Förordnande av egendom som är ena makens enskilda

Question

Hej,

A och B är gifta och har ett äktenskapsförord som talar om att all egendom ska vara enskild. De har båda varsitt särkullbarn.

A äger den fastighet de gemensamt bor i.

Ett testamente finns upprättat där det framgår att B ska ärva fastigheten med full äganderätt, samt att A:s särkullbarn endast ska ärva sin laglott.

1. Vad händer om B avlider före A? Kommer då B:s barn att ärva fastigheten?

2. För att säkra fastigheten till B och till B:s barn, kan det vara ett bättre alternativ att A överlåter fastigheten till B som enskild egendom medan de båda är i livet?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Till att börja med så vill jag upplysa om att det är svårt att säga exakt vad för verkningar ett äktenskapsförord eller testamente kan ha utan att ha det framför sig, eftersom mycket kan bero på den exakta ordalydelsen. För att få mer exakt rådgivning behöver man boka tid med en verksam jurist som kan kolla på äktenskapsförordet och testamentet. Jag kan dock försöka ge lite allmän vägledning.

Att all egendom ska vara enskild innebär allt som oftast att en bodelning inte behöver göras, eftersom att det inte finns något giftorättsgods att dela. Bodelning görs annars vid ett äktenskaps upplösning, antingen pga skilsmässa eller dödsfall. Huruvida något är enskild egendom eller ej spelar dock ingen roll vid själva arvsfördelningen. Även enskild egendom ingår i kvarlåtenskapen som ska delas upp mellan arvingarna.

Vad händer om B avlider före A?

Om B avlider före A så är det B:s (enskilda) egendom som blir föremål för arvsfördelning. Vad jag kan utläsa av frågan så reglerar inte testamentet den situationen (att B avlider för A), vilket betyder att det är arvsfördelningen enligt lag som gäller. B:s särkullbarn har rätt att få ut arvet direkt (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock en basbeloppsregel som gör att efterlevande make alltid har rätt till att erhålla ett totalt värde om fyra basbelopp (basbeloppet för 2017 är 44 800 kr, så A har alltså rätt att erhålla så mycket ur kvarlåtenskapen att med A:s enskilda egendom det uppgår till 179 200 kr). Eftersom att B inte äger fastigheten så ingår inte den i arvet och B:s barn får därför ingen rätt till den utan äganderätten kvarstår hos A. Det är bara egendom som B äger vid dödsdagen som ingår i kvarlåtenskapen efter B.

För att säkra fastigheten till B och till B:s barn, kan det vara bättre att A överlåter fastigheten till B som enskild egendom medan de är i livet?

Eftersom att B inte äger fastigheten så kan inte B förordna om den, B kan alltså inte bestämma att B:s barn ska ärva den efter B:s död, eftersom B endast kan förordna över sin egen egendom. Om man vill att B:s barn ska ärva fastigheten även om B dör först så kan det göras genom att A överlåter fastigheten till B, precis som du säger. Huruvida fastigheten ska vara B:s enskilda egendom eller ej beror på. Om den görs till enskild har ju inte heller A rätt till någon del av den vid skilsmässa. Om egendomen inte är enskild så ingår den i en bodelning som då ska göras, oavsett vem som dör först vilket gör att värdet på fastigheten delas på hälften mellan makarna. Om man inte vill att A ska få någon del av fastighetens värde när B dör bör man därmed göra den enskild.

Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, vid eventuella tveksamheter så råder jag dock att man bokar tid med en verksam jurist för att kunna hitta den lösning som passar bäst i det enskilda fallet.

Ärvdabalken hittar du här.

Vänligen,