Upprättande av kopia på hyreskontrakt

2015-07-28 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang avtal/kontrakt. Om man har förlorat ett hyreskontrakt, Kan man då skriva en ny "kopia" på det kontraktet om alla parter är tillgängliga och överens om vad som stod i kontraktet från början?
Alfred Brandt |Hej! Om jag har förstått dig rätt menar du alltså att du ska skriva en ny ”kopia” och använda kopian som ditt original? Om så är fallet är en sådan typ av kopiering inte acceptabel. Det med anledning av att en sådan tillverkning av ny kopia av hyreskontraktet - vilken utger sig för att vara originaldokument kan innebära urkundsförfalskning enligt 14:1 i brottsbalken (1962:700). Ett sådant handlande skulle innebära urkundsförfalskning med anledning av att kopian utger sig för att vara ett originaldokument, trotts att det bara är en kopia. Vid ett eventuellt användande av kontraktet i någon situation skulle förfalskningen kunna innebära fara i bevishänseende. Alltså är DU inte själv behörig att upprätta en sådan kopia som utger sig för originaldokument. För att få upprätta ett nytt kontrakt krävs att alla berörda parter är överens om det nya kontraktet. Utöver samtycket krävs troligen även underskrift från samtliga parter för att kontraktet ska vara giltigt. Om du är i behov av ett nytt exemplar av ditt hyreskontrakt föreslår jag istället att du kontaktar din hyresvärd så kan ni tillsammans skriva en kopia på kontraktet om så behövs. Tack för att du vänder dig till Lawline! Vänligen,

Ansvar för falskt larm, 16 kap. 15 § BrB

2015-07-23 i Övriga brott
FRÅGA |Hej har ett litet "case" som jag och min kollega diskuterat mycket kring.Om man ringer 112 och meddelar att det är en brand med kvarande personer i en fastighet så lär detta föranleda till en ganska omfattande utryckning. Hela händelsen är påhittad och personen i fråga gör detta för att "jävlas" så borde denna rimligen bli dömd för falsk larm?Säg att samtidigt som man ringt ut räddningsinsatserna till branden ovan, så sker det en allvarlig trafikolycka i form av en seriekrock i närliggande område. Då räddningstjänst är kallad till det påhittade senariot så finns det inte resurser till det riktiga, så en person i krocken avlider då av sina skador.Kan man då bli dömd för tillexempel vållande till annans död/kroppskada eller liknande och falsk larm?Och vad är det som avgör den högre straffskalan grovt falsk larm, vi antar att det är resursanvändandet och penga inblandningen som avgör om det är grovt eller ej?
Daniel Scharff |Tack för att du kontaktat Lawline!Falskt larmFalskt larm är ett brott som du hittar i 16 kap. 15 § första stycket Brottsbalken (1962:700), BrB. Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år. Brottet är vanligen ett bötesbrott. En oriktig uppgift om att det finns en fara för människors liv eller hälsa omfattas av 16 kap. 15 § första stycket BrB så snart uppgiften orsakar onödiga säkerhetsåtgärder. Exempel på sådana uppgifter är bombhot där bomben inte existerar eller är obrukbar. Även oriktiga uppgifter om att vatten eller mat är förgiftade omfattas. För att dömas för brottet krävs att någon onödig säkerhetsåtgärd företagits, exempelvis att ett område avspärras eller utryckning av ambulans.Grovt falskt larmÄr brottet falskt larm grovt döms enligt 16 kap. 15 § andra stycket BrB till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Falskt larm bedöms som grovt brott endast om brottet för med sig betydande skadeverkningar. Med det menas bland annat stora kostnader eller avbrott i den allmänna samfärdseln. Ditt antagande är alltså korrekt. I rättsfallet RH 2014:36 hade ett falskt larm föranlett tre stora polisinsatser i Stockholm med nationella säkerhetsstyrkan, nationella bombstyrkan och specialiserade förhandlare. Insatsen pågick i fem timmar och bedömdes som grovt falskt larm. För ett fall där det endast dömdes till ansvar för falskt larm enligt första stycket i 16 kap. 15 § BrB se NJA 2001 s. 627.Vållande till annans död och vållande till kroppsskadaFör att dömas för vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § BrB) krävs en allvarlig försummelse från gärningsmannens sida, men även ett s.k. kausalsamband mellan försummelsen och händelsen. Det krävs alltså att händelsen orsakades just av oaktsamheten. Om personen i fråga varit oaktsam, men oaktsamheten inte hade relevans för effekten (att en människa dör i en olycka för att alla resurser finns vid det "falska larmet"), kan vållandebrottet således inte bli aktuellt. Gärningsmannen ska ha haft anledning att ta risken för följden i beräkning. I ditt påhittade scenario kan inte rimligen gärningsmannen ha anat att hans handlande leder till att en annan människa dör p.g.a. bristande resurser. Det finns inte något kausalsamband mellan gärningsmannens agerande och händelsen.SammanfattningGärningsmannen i ditt case gör sig sannolikt skyldig till falskt larm av normalgraden. Som jag skrivit ovan krävs ganska mycket för att bli dömd för grovt falskt larm. Gräningsmannen gör sig inte heller skyldig till vållande till annans död/kroppsskada, eftersom det saknas ett nödvändigt samband mellan dennes agerande och den olycksdrabbade personens skador.Hoppas detta besvarar dina frågor!Med vänliga hälsningar

Straffskala vid framställande av kemiska vapen

2015-06-22 i Övriga brott
FRÅGA |Hejsan!Jag hade väldigt svårt att hitta någon lag och straffskala gällande framställning av kemiska och biologiska stridsmedel i Sverige, vad gäller?
Fabian Lidåkra |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det primära brottet som utifrån din fråga blir aktuell är olovlig befattning med kemiska vapen, 22:6a BrB. Som går att läsa sig till i paragrafen är straffskalan för brott av normalgraden 14 dagar till 4 års fängelse. Om brottet är grovt kan fängelse upp till 18 år eller livstid bli aktuellt.Hoppas det var brottet du var ute efter!Vänligen,

Tillåtet att slänga övergiven egendom?

2015-06-16 i Övriga brott
FRÅGA |Om jag plockar upp en ölflaska, häller ut dess innehåll och placerar den tomma glasflaskan i en för ändamålet avsedd sopkärl, har jag gjort mig skyldig till egenmäktigt förfarande?Även om avsikten var att undanröja en potentiell risk för att någons senare kan använda flaskan som ett tillhygge.
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.En ölflaska som står på marken torde vara övergiven egendom, så kallad res delicta, och således har ingen besittning till den. För att ett tillgripande ska vara egenmäktigt förfarande krävs att egendomen finns i någons besittning. Föremålet skulle snarare kunna omfattas av lagen (1938:121) om hittegods. Dock följer av tidigare rättsfall att 1 § hittegodslagen, som innebär en skyldighet att inge föremålet till polisen, inte gäller om föremålet i princip är värdelöst. Det borde gälla för en ölflaska (om det inte är en extremt värdefull och speciell ölflaska vilket jag här utgår från att det inte är). Att ta upp flaskan innebär alltså inte sedan någon skyldighet att se till att polisen får kännedom om fyndet utan du kan slänga den utan några straffrättsliga följder. Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Det är olagligt att obefogat anmäla!

2015-07-25 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har blivit polisanmäld men inte begått det brottet vilket polisen kunde konstatera. Men den som anmälde har inte kallat sig vid sitt rätta namn utan ett falskt namn vilket jag nu kan bevisa.FRÅGAN är detta olagligt.Anmälan är i personförföljande och misskrediterande syfte denna person har även gjort andra anmälningar under samma namn.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen skyldighet att uppge sitt namn när man gör en polisanmälan och sålunda är det faktum att en person gör en anmälan under falskt namn i sig inte olagligt.Enligt 15 kap. 6 § första stycket brottsbalken är det olagligt att ange en oskyldig person för ett brott om man har uppsåt att personen ska bli dömd för brottet. Detta brott kallas falsk angivelse. Vidare framgår av det andra stycket att det även är olagligt att ange en person för ett brott, om man inte visste men hade skälig anledning att anta att personen var oskyldig. I så fall ska man dömas för obefogad angivelse.Det synes som att den aktuella personen i och för sig omfattas av omfånget för något av dessa brott. Dock är i allmänhet dessa brott svåra att bevisa. Trots detta skulle jag rekommendera dig att själv polisanmäla personen. Vidare ökar chansen att polisen inleder ett förundersökning mot honom om flera andra utsatta personer också anmäler honom.Vänligen,

Tjänstefel och anmälan till Justutieombudsmannen

2015-07-16 i Övriga brott
FRÅGA |Finns det praktiska möjligheter anmäla en beslutsfattare enligt 15kap.6-7 §§ för ett avslag grundat på hans misstankar att sökanden avser "hoppa av" (kollektiv bestraffning)? Efter en lång fruktansvärt kamp (mot byråkratisk terror) ändrades beslutet av en annan instans.Dessutom det är bevisat (postfaktum) att beslutet var felaktig. Det var kränkande, förnedrande och skadlig. Livsfarlig.Beslutsfattare skriftligt anklagade sökanden att hon lämnade oriktiga uppgifter i blankett, "på heder och samvete" - anledning till besöket - härmed hotas hon "dömas till böter eller fängelse, 20 kap. 6 § 2 UL.Samt han själv beslutar medvetet (var informerat om konsekvenserna) på falska grunder fatta ett negativ beslut som påverkade familjen destruktivt m.m. (allt är väl dokumenterat).En Kafkaliknande process et cetera.TACK.
Viktor Persson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor.Det finns definitivt möjligheter att rättsligt angripa en statlig tjänsteman om denna inte hanterat sitt arbete på ett korrekt sätt. Dock är inte bestämmelserna enligt 15 kap. 6-7 §§ brottsbalken (BrB) tillämpliga. Dessa två regler avser situationen då någon antingen sanningslöst angiver en oskyldig till åtal, eller hos åklagare eller polismyndighet, sanningslöst påstår att någon gjort sig skyldig till brottslig gärning, framhåller försvårande omständigheter, eller förnekar förmildrande omständigheter. Men om det fel ni anser tjänstemannen har gjort är att sanningslöst anmäla er eller rapportera till polismyndigheten, i sådana fall kan 15 kap. 6-7 §§ BrB vara relevanta att använda sig av.Men det är i 20 kap. BrB som reglerna om tjänstefel finns, och det är dessa som jag anser att ni ska titta närmare på. Enligt 20 kap. 1 § BrB gäller att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning, genom handling eller underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften, ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.Att åsidosätta sin uppgift kan man alltså dels göra genom att begå en viss handling, men även genom underlåtenhet att utföra de handlingar som ingår i yrket. Viktigt är att handlingen utförs i tjänsten. Och vidare måste det röra sig om myndighetsutövning. Med begreppet myndighetsutövning ska förstås sådana beslut eller åtgärder som fattas av myndigheter mot medborgarna, och som innebär rättigheter eller skyldigheter av olika slag för den enskilde. Exempel på yrkesgrupper som enligt praxis ansetts utöva myndighetsutövning är poliser, passkontrollanter, domare och ordningsvakter.För att bedöma om någon agerat tillräckligt oaktsamt för att dömas till tjänstefel får vägas in vilken betydelse åsidosättandet haft för enskild, vilken förtroendeställning det aktuella yrket har i samhället samt hur stark koppling personens agerande haft till utövande av myndighetsutövning. Vidare bör beaktas är vilken utbildning och kunskap tjänstemannen haft inom yrket. Men det är svårt att fastställa en generell situation där tjänstefel föreligger. Varje fall måste bedömas utifrån dess specifika omständigheter. Det är bäst om ni anmäler tjänstemannen för tjänstefel, och därefter kommer våra rättsvårdande myndigheter ta över ansvaret för att driva saken vidare. Ni kan anmäla hos er närmaste polisstation, men jag rekommenderar er att ni i stället för fallet vidare genom att skriva en anmälan till Justitieombudsmannen. Det tillhör Justitieombudsmannens uppgifter att övervaka myndigheter och tjänstemän så att dessa lagenligt fullgör sina skyldigheter och inte går bortom sina tilldelade befogenheter. Ombudsmannen kan fatta beslut om åtal mot en tjänsteman om felet är allvarligt. En anmälan till Justitieombudsmannen kan göras av vem som helst och kan rikta sig mot såväl statliga, och kommunala myndigheter samt mot enskilda tjänstemän. Det går att läsa mer om hur man gör en JO-anmälan här http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/.Hoppas att detta besvarat era frågor. Om ni skulle önska hjälp med att skriva en anmälan till JO kan ni kontakta mig så återkommer vi med ett kostnadsförslag på arbetet. Kortare följdfrågor besvarar vi utan extra kostnad.Vänligen,

Slippa fängelse för (grovt) bidragsbrott?

2015-06-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag kommer antagligen bli åtalad för bidragsbrott av försäkringskassan då jag fått ut 97152:- för mycket i föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning av försäkringskassan från 2012-12-15 till 2015-03-16. Jag vet att det är systematiskt och jag har redan talat med FK och förklarat situationen. Jag vet att jag blir dömd för brott men min fråga är om det klassas som grovt då det varit systematiskt och vad kan påföljden bli för detta? Jag är ensamstående med en son då hans pappa inte finns i livet och har idag en ordnad ekonomi och jobb. Och blir det definitivt fängelse eller kan man få komma undan utan fängelse? Och om man är dömd för brott ett år tidigare som rör tex urkundsförfalskning under hösten 2014 som också rörde ett belopp på 30 000:- ( betalades tillbaka samma dag som dem betalades ut då jag ångrade det jag gjort) är det då stor sannolikhet att jag hamnar i fängelse och vad kan straffet bli? Vill verkligen inte hamna i fängelse då jag inte vill försätta min son i en jobbig sits, men vet att det jag gjort varit dumt och att jag inte kan få det ogjort. Finns det någonting man kan göra som kan lindra straffskalan?Tacksam om frågan kan besvaras.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att tillskansa sig för mycket bidrag kan innebära att ett bidragsbrott har begåtts. Den som, med uppsåt, lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han är skyldig att anmäla och därigenom orsakar en fara för att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller utbetalas med för högt belopp, döms för bidragsbrott (2 § bidragsbrottslagen). Påföljden är fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. För att brottet ska vara ringa torde krävas att det rör sig om närmast obetydliga belopp (omkring tusen kronor). Men det är inte endast beloppet som är av relevans, utan även andra omständigheter.Vid grovt bidragsbrott beaktas om det rör sig om betydande belopp, om falska handlingar använts vid brottets utförande eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning (3 §). Som betydande belopp torde krävas att det handlar om hundratusentals kronor, men har falska handlingar begagnats och har brottet utförts systematiskt, så kan beloppsgränsen vara lägre. Påföljden för grovt bidragsbrott är fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.Utifrån dina givna förutsättningar är det svårt att avgöra om du begått ett bidragsbrott av normalgraden eller ett grovt bidragsbrott. Att du systematiskt lurat till dig mer bidrag samt att det rör sig om en inte obetydlig summa, talar för att det är ett grovt bidragsbrott. För grovt bidragsbrott är utgångspunkten att fängelse i minst sex månader ska ådömas. Utifrån straffskalan för grovt bidragsbrott ska domstolen bestämma brottets straffvärde, det vill säga vad straffet som utgångspunkt bör landa på med hänsyn till omkringliggande omständigheter. Oavsett brott, finns det en presumtion mot att döma till fängelse. Dock kan presumtionen brytas om brottets straffvärde är högt (i regel minst ett år), om det varit ett återfall eller om brottet i fråga varit ett så kallat artbrott (30 kap. 4 § brottsbalken). Du verkar inte ha dömts tidigare för bidragsbrott (alltså är det inget återfall) och bidragsbrott är inget artbrott. Av betydelse är därför främst brottets straffvärde. Detta medför att om ditt handlande anses motsvara mindre än ett års fängelse, bör ett alternativt straff väljas för dig. Ett alternativt straff kan vara villkorlig dom eller skyddstillsyn. Det du möjligen skulle kunna göra för att försöka få straffet så lågt som möjligt är att du argumenterar för några förmildrande omständigheter som är av relevans (att ångra sig och att betala tillbaka bidraget är inga förmildrande omständigheter). Har du inte handlat avsiktligt, kan du försöka argumentera för att du inte gjort så, även om det skulle bli svårt med tanke på din systematik. Sammanfattningsvis kan du ha gjort dig skyldig till grovt bidragsbrott, men helt självklart är det inte. För grovt bidragsbrott kan du ådömas fängelse mellan sex månader och fyra år. Om straffvärdet för din gärning är lågt, bör en icke-frihetsberövande påföljd väljas, såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn. Vänliga hälsningar,

Oskyldigt anklagad för brott

2015-06-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej jag har blivit anmäld för våldtäkt men jag är inte skyldig. Det är min förra flickvän som har gjort det.Detta skulle ha hänt natten mot juldan 2012.Jag va på förhör nu i veckan ang det här.Vad ska jag göra, vad kan jag göra. Hur kan det vara så att hon anmäler mig så sent?Vi har hel del bakom oss med annat också t.ex vårdnadstvist sen i höstas där jag har vägrat att ge henne full vårdnad m.mJag. Har inte berättat det här till nån förutom såklart min fru.Jag är jätte rädd, det här är så sjukt att behöva försvara sig mot sån alvarlig anmälan
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som inför en myndighet ljuger om att någon har begått ett brott gör sig skyldig till brottet falsk angivelse (se 15 kap. 6 § brottsbalken) eller falsk tillvitelse (se 15 kap. 7 § brottsbalken). Du kan alltså polisanmäla anmälaren för detta. För att göra en polisanmälan kan du vända dig till din närmaste polisstation eller ringa 114 14. Om du på något sätt kan bevisa att du omöjligen kan ha begått brottet (t.ex. på grund av att du befann dig på en annan plats än anmälaren vid det påstådda gärningstillfället) kommer det att underlätta polisens utredning. Om det finns någon som kan vittna om vad du gjorde och var du befann dig natten mot juldagen 2012 bör du tala om detta för polisen.Du kan ha rätt till en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. Detta förutsätter dock att du är skäligen misstänkt för brottet. Du nämner att du har varit på förhör hos polisen. Om du var misstänkt för brottet vid förhöret borde polisen ha underrättat dig om det (se 24 kap. 18 § rättegångsbalken). Om polisen inte underrättade dig om det ansågs du troligtvis inte vara skäligen misstänkt för brottet vid det tillfället.Oavsett om du är skäligen misstänkt eller inte har du rätt att själv anlita en försvarare (se 21 kap. 3 § rättegångsbalken).Om åklagaren bedömer att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom kommer han eller hon inte att väcka åtal mot dig. Beviskravet i brottmål är högt ställt (det ska vara "ställt utom rimligt tvivel" att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet). Åklagaren har bevisbördan. Du behöver inte bevisa att du är oskyldig, det är åklagaren som ska bevisa att du är skyldig. Principen "in dubio pro reo" (vid tvivel för den tilltalade) innebär bl.a. att rätten hellre ska fria än fälla om det föreligger tvivel. Syftet med dessa regler är att ingen oskyldig ska kunna dömas för brott. Om anmälan mot dig är helt ogrundad kommer förundersökningen troligtvis att läggas ner.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning