Frida Karlsson | Otillbörligt gynnande av borgenär är ett brott, enligt BrB 11 kap 4 §, bland annat när någon på obestånd gynnar en borgenär genom att betala en skuld som ännu inte är förfallen, och detta i sin tur innebär en påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt förringas avsevärt. Det här betyder i ditt fall att det mycket väl kan vara brottsligt att betala fakturan till din vän om det i sin tur innebär att det t ex. saknas pengar i konkursboet att betala andra borgenärer. Straffpåföljden för otillbörligt gynnande av borgenär är fängelse i högst 2 år. Vad påföljden skulle bli i just ditt fall kan jag inte bedöma eftersom jag inte vet hur situationen ser ut i ditt företag eller mellan dina borgenärer. Vänligen,

Evelina Lund |Hej,Tack för din fråga!Försäljning av tobak regleras i tobakslagen, som du hittar här: https://lagen.nu/1993:581Av lagens 12 § framgår att tobaksvaror inte får säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Det krävs alltså att det är fråga om näringsverksamhet för att det ska vara fråga om olovlig tobaksförsäljning. En förälder som köper till sitt barn är inte att betrakta som näringsverksamhet. Däremot om det anses vara näringsverksamhet kan man dömas för olovlig tobaksförsäljning enligt 27 § tobakslagen, där straffskalan är böter till fängelse i 6 månader. Vänligen,

Sebastian Caicedo Gordh | Hej och tack för din fråga! Mened regleras i 15 kap 1 § i brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K15P1S1) och definieras som att någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Med laga ed menas att eden är lagstadgad, och detta gäller till exempel när man vittnar i domstol. När man uttalar sig under ett polisförhör talar man dock inte under laga ed och det kan således inte bli aktuellt med mened. Istället får man titta på bestämmelserna i 15 kap. 7 § i brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K15P7S1) om falsk eller vårdslös tillvitelse. Falsk tillvitelse begås när någon hos exempelvis polismyndighet sanningslöst tillvitar annan brottslig gärning, föregiver besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Bestämmelsen omfattar alltså bl.a. när man sanningslöst pekar ut någon som brottslig i ett polisförhör. Det är dock mycket viktigt att påpeka att det krävs uppsåt för att man ska kunna dömas för detta brott; med det menas att man ska vara medveten om att man sanningslöst utpekar någon som brottslig. Av din beskrivning låter det alltså inte som att bestämmelsen skulle vara tillämplig i ditt fall. Om det är så att man inte insåg, men hade skälig anledning anta att utsagan var sanningslös, kan man dömas för vårdslös tillvitelse. För detta krävs dock i praktiken att man ska vara grovt oaktsam (att bara vara oaktsam räcker alltså inte), vilket gör att det finns viss marginal för den som lämnar en osann uppgift att undgå ansvar. Det är svårt att med säkerhet säga något om ditt fall , men det krävs alltså i allmänhet mycket för att bestämmelsen ska vara tillämplig. (För att man ska kunna fällas ska dessutom den grova oaktsamheten bevisas av en åklagare, vilket ofta är mycket svårt.) Du behöver inte vara orolig för att ditt utpekande ska ha utgjort förtal (brottsbalken 5 kap. 1 §, se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1), eftersom det normalt ses som försvarligt att under polisförhör peka ut någon annan som brottslig. Mitt råd är att du, om du kallas som vittne till rättegång (och därmed uttalar dig under laga ed), säger som det är. Är det så att du inte längre minns exakt vad du såg för att du var alkoholpåverkad och för att det har gått flera månader sedan händelsen – säg då just det. Du riskerar inte att begå brott så länge som du inte ljuger medvetet eller är grovt oaktsam när du uttalar dig. Hör gärna av dig om du undrar över något mer. Vänligen

Pierre Olsson |Hej! Regler om straff för befattning med narkotika finns i Narkotikastrafflagen (NSL), se https://lagen.nu/1968:64. Generella regler om brott och straff finns i Brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Att inneha narkotika är brottsligt och straffas vid brott av normalgraden med fängelse i upp till tre år. Om brottet är ringa så är maxstraffet fängelse i sex månader (NSL 1 och 2 §§). Det är alltså viktigt att dra upp gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden. När man när man rubricerar ett brott gällande innehav av narkotika så kollar man dels på vad det är för sorts narkotika och dels hur mycket narkotika gärningsmannen hade på sig. Enligt en ny dom från Svea hovrätt så ska MDMA eller ecstasy jämställas med amfetamin när man bedömer straffvärdet på brottet, se https://lagen.nu/dom/rh/2012:79. Det innebär att gränsen för vad som är ringa brott går vid 50 tabletter. Jag vet inte exakt hur många tabletter som motsvarar 0,23 gram ecstasy men för mig låter det som att 0,23 gram är en ganska liten mängd. Jag utgår därför ifrån att brottet kommer att rubriceras ringa narkotikabrott. Vad gäller påföljden så är det tyvärr omöjligt för mig att säga säkert vilken påföljd du kan tänkas få eftersom du redan har en villkorlig dom och domstolarna därför har en ganska stor frihet i att välja påföljd. Det finns två olika möjliga utfall. I värsta fall så upphäver rätten din villkorliga dom och dömer istället till en gemensam påföljd för båda brotten. Den nya påföljden ska vara av en annan art än den du hade tidigare vilket innebär att du i så fall antagligen döms till skyddstillsyn eller fängelse som gemensamt straff (BrB 34 kap 1§ 1st 3p). Längden på det eventuella fängelsestraffet beror på hur högt straffvärde ditt tidigare brott hade vilket brukar framgå av domen. Det andra möjliga utfallet är att rätten inte river upp den villkorliga domen utan istället dömer dig särskilt för narkotikabrottet (BrB 34 kap 1§ 1st 2p). Det som talar för att rätten väljer den här möjligheten är att våld mot tjänsteman och ringa narkotikabrott är skilda brottstyper och syftet med den villkorliga domen är ju främst att du ska avhålla dig från fortsatta våldsbrott. I min mening så är det här det troligaste utfallet men som sagt så har domstolen ganska stor frihet att välja själva. Om domstolen väljer den här möjligheten så stannar troligen påföljden vid dagsböter om inte antalet tabletter ligger nära gränsen för brott av normalgraden, alltså 50st. I fallet jag nämnde ovan så hade gärningsmannen haft på sig 25st tabletter och dömdes till 100 dagsböter. Observera dock att det råder delade meningar om hur straffvärdet för innehav av ecstasy ska bedömas och domen jag hänvisat till är bara en hovrättsdom. Tidigare så har innehav av en viss mängd ecstasy ansetts vara allvarligare än innehav av samma mängd amfetamin. Det finns därför en viss risk att en annan domstol gör en strängare bedömning av ditt fall än vad Svea hovrätt gjort i fallet ovan. Jag skulle tro att det kommer att bli en rättegång eftersom rätten förmodligen vill pröva om din villkorliga dom ska rivas upp. Åklagaren har möjlighet att utfärda ett så kallat strafföreläggande om påföljden för brottet är böter och/eller villkorlig dom. Ett strafföreläggande gäller istället för en dom under förutsättning att den tilltalade godkänner föreläggandet och han slipper i så fall att åtalas (Rättegångsbalken 48 kap 2 och 3 §§ se https://lagen.nu/1942:740). Jag tror inte att åklagaren kommer att utfärda något sådant föreläggande men om han gör det så bör du nog godkänna det eftersom du annars riskerar att få din villkorliga dom uppriven och eventuellt hamla i fängelse. Det är inte troligt att du slipper undan straff helt och hållet. Att du var full och inte kommer ihåg vad du har gjort har inte någon betydelse för om du kan straffas eller inte. Det som skulle kunna ha betydelse är om det är så att det är någon annan som lagt tabletterna i din ficka utan din vetskap. I så fall har du nämligen inte haft uppsåt till brottet och du ska i så fall gå fri från ansvar. Om du inte kommer ihåg vad det är som har hänt så ska du också säga det men med tanke på att du tidigare är dömd för narkotikabrott så tror jag inte att domstolen kommer att tro på att du inte hade uppsåt utan de kommer att döma dig i vart fall. Man ska inte kunna få strängare straff för att man vägrar att samarbeta utan en tilltalad har tvärtom rätt till tystnad enligt Europakonventionen artikel 6. I regel så ska inte heller samarbete leda till att man får ett lindrigare straff utom i undantagssituationer. Däremot så kan man få lindrigare straff om man anger sig själv enligt BrB 29 kap 5§ 3p men det är ju inte aktuellt i det här fallet. Vad man dock måste tänka på är att reglerna ovan endast gäller beräkningen av straffvärdet, inte valet av påföljd. Eftersom domstolen har ganska stor frihet att välja påföljd i ditt fall så tror jag att det absolut bästa är att du, trots vad jag skrev ovan, är samarbetsvillig och försöker att visa på att narkotikabrottet var en engångsföreteelse som inte kommer att upprepas eftersom jag skulle tro att domstolen i så fall blir mindre benägen att riva upp din villkorliga dom (Jfr Brottbalken 30 kap 7 och 9§§). Tyvärr kan jag inte ge dig säkrare svar än så här men jag hoppas ändå att det har varit åtminstone något till hjälp. Kommentera gärna nedan om du vill att jag ska klargöra något. Med vänliga hälsningar

Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Den som angiver en oskyldig person till åtal med uppsåt att denne ska bli fälld till ansvar för visst brott gör sig skyldig till falsk angivelse och riskerar fängelsestraff, se 15 kap. 6 § första stycket brottsbalken (BrB). Med angivelse ska förstås en anmälan riktad till behörig myndighet om att en viss person begått brottslig gärning. Görs anmälan av annan än den påstådde målsäganden faller förfarandet inte under denna bestämmelse. Då handlar det istället om falsk tillvitelse enligt 15 kap. 7 § första stycket BrB. Genom att ogrundat anmäla dig för egenmäktigt förfarande och bedrägeri kan din före detta sambo alltså har gjort sig skyldig till falsk angivelse eller falsk tillvitelse, beroende på de närmare omständigheterna. Om dessa vet jag intet. Vad gäller förtal så döms för detta brott den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning enligt 5 kap. 1 § första stycket BrB. Av din fråga framgår inte närmare vad det påstådda förtalet har bestått i, varför jag inte kan bedöma frågan om fullbordat förtal föreligger. Om du vill gå vidare med detta föreslår jag att du helt enkelt vänder dig till polisen. Med vänlig hälsning,

Lovisa Falkman |Kontaktförbud regleras i lagen om kontaktförbud. Enligt § 1 ska besöksförbud meddelas då det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid. Ett kontaktförbud får meddelas endast om skälen för ett sådant förbud uppväger det intrång eller men i övrigt som förbudet innebär för den mot vilken förbudet avses gälla.Enligt förarbetena till lagen (vilka traditionellt tillmäts stor betydelse när man tolkar lagar) bör det, för att besöksförbud ska meddelas, förutsättas att det finns en konkret risk för att den som förbudet ska skydda kommer att utsättas för brott, förföljelse eller andra former av allvarliga trakasserier. Det anges även att den viktigaste omständigheten är att personen som förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andra personen. Som jag tolkar din fråga har din partner inte utsatts för något brott av den andra personen. Jag tror dessvärre att det kan bli svårt att få ett besöksförbud till stånd i sådant fall.Ni kan välja att anmäla kvinnan för olaga hot. Olaga hot regleras i brottsbalken kapitel 4 § 5, och för att bestämmelsen ska bli aktuell ska kvinnan hotat med en brottslig gärning som är ägnad att hos dig/din partner framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet. Att en gärning är ägnad att framkalla fruktan innebär att det är en gärning vars traditionella syfte är att framkalla fruktan, vilket hot om att förstöra någons liv är. Jag är däremot osäker på om sättet hon genomfört hoten på kan klassas som ett framkallande av allvarlig fruktan. Men om hoten fortsätter komma kan detta vara ett alternativ.Lagen om kontaktförbud hittar du https://lagen.nu/1988:688Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700Lycka till!

Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga! Regler om brott finns i Brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Stämpling innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon annan att begå ett brott eller åtar eller erbjuder sig själv att utföra ett brott. Stämpling är bara straffbart för de brott där det är särskilt föreskrivet och i Brottsbalken framgår det av de sista paragraferna i varje kapitel vilka brott som är straffbelagda på stämplingsstadiet se t.ex. BrB 3 kap 11§ (BrB 23 kap 2§). Jag vet inte vad du menar med att använda stämpling som grund för att bestrida ett yrkande i tvistemål så utan fler omständigheter kan jag inte svara på din fråga men jag har svårt att se en situation där bestämmelsen om stämpling skulle vara relevant i ett tvistemål eftersom det är ett helt annat rättsområde. Det är korrekt att det i brottmål är olagligt att bland annat ljuga under ed i rätten och åtala eller ange någon som man vet är oskyldig (BrB 15 kap 1, 5 och 6 §§). När någon försöker få domstolen att döma fel i tvistemål så kan det inte bli aktuellt att utdöma ansvar för falskt åtal och falsk angivelse och det finns inga motsvarande bestämmelser för tvistemål. Det är alltså inte straffbart att stämma någon trots att du vet att du har fel. Däremot så kan ett vittne som ljuger under ed och en part som ljuger under sanningsförsäkran dömas för mened respektive osann partsutsaga (BrB 15 kap 1 och 2 §§). Det stämmer alltså inte att det inte är straffbart att försöka få domstolen att döma fel i ett tvistemål om man gör det genom att ljuga i rätten. Hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Susanne Cermenius |Hej! Förargelseväckande beteende är enligt brottsbalken 16:16 att på allmän plats föra oljud, eller på annat sätt offentligen bete sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse. Så i princip, nej, det klassificeras inte som förargelseväckande beteende. Med vänlig hälsning,