Efterlevande makes möjlighet till arv

2015-02-06 i Make
FRÅGA |Hej. Jag är gift och min man har två särkullbarn. Min fråga är om de ärver 50% och jag 50% efter min man eller ärver de allt? Ex vi äger huset 50/50 blir jag 75% ägare och måste lösa ut barnen 25% eller ärver de halva huset? Har hört att man kan testamentera bort halva arvslotten, eller vad det heter.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer i mitt svar utgå från att ni inte har några gemensamma barn och att det endast är din man som har barn sedan tidigare. Om ett äktenskap upplöses genom att en make avlider (eller om ni begär äktenskapsskillnad), ska en bodelning ske. En bodelning behöver dock inte genomföras om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I de allra flesta fallen finns giftorättsgods och bodelning ska därav genomföras. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå.Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock så får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §).Efter att en bodelning skett, ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Utgångspunkten är att det är den efterlevande maken som ärver den andra maken. Efter den sista makens frånfälle, ska de gemensamma barnen dela på det som finns kvar. Emellertid har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott omedelbart (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken), det vill säga innan den efterlevande maken. Dock så går inte den efterlevande maken helt lottlös. Han eller hon har nämligen rätt till att få ut så mycket av kvarlåtenskapen som motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). Har maken efter bodelningen tilldelats minst fyra prisbasbelopp, kan maken inte få ytterligare tillgångar, med hänsyn till särkullbarnens rätt till omedelbart arv (3 kap. 1 § 2 st). Vad gäller att testamentera bort halva barnets arvslott, är detta fullt möjligt. Barnen har en ovillkorlig rätt till sin laglott, som motsvarar 50 % av arvslotten. Resterande 50 % kan testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Sammanfattningsvis så ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom skilsmässa). I bodelningen ska allt ingå, förutom enskild egendom och personliga ägodelar. Efter att en bodelning skett ska arvet fördelas. Har den efterlevande maken fått minst fyra prisbasbelopp från bodelningen så har maken inte rätt till arv om den avlidna maken endast har särkullbarn (och inga gemensamma barn finns) och dessa särkullbarn också väljer att utfå arvet direkt. Vänliga hälsningar,

Hur undviker jag att mitt arv går till min frus barn?

2015-01-20 i Make
FRÅGA |HejJag och min flickvän ska köpa en bostad tillsammans. Hon har ett barn men jag har inga barn. Vi vill gifta oss. 1. Om vi gifter oss blir min nuvarande förmögenhet även hennes? 2. Om vi skiljer oss får hon min halva förmögenhet? 3. Om jag dör ärver hon mig? Kan jag testamentera min förmögenhet o halva bostaden till min bror då jag saknar egna barn? Jag vill inte att hon ärver mig eller får min förmögenhet vid en separation. 4. Om hon dör får hennes barn halva bostaden o min förmögenhet då vi är gifta? Hur kan man undgå att hennes barn får ta del av min förmögenhet och halva bostaden vid dödsfall? Hur kan vi göra för att det ska vara jämlikt. Om hon dör så har hennes barn rätt till sin lott men om jag dör tillfaller min del min fru. Det vill vi ändra på så att min del tillfaller min bror. Tack på förhand.
Hedda Gejrot |Hej och tack för dina frågor!Jag besvarar frågorna i samma ordning som du ställde dem. 1. Om ni gifter er kommer allt ni äger att bli så kallat giftorättsgods, så länge det inte är enskild egendom. Enskild egendom är sådan egendom som ni i äktenskapsförord har skrivit som enskild eller som ni har ärvt som enskild egendom etc. Se Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap 1 - 2 §§ https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Att egendom är enskild innebär att den inte kommer att ingå i en bodelning när äktenskapet upphör. För att dina tillhörigheter och din förmögenhet ska vara enskilda krävs att någon av punkterna i ÄktB 7 kap 2 § är uppfylld, annars kommer de automatiskt bli giftorättsgods när ni gifter er. 2. Om ni skiljer er kommer all egendom som är giftorättsgods att delas mellan er, medan ni får behålla den enskilda egendomen. 3. Man ärver inte en make, däremot behåller efterlevande make i regel makens tillgångar med så kallad fri förfoganderätt, se ÄB 3 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3. Att få något med fri förfoganderätt innebär att man har rätt att använda tillgångarna som man vill (sälja, behålla, ge bort) bortsett från att man inte får testamentera bort dem. Detta kan ni dock undvika genom att göra era egna tillgångar enskilda samt genom att du testamenterar dina tillgångar till din bror. 4. Om hon dör kommer hennes barn att ärva den del av er bostad som tillhör henne. Det går endast att begränsa barns rätt till arv till en viss gräns då barn alltid har rätt till sin laglott (hälften av sitt arv). Det innebär att du kan bli tvungen att "köpa ut" hennes barn om hon går bort först. Eftersom hennes barn inte är dina kan du dock testamentera bort all din egendom till din bror, vilket innebär att han kommer att ärva din del. Sammanfattningsvis råder jag er att i äktenskapsförord skriva att all egendom är enskild, samt att du upprättar ett testamente där det framgår att din bror ärver hela din kvarlåtenskap. Lycka till! Vänligen,

Makars arvsrätt

2014-12-08 i Make
FRÅGA |Vi är ett par som tänker gifta oss och tänker skriva ett äktenskapsförord. Vi har två vuxna barn ett barnbarn, vi har varit sambon i 37 år. Min fråga är om en av oss avlider får då den andra behålla våra tillgångar om ej så hur skriver man då i äktenskapsförordet för att det ska bli så. J.T
Victor Sundh |HejJag utgår ifrån att barnen är gemensamma och att det inte finns några barn utanför det kommande äktenskapet. När någon av er dör kommer först en bodelning där man delar upp era tillgångar. Finns det endast giftorättsgods (d.v.s. ingen enskild egendom) kommer den efterlevande maken och dödsboet ta hälften var av den egendom som finns per dödsdagen. Era två gemensamma barn kommer att ärva hälften var av den döde makens andel från bodelningen 2:1 Ärvdabalken ÄB. Denna egendom kommer dock att tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt fram till dess att denne dör. Det vill säga den efterlevande maken behåller egendomen efter den först avlidne maken och har rätt att förfoga över den. Vid den efterlevande makens död kommer så stor del av egendom som finns kvar som motsvarades av vad denne ärvde med fri förfoganderätt att räknas bort från dödsboet efter denne, för att tillfalla de två gemensamma barnen som arv efter den först avlidne maken. Om den efterlevande maken inte har gift om sig eller ingått samboförhållande med någon annan före sin död kommer all egendom som finns kvar efter denne också att ärvas av de två gemensamma barnen. Barnen kommer således att vid den sist avlidnes död ärva all kvarlåtenskap, men det sker två arvskiften - ett efter vardera maken. Ett äktenskapsförord behandlar hur viss egendom ska fördelas vid en eventuell bodelning, t.ex. om viss egendom ska vara enskild och därför undantas bodelning och inte fördelning av arv. För detta ändamål används testamente.  

Reglering av tillgångar och arv inför ett stundande giftermål

2014-11-20 i Make
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo ska gifta oss.Jag äger en bostadsrätt samt betydligt större övriga tillgångar än min sambo.Vi båda har även barn ifrån tidigare äktenskap.Jag vill inte att min framtida frus barn ska få ärva mig.Jag vill dock att min framtida fru ska kunna bo kvar i bostadsrätten.
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Till skillnad från sambor så ärver makar varandra. Enligt 3:1 ärvdabalken ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Undantag finns för särkullbarn till den avlidne maken. Dessa kommer ärva hela sin del av arvet om de inte gör ett arvsavstående enligt 3:9 ärvdabalken. Med arvsavstående menas att den efterlevande maken ärver även särkullbarnens andel med fri förfoganderätt. Särkullbarnen har då efterarvsrätt när den efterlevande maken sedan avlider. Dina barn kommer med andra ord att ärva din del av er gemensamma egendom såvida du inte väljer att reglera saken eller dina barn gör ett arvsavstående.När äktenskap upplöses, vid äktenskapsskillnad eller om någon av makarna avlider, ska bodelning ske enligt 9:1 äktenskapsbalken. Bodelningen sker i grova drag genom att makarnas samlade giftorättsgods delas lika mellan makarna. Om ni inte reglerar saken kommer hälften av det ni äger tillsammans att tillfalla din blivande maka, och detta kommer senare att ärvas av hennes arvingar när hon avlider.Ni kan reglera ert förmögenhetsförhållande genom ett äktenskapsförord enligt 7:3 äktenskapsbalken. Ni kan då bestämma att egendom ska vara er enskilda, och denna egendom kommer därmed inte att ingå vid en bodelning. Efterlevande makes arvsrätt omfattar dock även enskild egendom som den avlidne lämnar efter sig, vilket gör att det är inte garanterat att enskild egendom tillfaller dina bröstarvingar. För att se till att dina barn i förlängningen ärver din enskilda egendom, och även att din fru får sitta kvar i orubbat bo om du skulle avlida först, så kan du reglera detta genom ett testamente. Du kan t.ex. testamentera att din fru ärver allt med fri förfoganderätt, och göra dina barn till sekundosuccessorer enligt 12:1 ärvdabalken. Med fri förfoganderätt innebär det att din fru fritt får disponera över egendomen, men hon får inte lov att förfoga över den genom att testamentera bort den. Med sekundosuccessorer menas att egendom som tillkommer din fru ska tillfalla dina barn sedan din fru gått bort.Dina barn har alltid rätt att få ut sin laglott när du går bort, oavsett testamente. Det finns en del att tänka på när man utformar dessa dokument, och du kan via vår avtalstjänst få hjälp med att upprätta t.ex. ett testamente eller ett äktenskapsförord, se vår hemsida. Du kan även boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på upprättande av testamente och äktenskapsord. Du kan boka tid direkt via vår hemsida.Med vänliga hälsningar

Makes arvsrätt

2015-01-20 i Make
FRÅGA |Vem efterträder min bror som delägare i vår mors dödsbo?Min bror avled för ett par år sedan. Han och hans hustru, bägge finska medborgare, var fast bosatta i Sverige sedan 20 år. Hans änka ärvde hela hans kvarlåtenskap i Sverige och Finland, enligt svenska arvslagar. Men han var också delägare i vår mors odelade dödsbo och såvitt jag tolkat svenska ärvdabalken rätt, borde änkan som ensam delägare i sin makes dödsbo (då deras barn är efterarvingar och inte dödsbodelägare) inträda i hans ställe som delägare i vår mors dödsbo. Är det så, och om det inte är änkan, så vem? – Den boutredning som gjordes i Sverige efter min bror, nämner över huvud taget inte hans delägarskap i sin mors dödsbo och säger inget om vem som efterträtt honom som delägare.Enligt hörsägen tog boutredningsmannen i Sverige hänsyn till vår mors och fars (finska medborgare bosatta i Finland) inbördes testamente, som ger full äganderätt till all egendom åt den efterlevande maken, ger barnen full äganderätt till egendomen efter det båda testatorena avlidit samt bestämmer att barnens makar inte ska ha giftorätt till den ärvda egendomen. Det förstnämnda direktivet frångicks dock vid vår mors boutredning för många år sedan, så att barnen ärvde hennes dödsbo (som ännu är odelat), medan den efterlevande maken (som ännu är i livet) behöll dispositionsrätten till egendomen.Men nu har min brors änka ärvt hans kvarlåtenskap enligt Sveriges lag . Borde inte då Sveriges lag också bestämma vem som övertar hans delägarskap i vår mors dödsbo, oberoende av hans föräldrars stipulation att hans maka saknar giftorätt till egendom han ärvt? Min brors och hans änkas gemensamma barn ärver ju henne i sin tur. Eller förhindrar stipulationen att änkan träder i min brors ställe, och är det i så fall deras barn som redan nu ska överta sin fars delägarskap, även om de inte är delägare i hans dödsbo? Om så är fallet, så hur skall deras delägarskap lagligen dokumenteras? Bör en tilläggsboutredning göras, och ska den då göras i Sverige eller i Finland?Eftersom vår mors och fars inbördes testamente ändrades till väsentliga delar vid boutredningen efter vår mor, har vår far tydligen förverkat sina rättigheter enligt det testamentet (Ärvdabalken kap. 10, par. 7, i Finland och Sverige). Så om han önskar att hans bröstarvingars makar ska sakna giftorätt till arvet efter honom, bör han väl upprätta ett eget testamente där han stipulerar detta. Är antagandet riktigt?Främst måste vi få reda på vem som efterträder vår bror som dödsbodelägare, så att viktiga dokument kan undertecknas av alla behöriga personer. Ursäkta att redogörelsen blev ganska lång. Hoppas ni kan hjälpa oss, tack i förväg i så fall.Förbryllad finländare
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är riktigt som du säger att din brors änka ärver hans delägarskap i er mors dödsbo med fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Din brors föräldrars stipulation att hans maka saknar giftorätt till egendom han ärvt påverkar inte hennes arvsrätt efter honom. Detta eftersom att giftorätt och arvsrätt inte är samma sak. Giftorätten påverkar enbart hur egendomen delas upp i bodelningen, vilken alltid ska ske i "steg 1" innan arvsskiftet sker i "steg 2". Att en bodelning ska göras som ett första steg framgår i samband med en makes död framgår av 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) och 23 kap. 1 § ÄB. Föräldrarnas stipulation att din brors änka inte ska ha någon giftorätt innebär därmed att de aktuella tillgångarna inte delas lika mellan dem i samband med bodelningen i steg 1. Därefter följer dock arvsskiftet i steg 2, där hon i egenskap av maka ärver all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Därför bör det enligt min uppfattning vara svensk lag som ska tillämpas i detta fall, eftersom hon ärvt hans övriga egendom enligt svensk lag. Det bör därigenom vara så att föräldrarnas stipulation om makarnas uteblivna giftorätt inte utgör något hinder för att din brors änka ska ärva hans delägarskap i hans mors dödsbo. Om er far önskar att era bröstarvingars makar ska sakna giftorätt till arvet efter honom, bör han helt riktigt upprätta ett eget testamente där han stipulerar detta. En såda stipulation påverkar emellertid, som ovan nämnts, enbart den bodelning som görs före arvsskiftet. Makarna kommer dock likväl ärva sina avlidna män enligt 3 kap. 1 § ÄB.Vänligen,

Skulder vid bodelning mellan makar

2014-12-10 i Make
FRÅGA |Hejsan! Min pappa är svårt sjuk i cancer och han har själv lån på Volvo finans på sin volvo och även står han för husvagnslånet på seven days. Min fråga är ärver min mamma dessa lån? Mamma har inte ekonomi till detta. Blir hon betalningsskyldig tills dessa saker är sålda?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Enligt svensk rätt är det inte möjligt att ärva skulder. Det som sker är att skulderna dras av från den avlidnes tillgångar så långt det går. Räcker inte dessa tillgångar för att täcka skulderna finns inget arv att dela ut (dvs. den efterlevande maken blir arvslös). En arvtagare kan således inte ärva den avlidnes skulder!Det är dock viktigt att komma ihåg att all egendom som inte uttryckligen är undantagen som s k enskild egendom utgör giftorättsgods och ska delas lika mellan makarna vid bodelningen (se 11 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Skulder dras av från denna summa innan hälftendelning sker, vilket alltså påverkar även den efterlevande makens andel. Men om skulderna är hänförliga till den avlidne makens enskilda egendom ska dock dessa dras av från den enskilda egendomen så långt det är möjligt, och annars ur den makens andel i giftorättsgodset (se 11 kap. 2 § ÄktB). Det som kan inträffa är således att skulderna dras från den avlidne makens giftorättsgods (vilket ju utgörs av hälften av bägge makarnas gemensamma egendom). Den efterlevande makens andel (dvs. din mammas andel) i giftorättsgodset kan dock inte drabbas av skulderna.Hoppas du fått svar på dina funderingar och tveka inte att höra av dig om du har fler frågor.Vänliga hälsningar,

Frågor rörande arvsrätt efter sambo respektive make

2014-11-25 i Make
FRÅGA |hej Jag är sambo. Har fyra barn, min sambo har två barn. Jag äger en Brf värd ca 2 .2milj. Min sambo äger ca 300.000 och jag 200000:- Vad behöver göras för att mina barn ska få hela värdet av min lägenhet efter bådas bortgång. Vill inte att min sambos barn ska ha del av denna. Vi har samma summa kontanter om man räknar in bohaget som inköpts av mig. Ett alternativ kanske är att min sambo lånar pengar och köper in sig i brf? Inköpt för 1600000, mitt lån 1250000. Kommer att ärva ca 200000 enskild egendom efter min mamma Ska vi gifta oss.. Vad tänka på då ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!I svensk rätt ärver sambor inte varandra. Om en utav samborna avlider ska emellertid en bodelning mellan samborna göras innan den avlidne sambons arvingar (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få del av den avlidne sambons arv, förutsatt att den efterlevande sambon begär att en bodelning ska ske, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.I en bodelning mellan sambor ingår endast samboegendom, det vill säga sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, se 3 och 8 §§ Sambolagen. Egendom som utgör sambos enskilda egendom ska inte ingå i bodelningen, se 3 och 4 §§ Sambolagen. Detsamma gäller för bostad och bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål samt bostad och bohag som samborna i ett så kallat samboavtal har bestämt inte ska ingå i bodelningen, se 7 och 9 §§ Sambolagen.Vad gäller din bostadsrättslägenhet så är det av betydelse om du ägde lägenheten innan din sambo flyttade in hos dig eller om du förvärvade denna i samband med att ni blev sambor.Om du ägde lägenheten innan ni blev sambor utgör lägenheten inte samboegendom enligt Sambolagen, då den inte är förvärvad för gemensam användning, se 3 § Sambolagen. Den ska då inte ingå i bodelningen varigenom dina barn kommer att ärva hela lägenhetens värde.Om det istället är så att lägenheten förvärvades av dig i samband med att du och din sambo blev sambor utgör lägenheten dock samboegendom då lägenheten utgör er gemensamma bostad och lägenheten är förvärvad för er gemensamma användning, se 3 § Sambolagen. Förutsatt att din sambo begär bodelning kommer lägenheten således att ingå i en bodelning mellan ditt dödsbo och din sambo. För att vara på den säkra sidan kan det därför vara bra om du och din sambo skriver ett så kallat samboavtal där ni avtalar om att lägenheten inte ska ingå i en bodelning mellan er, se 9 § Sambolagen.Ett annat alternativ är, såsom du påpekat, att din sambo köper in sig i lägenheten. De pengar du då erhåller från henne som köpeskilling kommer nämligen inte att ingå i en framtida bodelning mellan er då pengar inte omfattas av begreppet samboegendom, se 3 och 8 §§ Sambolagen.Om ni gifter er:Vad gäller arvsrätten mellan makar så kan konstateras att din sambo (make) i princip inte skulle få ärva någonting alls efter dig då du och din sambo (make) inte har några gemensamma barn och din make förmodligen kommer att få över 177 600 kr genom bodelningen, se 2 kapitlet 1 § och 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Liksom för sambor ska dock, då en make avlider, en bodelning göras innan arvingarna efter den avlidne  maken (i ditt fall dina barn, se 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken) kan få ut sitt arv, se 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken.Till skillnad från sambor omfattar en bodelning mellan makar all makarnas egendom (inte bara gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning utan även exempelvis pengar), förutsatt att egendomen inte utgör makarnas enskilda egendom, se 7 kapitlet 1 och 2 §§ och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken.För att din bostadsrättslägenhet inte ska omfattas av en bodelning mellan dig och din make krävs således att egendomen görs till din enskilda genom att du och din blivande make upprättar och undertecknar ett äktenskapsförord där ni kommer överens om att lägenheten ska vara din enskilda, se 7 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. En bra idé kan då vara att upprätta äktenskapsförordet innan ni gift er. Detta är enligt samma paragraf möjligt. För att ett äktenskapsförord ska bli giltigt krävs enligt samma paragraf att äktenskapsförordet registreras hos skatteverket.Registrering sker genom att äktenskapsförordet, undertecknat av dig och din blivande make, skickas in till skatteverket, se 16 kapitlet 2 § Äktenskapsbalken.Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Fördelning av arv mellan makar beroende på vem som avlider först

2014-11-12 i Make
FRÅGA |Förutsättning: Gift par, inga egna barn, inga särkullbarn maken har inga syskon eller levande föräldrar, makan har syskon som har egna barn Inget testamente har upprättats.Hur fördelas arvet? Blir det skillnad på slutgiltiga fördelningen av arvet beroende på vem som går bort först?Den make/maka som först blir ensamstående får ju fri förfoganderätt på den avlidnes egendom. När den andre avlider skall makans egendom tillfalla hennes arvtagare (syskon/syskonbarn) och makens egendom tillfalla Allmänna arvsfonden. Blir det så oberoende av vem som avlider först?
Caroline Orava |Hej, tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga.Om den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, enligt 3 kapitlet 1 § första stycket ärvdabalken. Detta gäller oavsett vilken av makarna i din fråga som avlider först.Om det är makan som avlider först har hennes arvingar, precis som du skriver, rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider, enligt 3 kapitlet 2 § ärvdabalken. Detta betyder att hälften av den efterlevande makens bo som huvudregel ska tillfalla makans syskon (eller syskonbarn om syskonen/syskonet har avlidit före efterlevande make). Ett undantag som blir tillämpligt i detta fall finns i 3 kapitlet 8 § ärvdabalken och anger att om det vid den efterlevande makens död endast finns arvsberättigade efter en av makarna ska dessa ärva allt. Detta leder till att det blir makans syskon (eller syskonbarn) som ärver allt.Om maken avlider först leder detta till samma sak: först tillfaller kvarlåtenskapen makan och när även hon avlidit tillfaller hela arvet hennes syskon/syskonbarn, enligt 2 kapitlet 2 § andra stycket ärvdabalken. Allmänna arvsfonden får inte del av arvet i något av fallen.Med vänlig hälsning,