Hur ser en bodelning ut när kontantinsatsen har varit enskild egendom?
Hej!
Min man fick -14 500000 av sina föräldrar.Ett gåvobrev skrevs där han fick enskild egendom och rätt till all avkastning.Nu ligger vi i skilsmässa och vår bostadsrätt har sålts med vinst.Han la handpenningen från dessa pengar på 300000 in i bostaden.Problemet för mig nu är att jag aldrig fick ta del av detta gåvobrev, vad det stod i det och vad som gäller vid ev skilsmässa.Jag har hela tiden trott att vi köpt denna bostadsrätt tillsammans och att vi äger 1/2 var.Det är vad som står på köpeavtalet och våra bolån.Har man inte rätt som gift att bli informerad om viktiga juridiska beslut som angår vårt gemensamma liv?Det är först nu jag fått detta besked när allt är sålt och vi ska göra bodelning snart.Det blev en fullständig chock för mig!Kan jag göra något?Eller måste jag betala honom handpenningen tillbaks?Vi har varit gifta i 6 år.
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Enskild egendom
Regler om makars egendom finns i äktenskapsbalken (ÄB). I 7 kap 2 § ÄB regleras vad som är enskild egendom och allt annat är som utgångspunkt giftorättsgods. Egendom som på grund av gåvobrev tillhör den ena maken är att se som dennes enskilda egendom i ett äktenskap. Den enskilda egendomen är alltså inte giftorättsgods och undantas vid en bodelning på grund av äktenskapsskillnad.
Om en viss egendom trätt i en annan egendoms ställe, exempelvis som i ert fall, pengar som din make fått i gåva pengar används för att investera i en fastighet. Fastigheten blir då också enskild egendom. (Se 7 kap 2 § 6 p ÄB) Ett undantag är om något annat skulle vara föreskrivet i gåvobrevet, exempelvis att det som träder i stället istället för pengarna inte längre ska vara enskild egendom.
Bodelning när kontantsatsen är enskild egendom
Det finns två rättsfall på området som jag tänkte förklara för dig. Det kanske kan framstå som något komplicerat men jag ska försöka vara så saklig som möjligt.
I NJA 1978 s. 526 ansågs en tomträtt, som köpts för 139 500 kr, ha blivit köparens enskilda egendom trots att endast en mindre del av köpesumman, 20 000 kr, betalats kontant med medel som utgjorde enskild egendom. Resten av betalningen hade skett med lånade medel. Här blev alltså hela summan på 139.500 kr enskild egendom trots lånet.
I NJA 1995 s. 577. I det aktuella målet har annan egendom trätt i den enskilda egendomens ställe. Där hade en maka tillsammans med hennes make gemensamt en fastighet för 250 000 kr. Betalning erlades dels med ett kontantbelopp om 50 000 kr, dels med ett lånat belopp om 200 000 kr. Av kontantbeloppet betalade makan hälften, 25 000 kr, med användning av medel som till följd av det testamentariska förordnandet utgjorde hennes enskilda egendom. Makan och hennes make var solidariskt ansvariga för de upptagna lånen. Hon betalade hälften av den del av köpeskillingen som erlades kontant, och makarna blev solidariskt ansvariga för lånen på fastigheten. Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna har ansetts utgöra enskild egendom
Om det hade varit så att du hade betalt halva värdet av kontantinsatsen och din man andra hälften med enskild egendom, dvs du 150.000 kr och han 150.000 kr med sin enskilda egendom eller om din man hade betalt mindre än halva värdet av bostaden med den enskilda egendomen och resterande värde belånats hade troligtvis hans andel av fastigheten, det vill säga femtio procent vara enskild egendom i enlighet med bland annat NJA 1995 s 577. Hälften av köpeskillingen vid en eventuell försäljning hade då varit hans enskilda egendom. Eftersom han har betalt hela kontantinsatsen så kommer det troligtvis vara så att hela hans halva på fastigheten kommer till att vara enskild egendom. Din halva kommer då vara giftorättsgods och ska delas med din make.
Har man inte rätt som gift att bli informerad om viktiga juridiska beslut som angår vårt gemensamma liv?
Det finns en bestämmelse i 1 kap 4 § Äktb att makarna ska upplysa varandra, dock innebär inte den paragrafen någon det möjligt att framtvinga upplysningar under äktenskapet. Det är egentligen vid en eventuell bodelning som upplysningsplikten får betydelse.
Kan jag göra något?
Det bästa hade varit om ni kunde komma överens om en rättvis bodelning. Annars är möjligheten att anlita en bodelningsförrätare men det är väldigt dyrt. Min rekommendation är att du pratar med en jurist på vår byrå. Jag återkommer till dig på mailen så pratar vi om det där.
Med vänliga hälsningar
