Falsk tillvitelse angående orosanmälan till socialnämnden

2015-03-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hejsan, en före detta vän till min mamma har gjort en orosanmälan på att jag och mina syskon far illa hemma, detta stämmer inte och socialen ska nu starta en utredning. Samma person har tidigare gjort en anmälan men den lags ner så min fråga är kan jag väcka åtal för falsk tillvitelse?och hur gör vi för att slippa utredning då mamma inte vill ha någon så vidare kontakt med socialen och inte jag heller.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att sanningslöst, alltså utan grund, tillvita någon till exempel brottslig gärning till myndighet är att se som falsk tillvitelse. I det fall personen sanningslöst har upprättat en orosanmälan till Socialnämnden är det alltså att se som falsk tillvitelse, vilket är ett brott enligt 15 kap. 7 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K15P7S1).Gällande att själv väcka åtal kan en målsägande väcka åtal vid brott som målsäganden har angivit och som faller under allmänt åtal om åklagare har beslutat att inte väcka åtal, 20 kap. 8 § rättegångsbalken. Målsäganden är din mamma eftersom det är din mamma den före detta vännen har anmält till socialnämnden.Vidare har Socialnämden en skyldighet att utreda om det som genom till exempel en orosanmälan har kommit till deras kännedom att exempelvis barn far illa, se 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453#K11P1S1). Socialnämnden ska alltid ha barnets bästa i fokus, 1 kap. 2 § socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453#K1P2S1). Ni kan inte självmant stoppa en utredning. I det fall socialtjänsten anser att det inte finns anledning till oro och att ni har det bra hemma kommer utredningen inte att fortgå.Jag hoppas att svaret var till hjälp!Vänligen,

Osant intygande inom försäkringskassan.

2015-03-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Vid en skadeanmälan till försäkringskassan skriver en personalassistent att ett skyddsombud närvarit vid upprättandet av den samma. Detta är inte sant, inget skyddsombud har varit med och upprättat skadeanmälan än mindre godkänt den. Följden blir en felaktig bedömning av FK och utebliven ersättning för den drabbade.Kan det anses vara en urkundsförfalskning som begåtts av personalassistenten? Vilket straff eller vilken böter bör det ev. Beläggas med? Om det är en urkundsförvanskning istället, vad bör då påföljden bli? Finns det prejudicerande fall?Tackar på förhand för svar!Mvh
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom det handlar om någon form av urkundsförfalskning eller osant intygande är det i brottsbalkens 14-15 kap. som vi hittar lagstöd, se https://lagen.nu/1962:700#K14.Urkundsförfalskning.Det brottsliga agerandet vid urkundsförfalskning ligger i att skriva eller på annat sätt ange någon annans namn som om de själva skrivit under handlingen. Det omfattar även att någon ändrar ex. beloppet i en redan signerad check eller dylikt, d.v.s. man ändrar eller fyller ut en redan äkta urkund, se brottsbalken 14 kap. 1 §. I detta fall verkar det som att personalassistenten skrivit under med sitt eget namn, vilket hen har behörighet att göra, och sedan angett att anmälan är godkänd av någon annan. Detta faller inte under rubriceringen urkundsförfalskning, och vi bör istället gå vidare till 15 kapitlet.Urkundsförvanskning omfattar samma typ av brottsligt beteende, enda skillnaden är att man bedömer brottets omfattning eller utförande som ringa. Eftersom kraven enligt urkundsförfalskning inte var uppfyllda kan inte urkundsförvanskning bli aktuellt, se brottsbalken 14 kap. 2 §.Osant intygande.När det kommer till osant intygande ska personalassistenten ha behörighet att ta emot skadeanmälan men sedan på något vis förfalskat själva innehållet i anmälan, vilket det verkar vara fråga om här. Hen har enligt din beskrivning lämnat osann uppgift om att ett skyddsombud medverkat till upprättandet och godkänt skadeanmälan, det innebär att hen lämnat osann uppgift om "annat än egna angelägenheter" vilket är ett av de kriminaliserade handlingssätten. Det verkar även föreligga fara i bevishänseende då skadeanmälan behandlats och ingen upptäckt felet. Det är mycket troligt att det därmed rör sig om ett fullbordat brott i form av osant intygande, se brottsbalken 15 kap. 11 §.I 15 kap. 11 § st. 2 anges att om brottet innefattat missbruk av tjänsteställning kan det bedömas som grovt. Det är inte troligt att detta brott kommer att bedömas som grovt, utan det kommer troligtvis att bedömas som osant intygande av normalgraden.Har du fler frågor eller funderingar över hur du bör gå vidare med ärendet är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning.Hoppas du har fått dina frågor besvarade!Med vänlig hälsning

Misstänkt för bidragsbrott

2015-02-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag fick kallelse från polisen att dem misstänker mig för bidragsbrott mot försäkringskassa. Jag fick bostadbidrag från försäkringskassan. 2012 från januari till maj månad vi bodde inte tillsammans med min sambo. Han bodde i andra stad. I maj månad han kom till mig och frågade mig om han kunde stanna hemma hos mig för att han fick jobb. Jag sa ok bara för barnens skull. Han var som gäst hemma hos mig. Sen i oktober ringde försäkringskassa till mig och frågade mig om han kom med mig och jag sa nej. Han stannade hemma hos mig ibland men vi bodde inte tillsammans. Och dem krävde betala tillbaka för hela perioden så jag har betalt pengarna tillbaka för att jag ville inte bråka med dem. Jag har betald också för den period som han inte varit hemma hos mig. Jag ville fråga er vad kan hända med mig?Tack
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla och därigenom orsakar en fara för att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller utbetalas med för högt belopp, döms för bidragsbrott (2 § bidragsbrottslagen). Påföljden är fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. För att brottet ska vara ringa torde krävas att det rör sig om närmast obetydliga belopp (omkring tusen kronor). Men det är inte endast beloppet som är av relevans, utan även andra omständigheter.Saknas uppsåt, kan brottet vårdslöst bidragsbrott bli aktuellt. Här krävs att du förfarit grovt oaktsamt (4 §). Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Grovt oaktsam anses du i första hand ha varit om du varit medvetet oaktsam och insett risken för att du exempelvis lämnat felaktiga upplysningar om ditt levnadsförhållande eller att du misstänkt att en anmälningsskyldighet förelegat. Det är vidare grovt oaktsamt om du lämnat mer påtagliga felaktiga uppgifter som är grundläggande för om och i sådant fall hur mycket du skulle fått i bidrag. Uppgifterna kan bland annat handla om dina tjänsteinkomster och din boendesituation (se NJA II 2007 s. 185 f.).Huruvida du gjort dig skyldig till bidragsbrott, kan endast domstolen avgöra. Har du inte lämnat några felaktiga uppgifter eller upplysningar, eller endast agerat lite vårdslöst, så ska du inte dömas för bidragsbrott. Om du döms, är det förmodligen böter eller villkorlig som kan aktualiseras. Att du betalat tillbaka pengarna efter att Försäkringskassan krävt dig på återbetalning, fritar inte dig från ansvar. Om du däremot rättat till en felaktig uppgift innan utbetalningen av bidraget, ska du inte dömas till ansvar (5 §). Vänliga hälsningar,

Bok baserad på annans dagbok

2015-02-15 i Övriga brott
FRÅGA |Jag har en fråga som jag inte vet var den hör hemma i juridiken. Men jag vill veta om det är juridiskt fel med detta som har hänt mig. Min mamma gick bort för två år sedan. Mamma hade skrivit dagboksanteckningar om sitt liv, ett speciellt och äventyrligt liv. Dessa anteckningar hade jag hand om, men eftersom jag har en syster som är konstnär och dessutom duktig på att skriva, fick hon ta hand om dokumenten. Jag tyckte hon kunde skriva en bok någon gång.En dag i höstas när jag hade slagit på tv:n satt en känd författare i ett intervjuprogram och pratade om sin senaste bok. Handlingen var ur min mammas liv, dessutom sa författaren att boken var baserad på dagsbokanteckningar från en kvinna som nyligen gått bort. Eftersom författaren är min systers vän förstod jag vad som hade hänt, hon hade gett honom hennes anteckningar.Jag försökte lugna ner mig och gick ut och köpte boken, började bläddra i den och läste här och där bland sidorna. Jag blev riktigt upprörd, han hade förvanskat, lagt till, och dessutom lagt till en hel del snusk som min pryda mamma, vänder sig om i graven just nu. Författaren har inte bara förlöjligat mamma utan även pappa (som också är död). Ingen har frågat mig om mammas liv ska fläkas ut. Har min syster rätt att lämna ut vår mors dagböcker utan att fråga mig?Och kan en författare ge ut en bok utan att fråga andra familjemedlemmar? Och i så fall kan jag göra ngt (rättsligt)?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Tråkigt det som har hänt dig. Det korta svaret på din fråga är att om författaren endast låtit sig inspireras av din mors dagbok och inte hängt ut just henne utan en fiktiv karaktär i sitt eget verk har han inte gjort något brottsligt. Din syster har möjligen gjort sig skyldig till olovligt brukande om hon lånat ut dagboken men det är tveksamt.Din mammas dagbok omfattas av det upphovsrättsliga skydd som anges i upphovsrättslagen 1 § (se https://lagen.nu/1960:729). Utifrån dina beskrivningar har författaren i det här fallet låtit sig inspireras av din mammas dagbok. Han har inte rätt av kopierat innehållet och inte heller enligt lagens mening bearbetat det. Att på detta sätt inspireras av en annan text för att skriva en bok är inte brottsligt och kräver inte att familjemedlemmar underrättas (se 4 § 2 stycket). Författaren har således inte begått något upphovsrättsligt brott. En annan sak vore om han direkt kopierat dagboksanteckningarna i sin egen bok men så verkar inte vara fallet.Du skriver även att författaren har skrivit nedsättande om din mor och även din far. Det finns ett brott i brottsbalkens 5 kap 4 § (se https://lagen.nu/1962:700#K5P4S1) som benämns som förtal av avliden. För det krävs antingen att det finns en risk att dina föräldrar utsätts för folks missaktning, dvs att andra tänker illa om dem, eller att de utpekas som brottsliga eller klandervärda i sitt levnadssätt. Om fallet är som så att författaren endast har inspirerats av din mammas anteckningar och det i princip bara är du som drar en koppling till dina föräldrar kan det bli svårt att fälla honom för förtal av avliden. Det måste framgå att det är dina föräldrar som åsyftas i boken för att de ska kunna utsättas för folks missaktning. Att utpekas som klandervärd i bestämmelsens mening innebär att man utpekas som prostituerad, nazist, alkoholist eller liknande. Om så inte skett utan bilden av dina föräldrar förvanskats på ett inte lika allvarligt sett är inget brott begånget. Vad gäller din systers agerande beror det till stor del på om dagboksanteckningarna tillhörde dig, henne eller er gemensamt. Att låna ut sina egna saker är inte brottsligt. Även om dagboken är upphovsrättsskyddad är det okej att låna ut den till en vän. Skulle det vara din bok och din syster olovligen lånat ut den skulle möjligen något av brotten i brottsbalkens 10 kap aktualiseras, tex olovligt brukande, 8 §, men det är högst tveksamt om det skulle leda till en fällande dom. Hoppas du fått svar på dina frågor,

Skyldighet att anmäla brott

2015-03-25 i Övriga brott
FRÅGA |Vilket brott begår ett vittne som inte vill anmäla brottet för att han/hon känner till gärningsmannen? Påföljd?M V Hlärare
Matilda Bona |I Sverige har vi en regel som gör människor skyldiga att anmäla brott som är ”å färde”, enligt 23:6 Brottsbalken. ”Å färde” betyder att man har en skyldighet att anmäla brott man ser håller på att ske. Det gäller dock inte alla brott, utan det skall framgå i lagen som rör det enskilda brottet att man kan dömas för underlåtenhet att anmäla just det brottet. Det gäller framförallt grövre brott som mord och misshandel. Man har ingen skyldighet att anmäla brott om det kan innebära en risk för sig själv eller sina närmaste. Det beror alltså på vilket brott det är du vittnat, men du kan genom att inte anmäla brottet dömas för underlåtenhet att avslöja brott, 23:6 Brottsbalken. Påföljden beror därför också såklart på vilket brott det är du bevittnat. Inom vissa yrkesområden finns det dock anmälningsskyldigheter. Exempelvis för myndigheter som hanterar barn i sin verksamhet, så som lärare. Där har man en skyldighet att anmäla om ett barn far illa. Det innebär att du är skyldig att anmäla om ett barn bli utsatt för brott, detta framgår av Socialtjänstlagen 14:1. Är du vittne till ett barn som blir utsatt för brott utan att anmäla det kan du göra dig skyldig till tjänstefel, 20:1 Brottsbalken. För detta kan du dömas till böter eller upp till 6 års fängelse om det är ett grovt brott. Hoppas detta kan hjälpa dig. MVH

Är det olagligt att röka, snusa och dricka alkohol om man är under 18 år?

2015-02-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hejsan! Tack för en bra sida med rolig och lärorik läsning!Jag undrar bar om det är lagligt att röka/snusa om man är under 18, vet såklart att man inte får köpa osv men att bruka?Likaså med alkohol, visst är det olagligt att bruka innan 18?Tack på förhand!
Benjamin Bergström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring tobaksvaror finns i tobakslagen, som du hittar här. Regler om alkohol finns i alkohollagen, som du hittar här.Enligt 12 § tobakslagen är det förbjudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år. Den som gör det riskerar att dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, vilket framgår av 27 § tobakslagen. Det finns dock inget förbud mot att den som är under 18 år innehar eller brukar tobaksvaror. Det är alltså inte olagligt. Däremot får man inte röka på skolgårdar och liknande, se 2 § 1 p. tobakslagen.Försäljning eller servering av alkoholdrycker får inte ske till underåriga, se 3 kap. 7 § alkohollagen. Det är även förbjudet att anskaffa eller ge bort alkoholdrycker till den som är under 20 år, se 3 kap. 8 § alkohollagen. Den som bryter mot dessa regler kan dömas för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader, vilket framgår av 11 kap. 9 § alkohollagen. Det är dock inte straffbart att dricka alkohol om man är under 18 år. Däremot kan polisen förverka (d.v.s. hälla ut) alkohol som en underårig har med sig.Du kan läsa mer om hur polisen arbetar i ärenden som rör ungdomar och alkohol på polisens hemsida.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen. Du kan även ringa oss på 08-533 300 04 (öppet mån-ons 10:00-16:00).Med vänlig hälsning

Tillåtet att underteckna med annans namn på brev utan dennes samtycke?

2015-02-17 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Vi är en grupp föräldrar i skolan som inte har samma åsikter om vissa ämne. Nyligen skulle en av föräldrarna skriva ett brev och påstå att vi alla håller med alla påståenden som skrevs. Ett av dem handlade om en person, hennes namn stod på brevet med en beskrivning om att hon i princip inte gjorde sitt jobb och att "majoriteten" ville få bort henne. De saker som sades var i mina ögon inte sanna och kunde skada hennes arbetsliv och rykte.Vi som inte samtyckte bad dem att skriva brevet endast i deras namn, men det var en lång strid innan de tog bort texten jag inte håll med om.Min fråga är, får folk i detta sammanhang, skriva ett brev (via e-mail) och påstå att vi alla samtycker?
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Generellt sett är det inte otillåtet att obehörigen ange någon annans namn och på detta sätt framställa falsk information. Det är dock brottsligt om brevet är att betrakta som en urkund. Tveksamt i det här fallet är dock om brevet via e-mail kan anses vara en urkund. Vad som utgör en urkundsförfalskning framgår av 14 kap 1 § brottsbalken. I andra stycket uppställs ett antal kriterier, eller rekvisit för att något skall vara att betrakta som en urkund. Din situation kan eventuellt inrymmas i p. 2. Detta kräver dock att brevet upprättats i syfte att bevisa något, alternativt att det har ett syfte som är att bevisa något. Utöver detta skall brevet ha en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. I ditt fall bör beviskravet vara uppfyllt, men eftersom ert brev antagligen saknar utställarangivelse bör det inte kunna betraktas som en urkund. Detta innebär att brevet i sig inte uppnått den tillförlitlighet som krävs för att dess innehåll skall omfattas av den lagstiftning som är till skydd för urkunder. Under förutsättning att brevet inte är en urkund är det inte otillåtet att göra såhär. Paragrafen straffbelägger förfalskningar, inte lögner. Självfallet utgör det dock ett klandervärt beteende och om det här brevet hade kommit iväg bör de föräldrar som inte samtyckt till brevet klargöra detta för läraren för att undvika framtida olägenheter. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Fängelse för bidragsbrott?

2015-02-14 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga. Jag fick kallelse från polisen. Dem misstänker mig för bidragsbrott mot Försäkringskassan. Men jag har betalt alla pengarna tillbaka. Det var 25000kr jag har betalt till dem. Vet inte varför dem anmälde mig till polisen. Tänkte fråga kan jag hamna i fängelse för detta? Tack
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla och därigenom orsakar en fara för att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller utbetalas med för högt belopp, döms för bidragsbrott (2 § bidragsbrottslagen). Påföljden är fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. För att brottet ska vara ringa torde krävas att det rör sig om närmast obetydliga belopp (omkring tusen kronor). Men det är inte endast beloppet som är av relevans, utan även andra omständigheter.Saknas uppsåt, kan brottet vårdslöst bidragsbrott bli aktuellt. Här krävs att du förfarit grovt oaktsamt (4 §). Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Grovt oaktsam anses du i första hand ha varit om du varit medvetet oaktsam och insett risken för att du exempelvis lämnat felaktiga upplysningar om ditt levnadsförhållande eller att du misstänkt att en anmälningsskyldighet förelegat. Det är vidare grovt oaktsamt om du lämnat mer påtagliga felaktiga uppgifter som är grundläggande för om och i sådant fall hur mycket du skulle fått i bidrag. Uppgifterna kan bland annat handla om dina tjänsteinkomster och din boendesituation (se NJA II 2007 s. 185 f.). Anledningen till att Försäkringskassan anmält dig till Polisen, är att den måste göra detta om det kan misstänkas att ett bidragsbrott har begåtts (6 §). Huruvida du gjort dig skyldig till ett bidragsbrott går inte att svara på enbart utifrån din beskrivning. Att du betalat tillbaka pengarna efter att Försäkringskassan krävt dig på återbetalning, fritar inte dig från ansvar. Om du däremot rättat till en felaktig uppgift innan utbetalningen av bidraget, ska du inte dömas till ansvar (5 §). Har du varken varit uppsåtlig eller grovt oaktsam, så kommer du inte dömas för bidragsbrott. Om du skulle dömas för bidragsbrott, bör straffet landa på böter eller villkorlig dom i kombination med böter, om inga försvårande omständigheter finns.Vänliga hälsningar,