Hur ser vi till att vår dotters enskilda egendom endast går till hennes egna barn och inte till makens särkullbarn?
Vår dotter är gift och har två barn gemensamt med sin man som har två barn sedan tidigare. Min man o jag har skrivit ett testamente där dottern och vår son ärver oss där arvet ska vara enskild egendom.
Om vår dotter avlider före mannen då går väl den enskilda egendomen över till mannen och om han dör delas då allt lika mellan de fyra barnen? Ska han eller vi skriva ett testamente som ger de gemensamma barnen arvet från oss?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Precis som du skriver kommer er dotters man att ärva hennes enskilda egendomen ifall hon skulle avlida först, om det inte finns något testamente med annan innebörd (3 kap 1 § ÄB). Detta förutsätter dock att de fortfarande är gifta vid hennes dödsfall. Mannen ärver i detta fall all hennes egendom (enskild egendom och hennes del av giftorättsgodset) med så kallad "fri förfoganderätt". Fri förfoganderätt innebär att mannen i stort sett fritt får spendera egendomen som han vill, han får dock inte testamentera bort den.
Om er dotter skulle avlida har era två barnbarn rätt till ett så kallat efterarv efter henne. Detta efterarv ska fördelas då mannen senare går bort (3 kap 2 § ÄB). Då mannen går bort räknar man ut hur mycket av hans kvarlåtenskap som ska anses utgöra efterarv och denna andel går då till er dotters bröstarvingar, det vill säga de två gemensamma barnen. Efterarvet efter er dotter får alltså mannens särkullbarn INTE del av. När efterarvet har fördelats mellan er dotters arvingar så kommer resten av mannens kvarlåtenskap att fördelas mellan alla hans arvingar, vilket är de fyra barnen. Detta innebär alltså att man delar upp mannens egendom i två delar, en del som anses vara efter er dotter (efterarvsdelen) och en andel som anses vara hans egna. Allt delas således inte lika mellan alla fyra barn, detta gäller endast den andel som är mannens just.
För att veta hur stor del av mannens totala kvarlåtenskap som är efterarv efter er dotter respektive hans egna så jämför man med förhållandena vid er dotters död. Vi kan som exempel säga att er dotter har en kvarlåtenskap på 200 000 kr då hon går bort. Mannen har vid detta tillfälle 100 000 kr. Dotterns 200 000 kr går till mannen som då sammanlagt har 300 000 kr efter detta. Dotterns andel av hans totala egendom är 200 000/300 000, det vill säga ca 66 %. När mannen går bort 10 år senare äger han totalt 400 000 kr. När man ska räkna ut efterarvet efter er dotter är detta helt enkelt 66 % av 400 000 kr, ca 264 000 kr. Denna summa ska då som sagt fördelas mellan hennes två arvingar. Resterande summa, ca 136 000 kr, anses vara mannens egna andel och ska fördelas mellan hans fyra arvingar.
Detta innebär sammanfattningsvis att arvet efter er, som utgör er dotters enskilda egendom, kommer att ärvas av mannen ifall er dotter skulle gå bort före honom. Mannen får då detta med fri förfoganderätt. Era två barnbarn (deras gemensamma barn) kommer att ha rätt till ett efterarv efter er dotter då mannen senare går bort. På så sätt är det helt enkelt endast de två gemensamma barnen som kommer att få arvet efter er i slutändan och ni behöver inte reglera detta särskilt i testamente. Mannens två särkullbarn kommer inte att ärva efter er dotter.
Hoppas att ni känner att ni fått svar på er fråga!
Med vänlig hälsning
