Förfalskat testamente: klander + påföljd?
Vad kan man göra om man vet att någon har förfalskat en namnteckning på ett testament? Vad är följderna för den som förfalskat och den som har upprättat testamentet?
Lawline svarar
Hej,
Tack för din fråga!
Om man som arvinge misstänker att testamente är förfalskat, ska man väcka klander enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken (ÄB). Detta ska ske inom sex månader från det man delgavs testamentet.
Man kan (även den som inte är arvinge) också göra en polisanmälan. I första hand kan det vara fråga om urkundsförfalskning (se 14 kap. 1 § Brottsbalken). För urkundsförfalskning av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För att avgöra om brottet är grovt tittar man bl.a. på den förfalskade handlingens vikt och vad den använts till. Ett kassakvitto är t.ex. mindre allvarligt att förfalska än ett testamente.
Om det falska testamentet använts till att få ut arv, eller på annat sätt inneburit vinning för förfalskaren och förlust för annan, kan det även vara fråga om bedrägeri (se 9 kap. Brottsbalken). Straffskalan för bedrägeri är densamma som för urkundsförfalskning (max två år för brott av normalgraden och max sex år för grovt brott). Användande av falsk handling (såsom testamente) är en omständighet som kan göra brottet grovt.
Påföljden beror såsom alltid på omständigheterna i fallet. Skulle det t.ex. röra sig om en mindre summa är det inte troligt att de längsta fängelsestraffen skulle utdömas.
Vad gäller ansvaret för de olika aktörerna kan sägas att det inte är avgörande om man antingen förfalskat namnteckningen eller upprättat testamentet. Båda handlingarna kan bedömas som brott. Givetvis krävs (för ansvar) att den som enbart upprättat testamentet gjort det med uppsåt att upprätta ett falskt testamente (och för bedrägeri få vinning av det). Har personen upprättat testamentet i tron att den riktige testatorn skulle skriva under begås inget brott genom upprättandet.
Vänligen,
