Fråga om efterarv och om köpeskilling till syskon kan utgöra förskott på arv till samma syskon.
Min mor har gått bort, hon var gift med en man som inte var min far. Han gick bort 2008 och min mor satt kvar i orubbat bo med fri rätt. Tidigare så löste min fosterfar ut sina två bröder från deras föräldrahem. Nu när min mor gått bort har ju bröderna arvsrätt efter min fosterfar, hur stor del ärver dom, räknas köpeskillingen som han löst ut dem med som förskott på arvet och dras av nu. I det stora hela så är pengarna som finns nu det som blev kvar vid försäljningen av fastigheten som min mor sålde för ett antal år sedan.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vill börja med att beklaga din förlust.
Jag har delat upp mitt svar i rubriker som besvarar dina delfrågor. Din fråga aktualiserar framför allt ärvdabalken, som förkortas ÄB. Hänvisningar till lagen gör jag som i detta exempel: ÄB 3:1 (vilket betyder ärvdabalken 3 kap 1 §).
Hur mycket ska din fosterfars syskon ärva?
När en make avlider gäller att den efterlevande maken ärver den först avlidne. Detta stadgas i ÄB 3:1 och gäller såvida inte den avlidne maken genom testamente har förordnat om någonting annat. Det som händer är att den efterlevande maken (i detta fall din mor) ärver allting med så kallad "fri förfoganderätt". Jag förstår det i detta fall som att din mor innehaft sin makes arv med just fri förfoganderätt.
Jag ska nu förklara hur detta fungerar tillsammans med det som kallas för efterarv, för att du ska kunna räkna ut hur mycket din fosterfars syskon ska ärva.
Vi säger att din fosterfar efterlämnade 300' (tusen) när han avled efter det att bodelningen ägt rum. Din mor ärvde då 300' med fri förfoganderätt. Det är dock inte specifikt dessa 300' som hon ärver med fri förfoganderätt. Istället ärver hon med fri förfoganderätt den andel som dessa 300' utgör av hennes totala förmögenhet. Vi säger att vid din fosterfars död hade din mor själv 300' hon också. Detta innebär att hon ärver 300' och får en total förmögenhet om 600'. För att kunna räkna ut andelen som hon innehar med fri förfoganderätt delar man de 300' hon ärvt med den totala förmögenheten hon då får. Alltså tar man 300' delat med 600' = 1/2 (eller 0,5). Detta innebär att hon i denna situation innehar hälften av sin egendom med fri förfoganderätt, och att denna hälft skulle gå till din fosterfars arvingar. Storleken på andelen beror ju dock på hur stor hennes förmögenhet var, och hur stor den förmögenhet som hon övertagit med fri förfoganderätt var. Det är proportionen mellan dessa två förmögenhetsmassor som avgör storleken på andelen.
Andelen kan också påverkas om din mor får arv från andra personer under tiden efter att hon fått egendom med fri förfoganderätt (se ÄB 3:4). Om din mor till exempel ärver 500' från ett av sina syskon ska detta självklart inte ingå i andelen med den fria förfoganderätten.
Att din mor innehaft en del sin förmögenhet med fri förfoganderätt har inte haft någon särskild betydelse för henne. Den fria förfoganderätten innebär framför allt en sak. Det är att när hon dör, ska en del av hennes kvarlåtenskap gå till din fosterfars arvingar (det kallas att de får ett "efterarv"). Hon kan alltså inte bestämma över denna andel med testamente, vilket framgår av ÄB 3:2 1 stycket sista meningen. Om vi säger att din mor vid sin död har ökat sin förmögenhet från 600' till 900', innebär det fortfarande att hälften av denna förmögenhet innehas med fri förfoganderätt. I ett sådant fall ska alltså 450' gå till den först avlidne makens arvingar (i detta fall din fosterfars syskon).
Hur fungerar det med förskott på arv?
När det är uträknat hur mycket din fosterfars syskon ska ärva kan det hända att en del av detta avräknas på grund av att de fått förskott på arvet. Jag ska nu förklara vad som krävs för att detta ska kunna göras.
Reglerna om förskott på arv finns i ÄB 6 kap. Den bestämmelse som blir aktuell i denna situation finns i ÄB 6:1 1 stycket andra meningen. Av den bestämmelsen framgår att förskott på arv som givits till annan arvinge än den avlidnes barn (bröstarvinge) ska avräknas endast om detta har föreskrivits eller om det på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs.
Detta innebär att man i en sådan här situation utgår ifrån att det som givits inte utgör förskott på arv. Det bör dessutom betonas att det är svårt att säga att köpeskillingen utgör förskott på arv då pengarna inte utgjort någon gåva, utan istället utgjort just en motprestation för erhållandet av fastigheten. Jag måste därmed påpeka att jag finner det osannolikt att det skulle gå att få köpeskillingen avräknad som förskott på arv. Situationen skulle vara annorlunda om köpeskillingen vida översteg värdet på det han köpte loss så att det snarare hade handlat om en gåva samtidigt som han sagt eller skrivit att det skulle utgöra förskott på arv. I detta fall är det dock sammanfattningsvis osannolikt att avräkning kan göras.
Sammanfattning
Det som bör göras är alltså att räkna ut hur mycket av din mors förmögenhet som hon innehaft med fri förfoganderätt. Denna andel ska gå till din fosterfars syskon såvida inte hans testamente föreskriver något annat. Vad gäller frågan om förskott på arv är det som sagt inte sådana här situationer som brukar omfattas av regeln, och det kommer förmodligen inte gå att avräkna köpeskillingen som förskott på arv.
Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Om du har följdfrågor angående det som behandlats behöver du inte tveka att fråga mig via mail på Joel.Herrault@Lawline.se!
Med vänliga hälsningar,
