Förskott på arv och beräkning av kvarlåtenskap samt testamente, laglott och arvslott

Förskott på arv och kvarlåtenskap.

Det finns fyra syskon i boet efter den bortgångne föräldern.

Hur förhåller sig testamenterade belopp i förhållande till övriga dödsbodelägare?

Ett räkneexempel:

Om ett av syskonen har fått förskott på arv i storleksordningen 2 miljoner och övriga syskon tillsammans i storleksordningen 500.000 kronor (100.000, 200.000 respektive 200.000) samt att det totala tillgodohavandet i boet är 2 miljoner så blir kvarlåtenskapen i boet 4,5 miljoner.

Syskonet som fått 2 miljoner har fått mer i förskott på arv än arvslott och laglott tillsammans.

Det finns ett testamente som säger att inget av barnen ska stå i skuld till dödsboet även om förskott på arv överstiger arvslotten och laglotten.

Vidare säger testamentet att det syskon som fått 2 miljoner i förskott endast ska erhålla laglotten och det syskonets barn har fått testamenterat 1/8 av kvarlåtenskapen.

Ska det som är testamenterat ha företräde framför övriga syskons arv så länge det inte överstiger respektive syskons laglott? Är 1/8 av kvarlåtenskapen då 4,5 miljoner/8 = 562.500?

I boet skulle det då finnas kvar 2.000.000 - 562.500 = 1.437.500 till de övriga syskonen.

Hur räknas deras arv ut i det läget? Jag antar att den totala laglotten är 3/8 av 4,5 miljoner = 1.687.500.

Jag hoppas få hjälp med att förstå hur det förhåller sig för respektive syskon som fått 100.000, 200.000 och 200.000 i förskott på arv.

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.


Inledning:
Inledningsvis vill jag bara understryka att jag utgår från allmänna bestämmelser gällande förskott på arv, kvarlåtenskap, testamentstagare, arvslott och laglott. Jag vet ingenting om hur testamentet ser ut (utan har endast fått ta del av vad jag förstår utdrag av vissa bestämmelser), huruvida barnen är särkullbarn eller bröstarvingar till den avlidne (men vad jag kan förstå så är samtliga barn bröstarvingar och således arvsberättigade; detta är åtminstone min utgångspunkt). Det framgår inte heller huruvida den avlidne är den första eller sista (eller ende – om t.ex. separerad) partnern i relationen. Det framgår inte om eventuell rätt till efterarv (ev. efter den andre föräldern) ska beräknas eller inte. Därför utgår jag ifrån att detta ej ska beräknas. Jag utgår alltså endast utifrån den begränsade situation jag fått veta.

Den legala arvsordningen och testamente:

Då en förälder avlider träder den legala arvsordningen via ärvdabalken (ÄB) in och föreskriver hur man ska göra med den avlidnes tillgångar och skulder – och arv. Där framkommer att det är barnen som i första hand ärver samt att barnen ärver lika (enligt 2 kap. 1§ ÄB). Via testamente har en arvlåtare/testator möjlighet att ensidigt sätta denna legala arvsordning åt sidan. Detta händer i situationer då en arvlåtare vill något annat än vad lagen säger. Vad testator formulerat i sitt testamente ska enligt svensk rätt – så långt det är möjligt – respekteras (11 kap. 1§ ÄB).

Huvudregeln är således alltså – i enlighet med testators vilja – att syskonbarnet har del i arvet genom testationsrätt (och universell testamentstagare) till den viss andel i boet (11 kap. 10§ st 2 ÄB). Den universella testamentstagaren får en ställning som motsvarar en legal arvinges. Av den anledningen är denne även dödsbodelägare (18 kap. 1§ ÄB).


Förskott på arv:

Som du konstaterat så blir en gåva som huvudregel ett förskott på arv. Det måste annars tydligt framgå i ett gåvobrev att det INTE ska utgöra förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). När det kommer till hur kvarlåtenskapen då ska fördelas så återbördas värdet till boet dvs man ökar på boet motsvarande gåvans värde (i enlighet som du gjort i första delen; 4,5 milj. kr.).

Dock behöver en bröstarvinge (som har fått ett förskott som är större än vad som kan avräknas från arvslotten) inte återbära det överstigande beloppet (6 kap. 4-5§§ ÄB).

Laglott och arvslott:

Allmänt gäller att man har rätt till sin laglott som ett slags minimum. Den är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). På grund av detta – och i relation till testamente – så kan man alltså inte testamentera bort laglotten.

Därför måste man helt enkelt räkna ut om testamentsförordnandet inskränker på laglotten eller inte. Är det på det sättet så leder det till att testamentet inte kan verkställas. Då måste man jämka testamentet inom sex månader från delgivningen av testamentet (7 kap. 3§ ÄB).

Dessutom ska förskott på arv räknas av mot laglotten – eller snarare så räknas förskott på arv in i laglotten. Det innebär således att bröstarvingen inte får laglotten utöver dessa värden, utan värdena sammanlagt utgör hela laglotten (7 kap. 2§ ÄB). Detta påverkar såklart utdelningen av kvarlåtenskapen. Testamentsförordnandet gör denna del lite svårtolkad.

Uträkning enligt lag:

Vad jag förstår finns det en uppsjö av räkneregler som påverkar utfallet. Såhär har jag tolkat att man ska räkna enligt den legala ordningen i förhållande till testamentet.

Steg 1:

Kvarlåtenskapen + förskott/antalet arvingar = 2 000 000+ (2 000 000 + 500 000)/4 = 4 500 000/4 = 1 250 000 kr (arvslott)

1 250 000/2 = 562 500 kr (laglott)

Steg 2:

Person 1 (förskott 2 000 000): Laglott utgår ej pga att hen fått mer
Person 2 (förskott 200 000): 562 500-200 000=362 500 kr (eftersom förskott ska avräknas mot laglotten; se vidare likadant för person 3 och 4)
Person 3 (förskott 200 000): 562 500-200 000= 362 500 kr
Person 4 (förskott 100 000): 562 500-100 000=462 500 kr
Totalt laglott utdelat: 1 187 500 kr
Kvar i boet: kvarlåtenskapen i boet minus utdelad laglott = 2 000 000-1 187 500 = 812 500 kr

Steg 3:
Dela ut testamentsförordnanden: här 1/8 av det som är kvar i boet/av kvarlåtenskapen dvs 812 500/8 = 101 562,50 kr
Kvar av kvarlåtenskapen: 710 937,50

Steg 4:

Fördelas lika mellan arvtagare (dvs de fyra personerna): 710 937,50/4
Eller eventuellt mellan er tre (om det är så att person 1 även i detta skede ska anses ha fått full utdelning eller om det endast gäller laglotten).

Det är dock oklart vilken inverkan testamentförordnandet om laglotten har och hur den påverkar steg 2 och steg 4. Men även såklart en del andra faktorer.

För ett helt korrekt svar rekommenderar jag därför att du kontaktar en av våra jurister för vidare information och för att närmre kunna diskutera andra påverkansfaktorer (se under Inledning).

Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga!

Vänliga Hälsningar

Evelina KarhuRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Förskott på arv? Vi hjälper dig till fast pris!

Rättsutredning5995 kr

Få ett juridiskt spörsmål utrett av en utbildad jurist. I den här tjänsten utreder juristen vad som gäller rent juridiskt återkommer till dig med ett skriftligt underlag och förslag på åtgärder. Gäller max 10 sidors underlag. Är underlaget större, vänligen klicka här för en offert.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning