Hur kan särkullbarn till en avliden göra gällande sin laglott och sin rätt till efterarv efter den efterlevande makens död?
Frugans mamma A 86 år, dog nyss. Hon var gift med B 94 år. A hade 3 barn innan hon gifte sig med B för 50 år sedan, (frugan är ett av barnen). A och B har inga gemensamma barn. B har inga egna barn. B har inte adopterat A:s 3 barn. Det finns testamente som i princip säger att B får sitta i orubbat bo. Nu ska B sälja lägenheten. Värderad till 2.500.000:-.
Nu sägs det att B:s syskon barn barn ska ärva B när han dör. Dessa barn har aldrig träffat B! Hur ska arvet fördelas när B dött? Kommer A:s barn att ärva B, eller går hans del till syskon barn barnen? B ligger nu allvarligt sjuk och kommer nog inte överleva, så han kommer inte kunna göra ett nytt eget testamente.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vill börja med att beklaga er förlust.
Din fråga aktualiserar framför allt ärvdabalken (ÄB). Din fråga ger upphov till flera rättsliga frågor och vissa av svaren kan variera beroende på vissa omständigheter som jag inte känner till. Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker och förklara de olika relevanta rättsliga aspekterna så att ni får en redogörelse för de olika reglerna och de möjliga utgångarna av denna situation. På detta sätt får ni även underlag för att kunna göra en egen bedömning utifrån de särskilda omständigheterna i ert fall.
Efterlevande makes arvsrätt och laglotten
När en make avlider gäller enligt huvudregeln i ÄB 3:1 att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Detta gäller framför allt när det finns gemensamma barn och innebär då att de gemensamma barnen får vänta tills båda föräldrarna är avlidna tills de får ut sitt arv. I detta fall finns dock inga gemensamma barn, utan endast så kallade särkullbarn till den först avlidne maken.
Detta innebär att man gör avsteg från regeln att den efterlevande maken ärver den avlidne. Enligt ÄB 3:1 1 stycket andra meningen gäller att särkullbarn har rätt att ta ut sitt arv direkt efter deras avlidne förälder, även om denne var gift. Detta innebär att din fru och hennes tre syskon enligt huvudregeln skulle haft rätt till hela deras mors arv. Denna verkar dock ha begränsats av ett testamente som deras mor skrivit, om att hennes man ska få leva i så kallat orubbat bo. Ett testamente som berövar bröstarvingar (den dödes barn) hela deras arv kan dock jämkas (ändras).
Möjligheten att jämka testamentet framgår av reglerna om den så kallade laglotten i ärvdabalkens 7 kap. Laglotten utgör halva det arv som barnet annars skulle haft rätt till. Eftersom att det finns tre bröstarvingar är deras laglott 1/6 var av deras mors kvarlåtenskap (vilket alltså totalt blir 3/6 för alla tre syskon, eller hälften av kvarlåtenskapen). Av ÄB 7:3 framgår att en bröstarvinge kan begära jämkning av ett testamente om det inkräktar på hans eller hennes laglott. I detta fall innebär det att din fru och hennes syskon kan påkalla ändring av testamentet om detta görs inom sex månader från att testamentet delgivits dem (ÄB 7:3 3 stycket). Detta gör man genom att klandra testamentet via en talan om klander som lämnas in hos tingsrätten i den ort där den avlidne hade sin hemvist (rättegångsbalken 10 kap 1 och 9 §§).
Det beskrivna kan alltså göras för att särkullbarnen ska få ut sina laglotter direkt. Det finns dock ett annat alternativ till buds. Detta är att din fru och hennes syskon istället för att kräva ut sin laglott direkt tillfälligt avstår från sin rätt till laglotten till förmån för den efterlevande. Denna möjlighet stadgas i ÄB 3:9 och innebär att din fru och hennes syskon kan skjuta upp sin rätt till laglott till den efterlevande makens död.
Efterarv och fri förfoganderätt
I detta fall har din frus mor testamenterat sin egendom till sin efterlevande make med syfte att han ska få sitta i så kallat orubbat bo. Detta innebär att han mottagit kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär i sig att efter hans död ska den andelen av hans förmögenhetsmassa tillfalla den först avlidne makens arvingar, vilket alltså är din fru och hennes syskon. Denna regel stadgas i ÄB 3:2 och fungerar som följande:
För att få reda på hur mycket som din frus syskon ska ha rätt att ärva behöver man göra vissa uträkningar. För det första måste man veta hur mycket din frus mors kvarlåtenskap bestod av. För det andra måste man veta hur mycket hennes makes kvarlåtenskap utgör (vilket ju är omöjligt att veta innan hans död). För det tredje måste man veta hur stor andel din svärmors kvarlåtenskap utgör i förhållande till hennes makes samlade förmögenhetsmassa som den såg ut när han mottog/mottar arvet från henne. Om vi säger att din svärmors kvarlåtenskap utgör 600' (tusen) och att hennes make hade 800' vid tillfället han mottog hennes arv, räknar man som följande: Man tar 600' dividerat med 600' plus 800', vilket blir cirka 0.43. Detta innebär att han i så fall, från och med att han mottagit arvet, innehar cirka 43 % av sin förmögenhet med fri förfoganderätt. Detta innebär att när han avlider ska 43% av hans kvarlåtenskap, oavsett om hans totala förmögenhet minskat eller ökat, gå till din fru och hennes syskon. Det kan nämnas att det finns vissa undantag från denna regel, såsom att han får undanta egendom som han eventuellt skulle ärva från någon annan.
Regeln innebär således att din fru och hennes syskon ska ha rätt till så kallat efterarv. I detta exempel skulle deras efterarv utgöra 43% av din svärmors makes kvarlåtenskap, men siffran i ert fall kommer vara annorlunda beroende av den uträkning jag visat ovan.
Laglotten och efterarv
Jag har nu redovisat för hur din fru och hennes syskon kan kräva sin laglott både direkt respektive efter att din svärmors make avlidit. Som förklarat utgör dock laglotten endast hälften av det arv som annars hade tillkommit din fru och hennes syskon. Den andra hälften är den hälft som en förälder helt och hållet ensamt får bestämma över och förfoga över genom testamente. I detta fall verkar din svärmor dock i sitt testamente, genom att använda uttryck "orubbat bo", ha velat att hennes kvarlåtenskap efter hennes makes död ska gå till hennes egna arvingar. Uttrycket "orubbat bo" brukar i varje fall ha just den innebörden. Detta innebär att din fru och hennes syskon bör ha rätt till hela det arv som din svärmor lämnat efter sig.
Sammanfattning
Jag har förklarat ovan hur efterarv räknas ut och hur laglotten fungerar. Om man sätter dessa två institut i förhållande till varandra kan man se att ni har vissa alternativ som står till buds.
Vad gäller laglotten kan din mor och hennes syskon som sagt kräva ut den antingen direkt eller efter att din svärmors make avlidit. Laglotten utgör dock som sagt endast 50% av din svärmors kvarlåtenskap. Den resterande hälften är den hälft som hon haft rätt att bestämma över genom testamente. Detta har hon gjort genom att ge sin make fördelen att sitta i orubbat bo. Testamentet har dock den utformningen att din fru och hennes syskon ska ha rätt att få ut din svärmors arv efter att hennes make avlidit, enligt huvudregeln i ÄB 3:2.
Ni kan alltså:
1. Ta ut hela laglotten (halva arvet) direkt och sedan ta ut andra halvan efter din svärmors makes död, eller
2. vänta med att ta ut laglotten genom temporärt avstående av laglotten till förmån för den efterlevande enligt regeln i ÄB 3:9. På så sätt får ni ut hela arvet senare (både laglotten och den andra hälften).
Jag hoppas att mitt svar är belysande. Som du märkt är området inte helt okomplicerat och vissa delar har flera undantagsregler som kan aktualiseras. Om ni skulle hamna i en rättstvist eller behöva råd med att förbereda en klandertalan rekommenderar jag att ni tar hjälp av en professionell jurist på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserade av det eller om du har följdfrågor med anledning av mitt svar kan du kontakta mig på Joel.Herrault@Lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
