Innehav av knogjärn. Och strafföreläggande, vad gäller?
Min son hade ett knogjärn i bilen och blev stannad av polisen.
Han visste inte att det var olagligt och sa att det var hans .
Nu har han fått ett strafföreläggande på 13800kr han har precis blivit arbetslös och har inte möjlighet att betala.
Om han inte godkänner och tar det till rätten kan det bli värre då?
Kan han få högre straff eller behöva betala rättegångskostnader
Han är inte straffad sedan tidigare.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
Av din fråga framgår det inte hur gammal din son är. Men samtidigt berättar du att han nyligen har gått miste om en anställning varför jag i den fortsatta framställningen kommer att utgå ifrån att din son i varje fall har hunnit fylla 21 år. Besvarandet av ditt ärende aktualiserar bestämmelser i såväl brottsbalken (BrB) som rättegångsbalken (RB). Jag ska nedan försöka att på systematiskt och lättbegripligt sätt redogöra för min syn på den uppkomna situationen.
Allmänt
I lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen) regleras vilka föremål som är förbjudna att inneha på allmän plats, på skolområde och i fordon på allmän plat (1 § knivlagen). Knogjärn omfattas av lagstiftningen. I samma lagrum (1 § 2 st. knivlagen) medges vissa undantag från huvudregeln. Ingenting i din fråga tyder dock på att något av dessa skulle kunna göras gällande här.
Okunskap
Inledningsvis kan det konstateras att din sons okunskap avseende innehavet av det aktuella knogjärnet troligtvis inte kommer att tillmätas någon större betydelse. En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (kallas straffrättsvillfarelse, se 24 kap. 9 § BrB) är mycket svårt för den tilltalade (den misstänkte) att lyckas åberopa som ursäktande omständighet. Min bedömning i denna del talar således för att ni inte skulle nå någon framgång genom att hävda att din son skulle ha befunnit sig i någon sorts villfarelse vid tidpunkten för det inträffade.
Strafföreläggande
Du verkar redan själv besitta på viss kunskap på det här området. Men för ordningens skull följer nedan en kort beskrivning av strafföreläggandet som rättsfigur.
En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång trots att åklagaren anser att det finns tillräckligt starka bevis för att ett brott faktiskt är begånget. För vissa mindre allvarliga brott kan en åklagare istället meddela ett strafföreläggande, vilket utgör ett alternativ till rättegång (48 kap. 4 § RB). Rättegången uteblir alltså helt i de här fallen. Det förutsätter dock att den misstänkte erkänner brottet och accepterar det ifrågavarande strafföreläggandet. Förmodligen kommer även ett förverkande (omhändertagande) av knogjärnet att ske.
Utebliven betalning
Genom ett eventuellt godkännande av ett strafföreläggande uppstår ett sedvanligt skuldförhållande mellan den brottsmisstänkte och staten. Enligt uppgift saknar din son tillräckliga ekonomiska medel för att klara av att betala beloppet om 13 800 kr. Vid utebliven betalning påverkas inte straffet. Däremot kommer ärendet att överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Utebliven accept
Om din son inte accepterar strafföreläggandet är det troliga att åklagaren kommer att väcka åtal. Huvudregeln för en åklagare är att denne har en så kallad absolut åtalsplikt, vilket betyder att åklagaren egentligen är skyldig att väcka åtal om tillräckligt starka skäl talar för just detta. Med andra ord: Om en åklagare anser att den bevisning som finns är tillräcklig mot den person som misstänks för ett brott är åklagaren i princip skyldig att åtala (20 kap. 6 § RB).
Straffet och rättegångskostnader
Jag vet alldeles för lite för att kunna säga något i fråga om påföljdsbestämningen. Vad tingsrätten slutligen kommer att landa i avseende straffet är givetvis ovisst. Beträffande rättegångskostnaderna gäller däremot ofta att den tilltalade (din son i det här fallet), vid en fällande dom, kommer att få svara för vissa av kostnaderna som är hänförliga till domstolsprocessen (31 kap. 1 § RB).
För stöd och ytterligare rådgivning föreslår jag att ni vänder er till någon som är specialiserad på just straff- och processrätt, förslagsvis en brottmålsadvokat.
Jag hoppas innerligt att du har fått ett någorlunda matnyttigt svar. Trots rådande omständigheter väljer jag att passa på att önska god jul och ett riktigt gott nytt år.
Vänligen,
