Gåvor som inkräktar på laglott
Hej,
Vi är fem barn till vår mamma och pappa.
Min pappa dog 2005 och då ärvde min mamma honom, ca. 375000 kr. i tillgångr. Hon hade ca. 650000 kr. i tillgångar.
Hon har gett bort i pengar olika omgångar till ena dottern 2006, 2007 och 2010 ca. 250000, Totalt 750000 kr.
Till ett annan son gav hon bort 2006 ca. 250000 kr.
Nu när hon dog 2018 så finns det inga pengar i kvarlåtenskapen.
Räknas det som förskott på arvet som de har fått, kan vi tre som inte fick ta del av vår arv göra, något eller är det bara att bita i det sura äpplet.
Kan tilläggas att mamma var oberäknelig i huvudet, inget konstaterad demens men förvirrad ibland.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Efterarvsrätt
Enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB) går makens arvsrätt före gemensamma barns arvsrätt. Den efterlevande maken ärver hela den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att inneha egendom med fri förfoganderätt gör att personen inte kan testamentera bort egendomen, ett testamente som omfattar efterarvet är till denna del ogiltigt.
De gemensamma barnen har i detta fall det man kallar för efterarvsrätt, vilket innebär att de fortfarande rätt att ta del i arvet efter sin pappa men först då deras mamma avlidit.
Etterarvets storlek avgörs utifrån en kvotdel som beräknas genom att ta arvet efter den avlidna maken genom den efterlevandes totala egendomsmassa.
I ert fall har er mamma skänkt gåvor till två av syskonen i sådan utsträckning att kvarlåtenskapen nu inte har något värde. Gåvor som orsakar en väsentlig minskning av den efterlevandes egendom och på så viss drabbar efterarvet går att angripa med stöd av 3 kap. 2 § ÄB. Eftersom det inte finns tillräckliga tillgångar bland kvarlåtenskapen att täcka för minskningen av efterarvet kan gåvorna därför komma att återbäras. Talan för återbärning måste i detta fall väckas senast fem år efter gåvotillfället. Eftersom gåvorna som du tar upp i din fråga har givits längre tid tillbaka är detta här därför inte en möjlighet för dem.
Förskott på arv
Barn till en avliden betraktas som bröstarvinge. Det som en bröstarvinge har fått i gåvor förutsätts vara förskott på arv. Detta innebär att det som ett barn fått i gåvor under en förälderns livstid ska sedan avräknas på dennes del i arvet. Denna regel återfinns i 6 kap. 1 § ÄB. Det finns dock situationer då en gåva inte skulle ses som ett förskott. Exempelvis en födelsedagspresent av ett normalt värde kommer inte betraktas som ett förskott. Vidare ska det röra sig om belopp av ett större värde, vilket det är i din fråga.
Om ett förskott är för stort medför detta inte i sig att gåvomottagaren är skyldig att återbära delar av gåvan. Detta kan dock bli fallet om någon överenskommelse har träffats vid gåvotillfället, vilket följer av 6 kap. 4 § ÄB.
Bröstarvinges laglott
Laglotten är den del av arvet som bröstarvingarna har rätt till och som den avlidna inte kan testamentera bort. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.
Exempel för att förtydliga:
A avlider och har två barn B och C. A:s kvarlåtenskap uppgår till 400 000kr.
B och C är båda bröstarvingar och ska dela på arvet.
400 000/2 = 200 000kr
Arvslotten är i detta fall 200 000kr
Laglotten utgör hälften av arvslotten, alltså 200 000kr/2 =100 000kr.
Dessa 100 000kr har B och C rätt till oavsett om det skulle finnas ett testamente som säger att de inte ska ärva något.
Det som en bröstarvinge fått i gåvor ska avräknas från dennes laglott, 7 kap. 2 § ÄB.
Förstärkta laglottsskyddet
I ditt fall finns det inga pengar kvar i kvarlåtenskapen vilket skulle göra att arvslotten bli 0 kr. Dock finns det de så kallade förstärkta laglottsskyddet som här kan bli aktuellt. Detta skydd framgår av 7 kap. 4 § ÄB och innebär att gåvor som har givits i syfte att ordna med arv och som är att likställa med ett testamente ska betraktas på samma sätt som ett testamente som inkräktar på bröstarvinges laglott. Dessa blir då ogiltiga i den del som de inkräktar på laglotter och gåvomottagaren kan behöva återbära vad den mottagit.
I ditt fall är det möjligt att man skulle betrakta gåvorna som din mamma givit till de två syskonen som ett sätt att ordna med succession, vilket gör att det förstärkta laglottsskyddet. Om så är fallet kommer era respektive laglotter beräknas som om gåvorna inte har givits. I frågan skriver du att totalt 1 miljon kronor har skänkts i gåvor till två av barnen och att ni är totalt fem syskon. Era respektive laglotter under dessa förutsättningar blir därmed:
Arvslott: 1 000 000kr/ 5 = 200 000kr
Laglott: 200 000/2 = 100 000kr
Dessa 100 000kr kan ni därför ha rätt till trotts att det inte finns några tillgångar i kvarlåtenskapen. Vad gäller den delen av gåvorna som inte inkräktar på era laglotter men som ändå gör att det bli en ojämn fördelning av arvet kan inte angripas med stöd av detta. Det är endast laglotten som bröstarvingen har rätt till enligt lag och det finns inte, som tidigare nämnt, någon återbäringsskyldighet bara för att ett förskott på arvet är för stort.
För att ha rätt till era respektive laglotter måste ni väcka talan inom ett år från bouppteckningen, detta framgår av 7 kap. 4 § andra stycke ÄB. Det finns här inte någon tidsgräns för hur långt tillbaka gåvan har givits till skillnad från vad som gäller för gåvor som orsakar en väsentlig minskning av efterarvet.
Sammanfattningsvis
Vad gäller efterarvet från efter er pappa kan gåvorna inte angripas med stöd av reglerna kring minskning av efterarvets storlek eftersom gåvotillfället är för långt tillbaka i tiden. Det ni däremot kan göra är att väcka talan baserad på det förstärkta laglottsskyddet och kräva gåvorna ska återbäras för att laglotterna ska kunna utgå. Detta måste dock göras senast ett år från bouppteckningen.
Vänligen,
