisa det eventuellt begångna brottet. Tillbaka till din fråga - om HUR motparten ska kunna bevisa det brott vilket de anklagat dig för. Det är svårt för mig att svara på, med anledning av den information som framkommer av frågan. Men värt att veta är brottet mer eller mindre ska vara helt bevisat. Alltså ska det fastställas att DU faktiskt har öppnat brevet för att en fällande ska bli aktuell. Det vill säga - så länge det inte finns någon sådan konkret bevisning om att DU öppnat brevet kommer en fällande dom inte att utgå. Hoppas att du känner att din fråga är besvarad! Vänligen,

Skymfande av rikssymbol

2015-08-18 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har för mig att det tidigare var förbjudet att bränna svenska flaggan och att det brott som gällde i så fall hette "skändande av rikssymbol". Stämmer detta och vet ni när det brottet avskaffades?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är riktigt att det var förbjudet att bränna svenska flaggan tidigare. Brottet hette "skymfande av rikssymbol", då Brottsbalken 16 kap. 7 §. Det fanns även ett brott för "skymfande av främmande makts rikssymbol". Dessa avkriminaliserades 1971. Den som offentligen skymfade Sveriges flagga eller vapen eller annat rikets höghetstecken kunde dömas för skymfande av rikssymbol till böter eller fängelse i högst sex månader. Det ansågs under 1970-talet att stadgandena inte hade någon funktion längre att fylla. Förargelseväckande beteende och skadegörelse avsågs fylla det tomrum som lämnades.För den intresserade finns ett utdrag ur Svensk Juristtidning om förargelseväckande beteende, författat av Thomas Bull och Anders Heiborn, här.Med vänliga hälsningar

Bränna prideflagga – hets mot folkgrupp?

2015-08-13 i Övriga brott
FRÅGA |Vore det åtalbart som hets mot folkgrupp (eller liknande) om man brände en regnbågsflagga (pride)?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Som alltid när det gäller brott är det korta, och korrekta, svaret att det beror på samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Mer generellt kan dock sägas att det absolut kan vara åtalbart att bränna en prideflagga. Det brott som ligger närmast till hands är just hets mot folkgrupp. För hets mot folkgrupp räcker det med att någon visar missaktning mot en grupp av personer på grund av gruppens sexuella läggning. Missaktningen måste dock spridas till allmänheten, det räcker alltså inte med att endast ett fåtal personer tar del av missaktningen. Det avgörande är således hur och var bränningen sker. Är det hemma hos någon där endast ett fåtal personer vistas är det inte att se som hets mot folkgrupp medan det är att se som det om det till exempel sker på Stockholms Centralstation under rusningstid.

Försäljning av objekt med hakkors

2015-08-13 i Övriga brott
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur lagen kring hets mot folkgrupp ser ut vad gäller försäljning av objekt med hakkors på? Är det verkligen lagligt?
Amanda Dyberg |Hej och tack för din fråga!Huruvida försäljning av objekt med hakkors på är att bedöma som hets mot folkgrupp är en fråga som inte har något entydigt svar. Hets mot folkgrupp är straffbelagt enligt 16 kap 8§ brottsbalken. Här definieras brottet som ett uttalande eller spridning av annat meddelande hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Det är tillräckligt att meddelandet sprids på något sätt. För att spridningskravet ska vara uppfyllt krävs att meddelandet når en grupp människor som utgör mer än ett fåtal. Spridning måste inte ske muntligen eller skriftligen utan även andra sätt omfattas. I rättsfallet NJA 1996 s. 577 slog HD fast att bärande av symboler som kan förknippas med nazisternas förföljelse av judar och andra folkgrupper före och under andra världskriget kan utgöra hets mot folkgrupp, under förutsättning att symbolerna eller klädseln otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsriktning. Sett till detta rättsfall skulle det kunna hävdas att försäljning kan vara att betrakta som hets mot folkgrupp, förutsatt att objektet uppenbart ger en koppling till en nationalistisk åsiktsriktning. I sådana fall skulle försäljning av exempelvis klädesplagg med hakkors kunna betraktas som olagliga, medan historieböcker innehållande symbolen skulle kunna vara fullt lagliga. Viktigt att påpeka är dock att det krävs uppsåt, d.v.s. gärningsmannen måste ha insett att ett meddelande av aktuell sort spridits. Hoppas att detta var till hjälp, även om några klara besked inte kan ges. Vänligen,

Falsk angivelse eller förtal?

2015-08-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag undrar vad som är skillnaden mellan falsk tillvitelse och förtal? Borde det inte vara samma brott, då man pekar ut någon för osann uppgift? Om någon falskeligen pekas ut som biltjuv, bli det förtal, falsk tillvitelse och ofredande? Eller någon av dom brotten? Jag undrar vad det blir för brott om man anmäler ett brott, och inte pekar ut någon gärningsman, utan anmäler bara händelsen och det visar sig vara påhittad anmälan. Blir det falsk tillvitelse? Man tillvitar ingen gärningsman, utan anmäler bara händelsen. Det är olagligt att göra falska anmälningar. Men om man anmäler ett brott där man pekar ut en gärningsman falskeligen, då borde det bli falsk tillvitelse. Men borde inte falsk tillvitelse och förtal ligga på samma paragraf?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Skillnaden mellan falsk tillvitelse och förtalFörtal innebär att någon utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadsätt eller på något annat sätt lämnar någon uppgift som typiskt sätt utsätter den utpekade för andra människors missaktning, se BrB 5:1. Falsk tillvitelse innebär att någon lämnar en osann uppgift där hen beskyller någon annan för brottslig gärning (eller för svårare brott än den beskyllde gjort sig skyldig till), påstår att det finns förvärrande omständigheter eller förnekar att det finns mildrande omständigheter, se BrB 15:7 st. 1. Angivelsen ska inte vara avsedd att leda till åtal utan tanken ska vara att trakassera eller besvära den som utpekas. Uppgiften ska rikta sig till det samhälleliga organ som ska ta upp anmälan, exempelvis åklagarmyndighet eller polismyndighet. Falsk tillvitelse innebär alltså att man beskyller någon för en brottslig gärning. Även för förtal kan ett led vara att man pekar ut någon annan som brottslig men det måste inte vara det, eftersom det ”kan räcka” med att man istället hävdar att någon är klandervärd i sitt levnadssätt. Att peka ut någon såsom prostituerad, aktiv nazist eller narkoman är inte att påstå att personen är brottslig, men skulle kunna ses som att sett som att personen menas vara klandervärd i sitt levnadssätt.För falsk tillvitelse krävs att man lämnar uppgiften till en viss myndighet, men för förtal krävs endast att man berättar för någon annan än den man berättar om.För falsk tillvitelse krävs att uppgiften man lämnar är osann, men för förtal krävs inte att uppgiften är osann.Om en handling är falsk tillvitelse eller förtal beror alltså på vad man påstår, till vem man riktar uppgiften och om det som man säger är sant eller inte. De borde alltså inte vara samma brott eller ligga under samma paragraf, eftersom det helt enkelt handlar om olika situationer. Förtal skyddar din personliga uppfattning om dig själv (din ”ära”), falsk tillvitelse skyddar människor från att andra ljuger om dem inför myndigheter.Om någon falskeligen pekas ut som biltjuvOm du pekar ut någon som biltjuv beror det (enligt ovan) på vem du riktar påståendet till och om det är sant att personen i fråga är biltjuv eller inte. Riktar du dig inte till aktuell myndighet eller är det sant att personen är biltjuv kan det inte bli fråga om falsk angivelse, däremot kan det bli aktuellt med förtal. Det kan inte bli fråga om ofredande, eftersom det för ofredande i princip krävs att offret blir fysiskt antastad på något sätt, se BrB 4:7.Falsk anmälanOm du anmäler ett brott utan att peka ut någon gärningsman, oavsett om det du anmäler är påhittat eller inte, så kan det alltså inte bli falsk tillvitelse eller förtal. Du pekar nämligen inte ut någon person som gärningsman. Om du gör en helt påhittad anmälan utan att peka ut någon kan det eventuellt röra sig om bedrägeri, se BrB 9:1, om du anmäler för att exempelvis för att få ut pengar från en försäkring.Om du anmäler ett brott och pekar ut en gärningsman falskeligen, kan det handla om antingen falsk angivelse eller falsk tillvitelse, det beror på vilket syfte du har med utpekandet. Är syftet att den oskyldige ska åtalas och fällas till ansvar handlar det om falsk angivelse, se BrB 15:6. För falsk tillvitelse krävs (enligt ovan) att meddelandet inte är avsett att leda till åtal utan att bli besvärande för den utpekade. Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Flaggbränning - straffbart eller ej?

2015-08-14 i Övriga brott
FRÅGA |om man bränner en nations flagga så gör man väl ett på hopp på det landet och dess befolkning?
Malin Dijnér |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Flaggbränning innebär att avsiktligt sätta eld på en flagga, vanligtvis en nationalflagga som i allmän betydelse är en flagga med funktionen att vara en symbol för en suverän stat, i en inskränkt mening med innebörden att sådan flagga kan föras av var och en som en symbol för nationen. I Sverige är det inte i sig straffbart att bränna något lands flagga, men det förekommer dock att sådant är straffbart i andra länder. Att nationers flagga bränns uppfattas av många som djupt kränkande och omoraliskt, men är enligt svensk rätt inte straffbart. I Sverige finns bestämmelser lagstadgade i lag om Sveriges flagga, se https://lagen.nu/1982:269. I enlighet med lagens 4 § fjärde stycke stadgas att flaggan inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena, får förses med märken, bokstäver eller andra tecken.Jag hoppas du fått svar på din fråga! I övrigt är du välkommen att åter kontakta oss om du har fler frågor!

Falsk tillvitelse och bevisförvanskning

2015-08-13 i Övriga brott
FRÅGA |Hej det är så att en nära vän till mig blivit anmäld för misshandel mot en kvinna, enligt henne 2 knytnävslag i bröstet. Då jag och ett flertal personer till såg hela händelsen vet vi att det inte stämmer då han utdelade en lätt knuff. Alltså försöker hon sätta dit honom för något grövre än vad som verkligen skett. Hon har även gjort blåmärken på dig själv i efterhand. Nu undrar jag om min polare kan göraNågon anmälan mot henne? Räknas detta som falsk tillvitelse eller något annat?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.15 kap. i Brottsbalken (1962:400), BrB, innehåller regler om mened, falskt åtal och annan osann utsaga. 15 kap. 7 § aktualiseras i detta fall. Falsk tillvitelse är enligt min mening mest sannolikt att kvinnan kan bli dömd för. Under detta begrepp hänförts uppgifter varigenom någon sanningslöst tillvitar annan ett brott, föreger besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Det omfattas tillfällen då någon hävdar att en person begått ett annat brott eller ett grövre brott än vad som är fallet. Det krävs inte enligt 7 § att den mot vilken brottet är riktat är helt oskyldig. Straffet för falsk tillvitelse är fängelse i högst två år. För ringa fall, samt för vårdslös tillvitelse, är straffet böter eller fängelse i högst sex månader.Skulle din kompis frikännas helt, alltså inte dömas för ofredande eller liknande heller kan det bli aktuell med ansvar för falsk eller obefogad angivelse enligt 15 kap. 6 § BrB. I en eventuell rättegång måste din kompis bli förklarad oskyldig till brott för att kvinnans angivelse ska vara ett brott enligt paragrafen. Hon ska också ha haft uppsåt (vilja) till att din kompis ska bli dömd trots att han är oskyldig. Förutom att hon kan bli dömd för något av dessa brott kan kvinnan bli dömd för bevisförvanskning, 15 kap. 8 § BrB. Detta beror på att hon genom att tillfoga sig själv blåmärken förvanskar bevis med uppsåt att en oskyldig ska bli fälld till ansvar. Om beviset ger anledning till en utredning och hon förvanskar bevisningen med mening att en oskyldig ska bli fälld till ansvar bör hon straffas för bevisförvanskning, oavsett huruvida det verkligen föreligger ett brott.Det finns alltså flera brott som aktualiseras, jag tror att falsk tillvitelse och bevisförvanskning är era starkaste kort. Att vittnen finns kan hjälpa.Lycka till!

Vårdslöshet i flygtrafik, drönare

2015-08-06 i Övriga brott
FRÅGA |Om man flyger med drönare innanför de förbjudna zonerna (nära flygplatser) så kan man bli dömd för brott mot luftfartslagen. Om jag flyger 1km från en flygplats och blir gripen, vilket straff kan jag då få? Vill gärna ha en hänvisning till vart detta står att läsa
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline.Det du skriver är korrekt. I 13 kap. i luftfartslagen (2010:500) finns regler gällande ansvar för brott. Vad man får för straff om man gör det du beskriver är svårt att säga, det beror på om man begår brottet med uppsåt (med vilja, medvetet) eller av oaktsamhet. Naturligtvis spelar också brottets konsekvenser roll. 13 kap. 1 § luftfartslagen gäller situationen du beskriver. I regeln har man valt att skriva att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet "manövrerar" luftfartyget så att andras liv eller egendom utsätts för fara döms för vårdslöshet i flygtrafik. Ordet manövrerar tar även sikte på en situation då någon styr en drönare från marken. Den som begår detta brott döms till böter eller fängelse i upp till sex månader. Grovt brott kan ge upp till 2 års fängelse.Ett brott bedöms enligt författningkommentaren (prop. 2009/10:95 s. 369) till lagen som grövre om exempelvis: "Den som i eller i anslutning till kontrollerat luftrum allvarligt bryter mot de trafikregler som gäller, eftersom andra luftfartyg i det kontrollerade luftrummet har anledning att lita på att medtrafikanterna där följer trafikregler och de instruktioner som flygtrafikledningen meddelar. (Bestämmelser om kontrollerat luftrum finns i 65 och 66 §§ den nuvarande luftfartsförordningen samt i myndighetsföreskrifter. I det kontrollerade luftrummet får befälhavaren hjälp av flygtrafikledningen, som ger anvisningar om höjd, hastighet och val av flygväg. Flygtrafikledningen ska också se till att alla berörda luftfartyg håller säkra avstånd i förhållande till varandra. Utanför det kontrollerade luftrummet ligger hela ansvaret för att flygningen sker på ett korrekt och säkert sätt på befälhavaren)". I övrigt kan sägas att en helhetsbedömning av brottet ska ske i varje enskilt fall.Sammanfattningsvis är det inte att rekommendera att göra som i ditt exempel. Ju närmare flygplatser brottet begås desto grövre brott handlar det om. Det krävs, som jag skrivit, endast att andras liv eller egendom utsätts för fara, för att dömas för vårdslöshet i flygtrafik. Jag vill även tipsa om en sida från Transportstyrelsen, se här.Som kuriosa kan nämnas att andra paragrafer i 13 kap. gäller exempelvis ansvar för flygfylleri (2 §) och framförande av civilflyg i överljudshastighet utan tillstånd (4 §).Med vänliga hälsningar