Fördelning av egendom vid äktenskapsskillnad
X säljer lägenhet får 400 000. X tar ett lån på 1 500 000, sätter in 400 000 i ett hus som kostar 1 900 000 och flyttar dit med R och barn. Därefter gifter X och R sig. Efter några år skiljer de sig.
X står själv på lånet lånet innan giftermålet. Huset bli gemensam egendom.
Hur delas vinsten när huset säljs?
Lawline svarar
Hej och tack att du vänder dig till Lawline!
I och med att din fråga handlar om egendom och bodelning i ett äktenskap blir äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig.
Huset som gemensam egendom:
Som du nämner köpte X huset för att hen tillsammans med R och barn skulle kunna bo där. Vad gäller äktenskap blir all makarnas egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB gemensam så till vida ingen egendom är enskild enligt 7 kap 2 § ÄktB. Huset blir därför gemensam egendom i ett äktenskap varför den enligt 10 kap 1 § ÄktB kommer att ingå i makarnas bodelning. En bodelning ska förrättas när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § ÄktB och ska ha utgång i egendomsförhållandena som rådde då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap 2 § ÄktB.
Bodelning:
Vad gäller bodelningen ska som ovan nämnt allt giftorättsgods ingå, 10 kap 1 § ÄktB. Undantag är dock att vardera maken, i skälig omfattning får undanta kläder och liknande som är till för personligt bruk, 10 kap 2 § ÄktB. För att fördela egendomens värde måste först en andelsberäkning enligt 11 kap 1 § ÄktB göras. I andelsberäkningen får varje make, på sitt giftorättsgods, dra av beloppet för dennes skulder, 11 kap 2 § ÄktB. Det belopp vardera maken har kvar läggs samman och fördelas lika mellan dem, 11 kap 3 § ÄktB. Makarnas andelar i boet kommer därför att bli beloppet som delades mellan dem plus det som vardera maken avräknat för sina skulder, 11 kap 6 § ÄktB.
För att konkretisera med siffror kan vi anta att makarna X och R tillsammans har följande tillgångar och skulder: X har ett hur till värde av 1 900 000 (som i ditt fall) + en bil till värde av 100 000 och skulder värda 1 500 000 kr. R har en stuga till värde av 1 000 000 kr. X får då dra av 1 500 000 från sitt giftorättsgods vilket gör att X har 500 000 och R har 1 000 000, vilket tillsammans blir 1 500 000. Detta belopp kommer därefter att fördelas lika mellan X och R, dvs. 750 000 kr var. Totalt blir X:s andelar i boet 2 250 000 kr och R:s 750 000 kr.
Efter att era andelar i boet har beräknats kommer själva lottläggningen att äga rum. Av 11 kap 7 § ÄktB framgår att en make i första hand har rätt att få sin egendom på sin lott, så till vida andelen täcker värdet på egendomen. Om vi utgår från exemplet ovan har alltså X i första hand rätt att få huset och bilen på sin lott, medan R har rätt att få stugan. Vad gäller R som nu har en "för dyr" egendom i jämförelse till sin andel finns ytligare en bestämmelse i 11 kap 9 § ÄktB som stadgar att den maken i sådana fall har rätt att få lämna annan egendom eller pengar med motsvarande värde, i vårat exempel 250 000 i egendom eller pengar till X.
Ett viktigt lagrum i förhållande till din fråga är 11 kap 8 § ÄktB. Av lagrummet framgår det att det är den make som är i störst behov av bostaden som har rätt att få denna mot avräkning på sin lott. Bedömningen av om R skulle vara i bättre behov av X:s bostad måste av omständigheterna anses vara skälig. Hur som, skulle detta bli aktuellt och R:s andel är för liten, vilken den är i vårat exempel ska R betala den summan i pengar, 11 kap 10 § ÄktB. Har någon av makarna inte fått ut sin fulla andel har den en fordran på den andra, 11 kap 11 § ÄktB.
Jämkningsreglen:
I 12 kap 1 § ÄktB finns en jämkningsregel som syftar dels till förhållandes längd och dels till makarnas ekonomiska förhållanden. Vad gäller förhållandes längd kan förfarandet som redogjorts för ovan jämkas till fördel för den make med mest giftorättsgods om äktenskapet kan ses som kortvarigt. Ett kortvarigt äktenskap har av förarbetena till lagen ansetts vara fem år, medräknat den tid makarna levt under äktenskapsliknande förhållanden, dvs. som sambos. En liknande jämkning kan även komma på tal om makarna har betydande ekonomiska skillnader förmögenhetsmässigt, dock är detta en bedömning i det enskilda fallet som är svår att avgöra.
Sammanfattning
Vad gäller huset har X, enligt huvudregeln rätt till denna på sin lott. I och med att X har en större andel i boet genom husets värde och lånet som avräknades har X också bättre möjligheter till att få huset utan att behöva ge något till R så till vida R inte är i större behov av det. Det bästa för X skulle därför vara att ta huset på sin lott för att sedan sälja det.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsingar,
