Har jag rätt att ärva efter min mormor om hon avsagt mig arvet genom testamente?
hej min mormor har nyligen gått bort då min mamma är död undrar jag utifall jag har rätt till något arv även om då min mormor helt tagit ut mig arvet via testamente
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis vill jag beklaga sorgen för din mormors bortgång. Jag tolkar din fråga som att du undrar över om du har rätt till något arv efter din mormor då din mor är avliden, trots att din mormor avsagt dig arvet genom ett testamente. Regler om hur arvet ska fördelas återfinns i 2 kap. ärvdabalken (ÄB). Jag kommer därför att utgå ifrån denna lag när jag besvarar din fråga.
Jag kommer i mitt svar även utgå ifrån att din mormor inte var gift vid tidpunkten för sin bortgång. Om jag har tolkat förutsättningarna i din fråga fel kan du komplettera informationen genom att kommentera nedan.
Vem ärver först?
Den legala arvsordningen
När det inte finns något testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen i 2 kap. ärvdabalken. De grupper av personer som har rätt att ärva delas in i tre olika arvsklasser. Det finns alltså en bestämd ordning i vilken man ska ärva enligt lag. Jag kommer att behandla den första arvsklassen som är relevant för dig under rubriken nedan.
Du tillhör den första arvsklassen
Bröstarvingar
Enligt den s.k parentelprincipen som tillämpas i svensk arvsrätt ska de släktingar som står närmast den avlidne ärva framför de som är mer avlägsna. I den första arvsklassen finns arvlåtares bröstarvingar (barn). Dessa är arvlåtarens närmaste arvingar och ärver därför först (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Bröstarvingarna tar lika stor arvslott och ska alltså dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).
Med bröstarvingar avses inte enbart arvlåtarens barn utan samtliga barn i rakt nedstigande led betraktas som bröstarvingar, alltså barn, barnbarn o.s.v. Det är som sagt endast de bröstarvingar som står närmast den avlidne som har rätt att ärva. Detta innebär att din mormors barn (din mor och i förekommande fall din mors syskon) kommer att dela lika på arvet efter sin mor (din mormor). Av din fråga framgår dock att din mor är avliden. I en sådan situation träder barnbarn in i sin förälders ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). För dig innebär detta att du träder in som arvtagare i din mors ställe och har alltså rätt till den del som skulle ha tillfallit din mor om hon var vid livet. Om det finns fler barnbarn d.v.s. om du har syskon delar ni lika på er mors andel. Rätten för en avlidens barn att träda in i sin förälders ställe kallas för istadarätten.
Om din mormor var gift
Bröstarvingars arvsrätt är dock underordnad makes arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom jag utgår ifrån att din mormor inte var gift vid tidpunkten för sin bortgång, kommer jag inte att behandla denna situation närmare.
Du har rätt till laglotten
Arvslotten är den del som en bröstarvinge d.v.s. den som är närmast att ärva i rakt nedstigande led (barn, barnbarn o.s.v.) har rätt till om det inte finns något testamente. Laglotten är i sin tur den del som en bröstarvinge alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Trots att en förälder har upprättat ett testamente kan en bröstarvinge alltid kräva att få ut åtminstone sin laglott. Enligt istadarätten har även barnbarn som träder in i sin avlidne förälders ställe rätt till laglott.
För dig innebär detta att du har trätt in som bröstarvinge i din mors ställe och har därmed rätt till laglotten. Det är alltså möjligt för din mormor att minska din arvslott genom testamente men bara så länge det inte inkräktar på din laglott. Din mormor kan nämligen inte göra dig arvslös. Faktiska omständigheter om relationen mellan dig och din mormor spelar ingen roll såsom att man inte har kontakt med varandra eller känt varandra under livstiden.
Exempel
Jag tar ett exempel för att illustrera hur det kan se ut i praktiken. Vi utgår ifrån att din mormor har efterlämnat en kvarlåtenskap om 100.000 kronor. Detta innebär att du har rätt till hela arvet, om du är enda bröstarvingen vid livet. Om det finns andra bröstarvingar vid livet (t.e.x. syskon till din mor eller dina syskon) ska arvet fördelas lika mellan er. Om det exempelvis finns en till bröstarvinge vid livet ska ni erhålla 50.000 kronor var (arvslotten). Detta gäller enbart om din mormor inte har upprättat ett testamente.
Om din mormor däremot har upprättat ett testamente har du åtminstone rätt till 50.000 kronor, om du är ensam bröstarvinge (laglotten). Om det finns en till bröstarvinge vid livet ska ni erhålla 25.000 kronor var.
Du måste begära jämkning av din mormors testamente
Att din mormor har upprättat ett testamente som kränker din laglott innebär inte att du per automatik kommer att få ut laglotten. Om du vill få ut din laglott måste du aktivt begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Ett testamente kan klandras på två sätt. Du kan i första hand begära jämkning direkt till testamentstagaren genom att meddela att testamentet kränker din rätt till laglott. Om du har informerat testamentstagaren om detta och testamentstagaren fortsätter att neka rätten till laglott, är den enda möjligheten att väcka talan vid tingsrätten. Detta gör du genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten.
Tänk på att du måste begära jämkning av din mormors testamente inom sex månader från det att du tog del av testamentet, annars förlorar du din rätt att få ut laglotten. Tiden om sex månader börjar löpa först när du fått reda på testamentets innehåll. Om du inte framställer ditt krav inom dessa sex månader kommer testamentet att bli giltigt trots att det kränker din laglott (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).
Sammanfattning
Eftersom istadarätten tillämpas i svensk arvsrätt har du rätt att träda in som bröstarvinge i din mors ställe och ta del av hennes arvslott. I och med att din mormor har skrivit ett testamente kan hon undanta en del av arvet från dig. Du har dock alltid rätt till din laglott och din mormor kan inte göra dig arvlös genom att testamentera bort din laglott. Det krävs att du meddelar testamentstagaren om ditt krav på laglott inom sex månader från det att du fått reda på innehållet av testamentet. Om du inte begär jämkning blir testamentet gällande mot dig efter sex månader och du riskerar att bli utan arv.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.
Vänliga hälsningar
