Urkundsförfalskning, osant intygande m.m.

2015-01-24 i Övriga brott
FRÅGA |Hej Jag och en kompis gjorde en dum sak för 2 år sedan, då jag gick in på en av trafikverkets lokaler för att skriva teoriprovet (körkort) åt honom. I samband med detta använde jag hans pass. Han var medveten om hela saken och hade gett sitt samtycke om att jag skulle gå in istället för honom, skriva själva provet samt skriva under eventuella dokument vid det givna tillfället. Så klart blev jag dömd till urkundsförfalskning samt missbruk av urkund i samband med detta brott. Vi båda erkände till allting och lät både polisen och åklagaren göra sitt jobb ostört. Straffet för mig var: villkorligt dom i 2 år, samt 40 dagsböter. Jag hade redan fyllt 18 vid den tiden då brottet begicks. Just nu pluggar jag till läkare och undrar över hur mina hemska, mot samhället, dåd kommer att påverka mitt yrkesliv; om jag ens får möjligheten till att bli läkare. Nu över till mina frågor: 1) Vid sökning av AT-tjänst (efter man erhållit läkarexamen), vid eventuell anställning begär arbetsgivaren citat: "utdrag ur misstanke och brottsregistret". Med detta sagt undrar jag om det är någon speciell typ av utdrag som arbetsgivaren beställer? Vad är innehållet av ett sådant utdrag? 2) I ett av era svar på en tidigare ställd fråga läste jag att det anses ej enligt lag att vara urkundsförfalskning om man har haft namnbärarens samtycke. I mitt fall hade jag det!!! Vilket leder mig till frågan: har jag blivit felaktigt dömd? Om ja, kan jag överklaga domen i sådant fall? Stort tack på förhand!!!
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag påpeka att jag inte känner till alla omständigheter i din situation, varför jag inte kan bedyra om urkundsförfalskning ägt rum eller inte. Urkundsförfalskning ådöms den som obehörigen, genom att skriva annan persons namn framställer en urkund som innebär fara i bevishänseende (14 kap. 1 § brottsbalken). Kärnfrågan i ditt fall handlar om huruvida du agerat obehörigen. Om du har ett fullgott samtycke från den person vars namnteckning du använder (namnbäraren), kan urkundsförfalskning som huvudregel inte komma i fråga. En urkund anses då inte vara oäkta. Emellertid kan det utgöra brottet osant intygande (15 kap. 11 §) om du i ett intyg eller en urkund lämnar en osann uppgift om vem du är. Detta innebär att om du skriver under ett dokument med en annan persons namn, kan det bli fråga om ett osant intygande. Dock så måste det osanna intygandet utgöra en fara i bevishänseende. Faran ska föreligga när gärningen företogs och det skulle då vara existentiellt möjligt och plausibelt att urkunden kommer att användas som bevismedel. I normalfallet krävs att urkunden och innehållet däri måste varit av viss kvalitet och betydelse för att medföra fara i bevishänseende. Vidare fordras att du haft uppsåt till handlingen i fråga, vilket du tycks ha haft i detta fall. Angående ett överklagande av tingsrättens dom, kan detta endast ske senast tre veckor från den dagen då domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Om dessa tre veckor passerat och domen därav vunnit laga kraft, kan resning, i extraordinära fall, beviljas (58 kap. 2 §). Beträffande din fråga om belastningsregistret, så är det ett register där information om bland annat de brott du blivit dömd för lagras (3 § lagen om belastningsregister). Vem som helst kan inte få ditt belastningsregister, utan ofta handlar det om att du måste begära det och senare lämna över registret till den aktuella arbetsgivaren. Vissa myndigheter kan dock få personuppgifter ur belastningsregistret (6 §). Beroende på vad din påföljd blev, tar det olika tid innan uppgiften gallras ur registret. Har du dömts till villkorlig dom och var över 18 år när brottet begicks, gallras uppgifterna tio år efter domen (17 § 4 p.). Vänliga hälsningar,

Medhjälp till bidragsbrott

2015-01-24 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har fått en anmälan om medhjälp till bidragsbrott. Under 201401-201408 så var omständigheterna sådana att min dåvarande sambo var cancersjuk och hennes son utredes om autism. Läget var kaotiskt och hon blev personlighetsförändrad. Jag själv hade ingen kontroll på ekonomin utan den hade hon. Vi gick isär 201408 och det var då cancern upptäcktes. Under den perioden vi var tillsammans var jag inneboende hos hennes mor och besökte dem vid tillfälle. Jag betalade då hennes mor samt hjälpte till hos min dåvarande sambo.Detta för hennes son skulle vänja sig vid mig. Idag är han diagnostiserad autism och det var behov då och bo isär. Jag hjälpte till ekonomiskt under denna tiden och det blev inte anmält till försäkringskassan eller rättare sagt jag visste inte att det skulle göras. Så nu är jag anmäld för medhjälp till bidragsbrott.
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms enligt 2 § bidragsbrottslagen för bidragsbrott till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. Att medhjälp till detta brott är straffbelagt följer av 23 kap. 4 § brottsbalken(BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Jag kommer nedan att redogöra för de rekvisit som skall uppfyllas för att brottet i fråga skall vara aktuellt. Avslutningsvis kommer jag att redogöra för min bedömning av ditt fall!Medhjälp till bidragsbrottOm Du genom råd eller då främjat ett bokföringsbrott, och gjort så med ett uppsåt, skall Du dömas för brottet medhjälp till bidragsbrott. För att detta skall vara aktuellt krävs att det genom någon form av gärning(dåd), som kan bestå i en handling eller underlåtenhet att agera, bistått gärningsmannen med hjälp. Alternativ kan Du genom råd ha stärkt någon i dennes uppsåt att begå brottet i fråga! Ett exempel på det är att Du kanske har uppmanat person att begå en viss gärning. I praxis finns flertalet fall där personer har fällts för medhjälp, inte genom ett aktivt agerande, utan enbart genom att psykiskt stärka gärningsmannen i dennes uppsåt. Detta brukar i litteraturen betecknas som att över inflytande i en brottsfrämjande riktning.Vidare gäller att Du skall ha uppsåt i förhållande till det Du gör, d.v.s. att Du på något sätt underlättar för gärningsmannen vid dennes genomförande av brottet. Enligt 23 kap. 4 § st. 3 BrB skall den som medverkar till brott(medhjälp i ditt fall) bedömas efter det uppsåt eller den oaktsam som ligger dig till last. Viktigt att känna till är att Du endast kan dömas för medhjälp genom oaktsamhet om huvudbrottet i fråga är straffbelagt i oaktsam form(vårdslöst bidragsbrott 4 § bidragsbrottslagen, dock ej aktuellt i ditt fall som jag förstår det). Bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen är enbart straffbelagt i uppsåtlig form! Detta innebär alltså att Du, för att kunna dömas till medhjälp, måste ha uppsåt till din egna gärning som uppfyller rekvisiten i 23 kap. 4 § BrB samt uppsåt i förhållande till att Du främjat ett bidragsbrott. Av den informationen Du gett mig har jag svårt att se att Du skall kunna uppfylla de krav som ställs på ett uppsåt. Att Du erlagt betalning till din sambos mor för boende samt bistått med ekonomisk hjälp till din sambo behöver inte betyda mer än att Du enbart varit hjälpsam. Om Du dock kände till att din sambo erhöll ersättning från försäkringskassan, så kan Du eventuell kunna komma att betraktas som medhjälpare genom råd, då Du på något sätt "styrkt" henne i sitt uppsåt i att begå brottet i fråga genom att inte göra någonting åt saken. Det skall dock nämnas att det torde vara svårt för en åklagare att kunna styrka ett uppsåt hos dig i detta fall!Avslutningsvis skall sägas att underlåten anmälan till Försäkringskassan om ändrade förhållanden har ansetts utgöra en gärning vid varje utbetalningstillfälle. Detta innebär alltså att din medverkan i ett sådant fall måste prövas i förhållande till varje utbetalningstillfälle! En omständighet som exempelvis kan vara av väldigt stor betydelse avseende om ett brott är att betrakta som uppsåtligt eller inte, är frekvensen av felaktiga utbetalningar. Om majoriteten av alla utbetalningar varit korrekta, men endast ett fåtal varit felaktiga, torde detta vara en presumtion för att uppsåt inte föreligger. Omvänt gäller om majoriteten av utbetalningarna varit felaktiga, då råder en presumtion om att uppsåt föreligger. Detta är en bedömning som domstolen har att ta ställning till(om det ens blir aktuellt med ett domstolsförfarande!). Ditt medverkan till brottet prövas först efter att man lyckats konstatera att en otillåten gärning begåtts av gärningsmannen! Hoppas Du känner att jag kunnat besvara din fråga på ett tillfredställande sätt! Om någonting är oklart, eller om Du har några frågor i övrigt, är Du mer än välkommen att höra av dig till mig. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Sprida piratkopior och brottsprovokation

2014-12-23 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, Person A och B är vänner. B säljer ett par DVD-filmer till A, till ett marknadsmässigt pris. Strax därefter polisanmäler B person A med grunden att DVD-filmerna är piratkopierade.Vad har B gjort sig skyldig till för brott?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Som jag ser det undrar du över två saker, först och främst vad försäljning av piratkopierade filmer kan utgöra för brott. Men också om det är brottsligt för B att "sätta dit" person A.Att sprida piratkopior av upphovsrättsskyddade verk är ett brott mot upphovsrättslagens 7 kap 53 § och är straffbelagt med böter - 2 års fängelse. Att B säljer piratkopierade filmer är därmed ett brott.Jag har även tolkat din fråga som att du undrar om det är brottsligt för B att "sätta dit" A.Brottsprovokation har endast prövats mot poliser som har använt sig av brottsprovokation i sitt yrke. Där har man fastslagit att det inte är ok för poliser att använda sig av sådana typer av metoder för att framtvinga brott. För privatpersoner finns dock inte någon motsvarande möjlighet. Oredligt förfarande (BrB 9:8), som synes vara det alternativ som skulle ligga närmast till hands, torde kunna tillämpas endast rent undantagsvis även om Jareborg (Brotten h 2, 1986 s. 229) anger förledande till gärning som medför skyldighet att betala böter, som exempel på en gärning som kan medföra ansvar.Som sagt, brottsprovokation utförd av en privatperson torde endast i mycket särskilda undantagsfall anses vara straffbart.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Straff vid smuggling av steroider

2014-11-30 i Övriga brott
FRÅGA |Vad får man för straff för smuggla 100gram testosteron råvara (steroider)? Räknas det på samma sätt som färdigblandade steroider?
Sina Amini |Hej,Förutsatt att steroiderna faller under 1 § i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, och införsel av sådana varor sker in till landet (med undantag för vetenskapligt ändamål) enligt 2 §, är straffskalan enligt 3 och 3a §§ samma lag följande:Vid "normal" dopningsbrott: fängelse högst i 2 år.Vid ringa dopningsbrott: böter eller fängelse högst i 6 månader.Vid grov dopningsbrott: 6 månader till 6 år fängelse.Med vänlig hälsning,

Inkallad på förhör ang bidragsbrott

2015-01-24 i Övriga brott
FRÅGA |HejJag har fått en kallelse till förhör hos polisen angående bidragsbrott. Under hösten 2011 fick jag fullt CSN för mina studier. Jag registrerade mig dock aldrig på några kurser, ett stort misstag från min sida. Jag läste dock kurser men var aldrig registrerad och fick då heller inga poäng inregistrerade under denna period. Detta på grund att jag missade att registrera mig och mådde allmänt psykiskt dåligt under perioden. Jag har tidigare fått återbetalningsbesked som gick vidare till kronofogden då jag inte hade möjlighet att betala tillbaka beloppet och mådde som sagt väldigt dåligt under denna period. Skulden är nu helt avbetald och jag studerar åter igen med fullt studiemedel. Jag undrar nu vad jag ska göra. Vilka påföljder som detta kan innebära. Jag mår jättedåligt av detta besked och skulle behöva råd i denna fråga.
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Du har kallats till ett förhör angående bidragsbrott, en typ av brott som regleras i en egen lag med det passande namnet Bidragsbrottslagen (se https://lagen.nu/2007:612). Man kan fällas för bidragsbrott om man som du i det här fallet fått bidrag från CSN som man inte var berättigad till. Du skriver att du missat att registrera dig för kurserna du fått bidrag för. Eftersom du ändå fått studiemedel för de kurserna från verkar det som du ändå försäkrat CSN om att du ska läsa de kurserna, vilket du inte på pappret har gjort. Att lämna oriktiga uppgifter för att få bidrag är en brottslig handling. Det är dock av stor vikt om du har gjort det här med flit eller inte, det vill säga om du visste att du fick pengar som du inte skulle ha. Om du inte har försökt lura till dig pengar med flit kan du inte dömas för bidragsbrott om du inte har varit grovt oaktsam. Har du varit grovt oaktsam kan du istället dömas för "vårdslöst bidragsbrott", en variant av bidragsbrottet med mildare påföljder. För att få mer kunskap om vilka påföljder som kan komma ifråga så läs gärna vad min kollega har skrivit: http://lawline.se/answers/pafoljd-vid-grovt-bidragsbrottJag understryker gärna det sista han skriver: Observera att du ännu endast är misstänkt och åklagaren ännu inte bestämt sig för att väcka åtal eller inte. Jag vill också poängtera att du som misstänkt för detta brott har en rätt till en offentlig försvarare. Hoppas du fick svar på din fråga!

Påföljd vid grovt bidragsbrott

2015-01-23 i Övriga brott
FRÅGA |HejJag är en 60 kvinna som ska in till förhör för brottet skäligen misstanke för grovt bidragsbrott. Anmälan är gjord av försäkringskassan. Jag undrar lite vad man kan vänta sig för straff, och hur rätten ser på ett sådant här ärende..Hälsningar Christina
Martin Cronsioe |Hej Christina. Tack för din fråga till Lawline.Bidragsbrott är en form av kvalificerat bedrägeri riktat mot vissa förvaltningsmyndigheter, i ditt fall försäkringskassan.Förutsatt att rätten kommer att finna dig skyldig till brott, kommer du att dömas till påföljd. Straffskalan för grovt bidragsbrott är fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Eftersom jag saknar information om omständigheterna kring just ditt brott är det svårt att uppskatta vilket straffvärde just din gärning ska bedömas ha. I svensk rättstillämpning är dock praxis att sätta ut straffvärdet relativt nära minimistraffet i skalan, alltså sex månader för detta brott. Rör det sig dock om mycket stora belopp, eller att gärningen exempelvis har utövats systematiskt och i stor utsträckning med falska handlingar, är detta något som kan påverka straffvärdet uppåt i skalan. Angående straffvärdet kan sägas att svenska domstolar tillämpar en s k ettårspresumtion, vilket innebär att om gärningen bedöms ha ett straffvärde under ett år, så ska som huvudregel fängelse undvikas. Förutsatt att det i ditt fall inte rör sig om extremt stora belopp eller någon annan extraordinär omständighet, är min bedömning att straffvärdet med största sannolikhet kommer att sättas under ett år. Förutsatt att du inte inom de senaste 3-4 åren är dömd för liknande brott i någon större omfattning, borde rätten därför finna att fängelse inte ska utdömas. De påföljder som aktualiseras istället för fängelse är då icke frihetsberövande påföljder, alltså villkorlig dom eller skyddstillsyn. Valet här emellan är beroende av din eventuella tidigare brottslighet och livssituation i största allmänhet. Är det inte dömd för några brott under de föregående 3-4 åren och du lever under ordnade förhållanden, är det med största sannolikhet villkorlig dom som kan komma att bli aktuellt. Döms du till villkorlig dom så ska detta normalt sett förenas med dagsböter. Dagsböterrnas storlek är beroende av din inkomst. Skyddstillsyn anses som mer ingripande än villkorlig dom, och döms främst ut till återfallsförbrytare. Sammanfattningsvis kan sägas att påföljdsbestämning är en individuell pröving som rätten gör utifrån den tilltalades livssituation. Ovan gjorda redogörelse är därför endast en ungefärlig beskrivning av vad som kan tänkas bli utfallet i ditt fall. Observera att du ännu endast är misstänkt och åklagaren ännu inte bestämt sig för att väcka åtal eller inte. Jag vill också poängtera att du som misstänkt för detta brott har en rätt till en offentlig försvarare. Jag hoppas att detta svar har hjälpt dig att förstå vilka påföljder kan komma att bli aktuella.

Falsk angivelse alt. obefogad angivelse.

2014-12-21 i Övriga brott
FRÅGA |HejsanÅr 2011 ägde en misshandel rum på en fest jag var på. Jag hade ingenting med denna misshandel att göra men cirka ett år efter händelsen så blev jag kallad på förhör angående detta. Jag har bevis på att det ej var jag som utförde misshandeln så jag är inte orolig för att bli dömd. Dock så är det här något som har följt med mig nu i snart 4 år. Jag har mått så enormt dåligt och har haft psykiska och stressrelaterade problem sedan dess, har även nu på senare tid börjat tappa hår på både huvudet och ögonbrynen, vilket jag tror är sammankopplat med med detta.Min fråga är om det finns en möjlighet till att göra en motanmälan mot denna personen som har anmält mig? Anledningen till deras anmälan tror jag har att göra med att försöka få ut skadestånd och de tänker inte något alls på hur psykiskt dåligt man kan få en person att må. Om cirka en månad är det rättegång och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Är så extremt nervös och livslusten ligger på noll.Finns det något jag kan göra??
Anes Sabic |Hej,Ursäkta det sena svaret på din fråga!Det Du skulle kunna göra är att göra en polisanmälan mot den personen som anmält dig. På vilka grunder? Det brott som aktualiseras är falsk angivelse, se 15 kap. 6 § brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Brottet består i att ange en oskyldig person till åtal med ett så kallat "överskjutande uppsåt" att denne skall fällas till ansvar för brott. Gärningsmannen, i detta fall den person som anmälde dig, måste ha haft uppsåt till att Du är oskyldig till brottet(misshandeln), men ändå valt att anmäla dig med syftet att få dig fälld. Vidare måste angivelsen vara av ett sådant slag att den är värd att tas på allvar, vilket är fallet i ditt ärende då Du har kommit att åtalas för brott. Om anmälaren hittade på historien om att Du begått misshandeln och att dessa uppgifter är sanningslösa torde falsk angivelse enligt ovan nämnda bestämmelse aktualiseras. Det torde i praktiken ofta råda svårigheter att kunna styrka ett överskjutande uppsåt hos gärningsmannen. För det fallet att någon uppsåtligen anger en oskyldig för brott och har skälig anledning att anta att denne är oskyldig, kan ansvar för obefogad angivelse istället aktualiseras, se 15 kap. 6 § st. 2 brottsbalken. En situation då detta brott kan komma i fråga är då gärningsmannen anger någon annan på mycket lösa grunder. Viktigt att veta är att oberoende om någon av de två ovanstående brotten fullbordats skall ansvar inte inträda för gärningsmannen om det vid en huvudförhandling kan styrkas att Du är skyldig för misshandeln. Min rekommendation är dock ändå att Du gör en polisanmälan om brott!  Jag hoppas att det löser sig på bästa möjliga sätt för dig. Har Du några fler funderingar eller frågor är Du välkommen att återkomma. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning, 

Tjänstefel, polisförordningen 4 kap. 1 §

2014-11-25 i Övriga brott
FRÅGA |Polisförordningen 4 kap. 1 § lyder: Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.Vad innebär detta i praktiken? Kan en polisman bli straffad om han utan anledning bryter mot denna skrivning, eller är det bara en klyscha som man kan strunta i och göra som man vill, allt efter humör?
Mattias Vilhelmsson |Hej Kirsti!Denna skrivning innebär precis vad som faktiskt står i paragrafen. Den anger de grundkrav som från yrkesetiska utgångspunkter ställs på anställda inom polisen. I ett hovrättsfall har Svea Hovrätt dömt en polisman för tjänstefel eftersom han fanns uppsåtligen ha brutit mot 4 kap. 1 § Polisförordningen, se RH 2007:51. I detta fall genom att han inledde en småaktig förundersökning, på egen hand, gällande hans egen sons påstått stulna cykel. Svaret på frågan är alltså att han kan bli straffad och och att regeln inte bara är en klyscha - den ger uttryck för ett grundläggande krav på en polisman.