Hur fördelas lösöre vid arvskifte?
Följande gäller: 2 syskon, en pappa som lever, mamma död. Inga andra arvingar, d vs bara två helsyskon. Vad händer den dag som pappan går bort? Det finns pengar, aktier, bostad samt lösöre. Pengar, aktier och bostad förstår jag är lätt att dela, efter att bostaden sålts. Men det gäller lösöre. Om dessa två syskon inte kommer överens och inte heller pratar med varandra. Hur löser man då uppdelning av lösöre? Via jurist? Kan man utse annan som företräder? Eller måste det vara en jurist? Vem betalar denna delning av lösöre? Det kan ju springa iväg rätt många timmar. Är det dödsboet eller är det, det syskon som vill ha hjälp via jurist?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) är det syskonen som ärver efter sin far. Under förutsättning att det inte finns något testamente skrivet av fadern ärver syskonen hälften lika. Tre månader efter bortgång ska dödsbodelägarna förrätta bouppteckning. I det fall du nämnder är det syskonen som är dödsbodelägare (så tillvida att det inte finns någon universell testamentstagare). Bouppteckning kan man få hjälp med hos en juristbyrå alternativt sköta det själv via Skatteverket. I bouppteckningen redogör bouppgivaren (en av dödsbodelägarna angiven person, brukar vanligtvis vara den som har haft bäst kontakt med den avlidne under tiden som denne var i livet) för dödsboets tillgångar. När bouppteckningen är upprättat kan arvskifte ske. Som tidigare nämnt ska boets tillgångar delas hälften lika mellan de två syskonen.
För att besvara din fråga avseende lösöret. Ett alternativ kan vara att sälja allt lösöre för att omvandla tillgångarna till likvida medel. Många gånger finns det dock ett affektionsvärde i en del föremål varför det kan vara otänkbart för någon av parterna att sälja egendomen. Om man inte kan komma överens är det alltid bra att vända sig till en jurist som får förrätta arvskiftet. Denne försöker då förmedla med arvingarna och komma fram till den mest rättvisa lösningen för båda parter. Självklart kan någon annan oberoende part medla med arvingarna, då kan dödsboets bank sköta arvskiftet såtillvida att banken får papper på hur likviden ska fördelas.
Ersättningen för förmedlingskostnader av exempelvis en jurist betalas av arvingarna gemensamt, oavsett vem som har åberopat att hjälp ska tillkallas. Ofta tar arvingarna medel från dödsboets tillgångar för att betala en sådan faktura och därefter skiftar man arvet.
Jag hoppas att du med mitt svar fick hjälp med din fråga.
Med vänlig hälsning,
