Hur beräknas kvotdelen för efterarvingar?
Hej!
Jag bistår en person vid bodelning och vi skall beräkna den andel som skall tillfalla efterarvingarna. Märta och Kalle var gifta när Kalle avled. Kalle har inga egna barn. Hans föräldrar är avlidna men han har fyra syskon i livet. Märta har ett särkullbarn. Kalle har tidigare (10år sedan) av sina föräldrar erhållit en fastighet i gåva som enskild egendom värderat till 3 miljoner kr. Hela behållningen av deras gemensamma bo är 7,3 miljoner kr. Märta erhåller halva giftorättsgodset (4 300 000kr/2)= 2 150 000kr. Vad tillfaller efterarvingarna vid Märtas död? Hur beräknar man kvotandelen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).
Vem ärver?
Om en make avlider upplöses äktenskapet och innan den avlidnes kvarlåtenskap fördelas görs en bodelning. (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Kvarlåtenskapen består av det sammanlagda värdet av den avlidna makens andel i bodelningen och den avlida makens enskilda egendom. Som huvudregel när den avlidne var gift ska hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns vissa begränsningar av detta, t.ex. om den avlidne maken har särkullbarn. I en sådan situation har de rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § 1st ärvdabalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall, utifrån informationen du lämnar.
Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ärvdabalken). Första arvsklassen utgör bröstarvingar och andra arvsklassen utgör i första hand den avlidens föräldrar och om de inte är vid liv - den avlidens syskon (2 kap. 1-2 §§ ärvdabalken).
Kan den först avlidnes arv förändras i storlek?
När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt, istället för full äganderätt. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt är att vid full äganderätt får du fritt bestämma vad du ska göra med egendomen. När du ärver med fri förfoganderätt får du däremot inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån (3 kap. 2 § och 3 § ärvdabalken).
Hur räknas kvotandelarna ut?
Det som efterarvingar ska få ut beräknas genom en kvotdel.
Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 § ÄB). Eller med andra ord, hur mycket som ärvdes med fri förfoganderätt av den efterlevande makens totala egendom.
Sammanfattning
I din fråga beskriver du att Kalle varit gift med Märta. Kalle har inga egna barn och hans föräldrar är inte vid liv men han har fyra syskon. Märta kommer att ärva, precis som du har förstått det, hela Kalles kvarlåtenskap. Kalles fyra syskon utgör efterarvingar som har rätt att få ut arv vid Märtas död. Kvotdelen kommer att beräknas, enligt dina uppgivna siffror och enligt min förklaring ovan, på följande sätt: (7 300´-2 150´)/7 300´= cirka 70 %.
Vid Märtas död kommer alltså Kalles efterarvingar (syskonen) att ärva 70 % av hennes kvarlåtenskap, som sedan delas lika dem emellan. Resterande kommer att gå till Märtas arvingar. Observera att till följd av att en kvotdel beräknas kan arvet alltså stiga eller sjunka i värde.
Hoppas detta gav svar på din fråga!
Tveka inte att höra av dig till Lawline igen vid ytterligare funderingar.
Vänligen,
