Fördelning av arv mellan makar
Hej,
Vad gäller rent juridiskt i fråga om arv om man är skriven på olika adresser? Räknas vi som särbo fast vi varit tillsamman under 20 år? Vi är skrivna i olika kommuner. Jag har arbetat i min mans kommun under 1,5 år och då bodde jag mestadels hos honom. Vad händer med t.ex hus/lägenhet om nån av oss dör? Ärver mina barn automatiskt det som står på mig? Min man och jag har en husbil tillsammans, men den står på mig. Vad händer med den?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras främst av ärvdabalken (ÄB). Därutöver kommer sambolagen (SamboL) och äktenskapsbalken (ÄktB) att nämnas.
Allmänt om arvsfördelningen
Huruvida makar bor tillsammans eller inte vid ena makens bortgång har ingen betydelse arvsrättsligt. Lagstiftningen kring sambos avser enbart personer som inte är gifta, och tillkom för att skydda den svagare parten ett visst – men svagare är vid äktenskap – skydd i äktenskapslika relationer där parterna inte är gifta (2 § första punkten SamboL).
När någon går bort, är det i frånvaron av ett eventuellt testamente i första hand den avlidnes barn som ärver det som den avlidne lämnar efter sig (2 kap. 1 § och 9 kap. 1 § ÄB).
Till skydd för efterlevande makar, ska dock enligt ÄB efterlevande make så länge denne är i livet tilldelas det som egentligen skulle ha tillfallit makarnas gemensamma barn. Detsamma gäller om den avlidne saknar egna barn. Har den avlidne egna barn som inte är gemensamma med den efterlevande makens (som jag uppfattar din fråga är inget av dina barn även din makes barn) gäller detsamma enbart om barnet själv avstår sin del av arvet till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB).
När en efterlevande make mottar egendom är det inte med äganderätt, utan enbart med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att maken inte får skänka bort egendomen, exempelvis genom testamente. I övrigt står det maken fritt att exempelvis spara, investera eller i övrigt förfoga över den mottagna egendomen (3 kap. 2 § ÄB).
När den efterlevande maken avlider, ska det som denne mottagit med fri förfoganderätt tillfalla den först avlidne makens arvingar (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Eftersom egendomen kan ha förbrukats, sålts, gått sönder eller i övrigt stigit eller sjunkit i värde gäller rent praktiskt följande: När den efterlevande maken tar emot egendomen med fri förfoganderätt, görs en beräkning av hur stor kvotdel som det mottagna utgör av vad den efterlevande maken har att förfoga över totalt sett. Med en matematisk formel kan saken beskrivas enligt följande: Mottaget värde / (Mottaget värde + Egenägd egendom) = Kvotdelen. Låt säga att den efterlevande maken själv ägde egendom värd 1 mkr, och mottar egendom värd 500 tkr med fri förfoganderätt. Kvotdelen som mottagits med fri förfoganderätt är således 1/3.
När den efterlevande maken går bort, görs en ny uträkning av vad denne förfogar över, och 1/3 tillfallet den först avlidne makens arvingar. Är värdet vid denna tidpunkt låt säga 3 mkr, ska alltså de av den först avlidne makens arvingar dela på 1 mkr. Detta gäller givetvis enbart de arvingar som behövt avstå – eller frivilligt avstått – egendom till förmån för den efterlevande maken.
Husbilen
När en make går bort upplöses äktenskapet, precis som vid en skilsmässa (1 kap. 5 § ÄktB). Husbilen bör typiskt sett utgöra giftorättsgods, och därmed ingå i den bodelning som såsom huvudregel sker när ett äktenskap tar slut (7 kap 1 § & 9 kap 1 § ÄktB). Ingår husbilen i bodelningen kan den antingen tillfalla den av er som är efterlevande eller till dödsboet efter den först avlidne. Tillfaller husbilen den efterlevande sker det med full äganderätt. Tillfaller husbilen dödsboet ingår den i det som ska ärvas efter den avlidne. I detta fall gäller motsvarande som jag redogjort för ovan.
Vänligen,
