Möjligt att åsidosätta den legala arvsordningen genom testamente

2015-03-16 i Make
FRÅGA |Jag vill att min kvarlåtenskap ska gå till mina tre bröstarvingar och inte deras fruar och inte heller till den jag är gift med eftersom han är mycket slarvig med pengar, lån etc. Kan man göra en bolagsformer ex aktiebolag eller på annat sätt kringgå att han kommer få hälften av min kvarlåtenskap och mina tre söner dela på den andra 50 procenten. Allt är förvärvat under äktenskapet och är inte arv. Jag är mycket orolig för framtiden. Bara den senaste månaden har jag fått stoppat två lån han skrivit på. ska vi bilda aktiebolag?
Tom Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du skulle avlida kommer en bodelning ske eftersom ditt äktenskap upphör. Den går till så att värdet av ditt och din makes giftorättsgods (efter avdrag för skulder) läggs samman varpå detta delas i två delar. ”Din” del utgör kvarlåtenskapen efter dig.Genom testamente kan du göra så att dina barn ärver hela kvarlåtenskapen. Du kan även föreskriva att den egendom som de ärver ska utgöra enskild egendom vilket gör att egendomen inte kommer att ingå i eventuella skilsmässor. Ett testamente kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal. Vill du ha ytterligare rådgivning skulle jag rekommendera att du kontaktar en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med, du kan boka en tid direkt på http://lawline.se/boka.Vänligen,

Efterlevande makes rätt till bostad

2015-03-06 i Make
FRÅGA |Vi är gifta har 2 barn var inga gemensamma min man är Dansk o jag Svensk, min man äger (100%) huset vi bor i vad händer om min man "går bort"? skall vi skriva över huset så vi äger 50% var!Tack på förhand.
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider så ska en bodelning ske där det ekonomiska värdet av makarnas giftorättsgods läggs samman för att sedan delas lika mellan dem. Detta efter att avdrag för eventuella skulder har skett, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 11 kap. 3§ (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Observera att det endast är giftorättsgods som ska ingå vid bodelningen. Egendom som utgör enskild egendom skall såldes inte ingå. Vad som utgör enskild egendom regleras i ÄktB 7 kap. 2§ (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1) där det bland annat framgår att egendom som till följd av äktenskapsförord eller förbehåll i testamente eller gåvobrev utgör enskild egendom. Av frågan framgår det inte om huset ifråga utgör din makes enskilda egendom eller inte. Är så fallet så ska huset inte ingå vid en bodelning vilket skulle resultera i att det är din makes barn som ärver huset, om inget testamente finns som säger annat (återkommer till detta nedan). Är huset inte enskild egendom så utgör det giftorättsgods och skall således ingå vid bodelningen. Det spelar med andra ord ingen roll vid en bodelning om din make äger huset till 100 % eller om ni äger 50% vardera. Vid bodelningen skall som sagt egendom som utgör giftorättsgods delas lika mellan er. Nästa steg leder oss in i Ärvdabalken (ÄB) (här). I ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) stadgas att kvarlåtenskapen (din makes del efter bodelningen samt dennes enskilda egendom) ska tillfalla dig som efterlevande make. Det finns dock ett undantag från denna regel som aktualiseras när den först avlidne maken har barn från ett tidigare förhållande. Enligt ÄB 3 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) har dessa i egenskap av bröstarvingar (särkullbarn) till den avlidne maken rätt att direkt efter dennes död få ut sin arvslott. Din makes barn skall alltså dela på den avlidne makens kvarlåtenskap vilket innebär att du troligtvis skulle bli tvungen att lösa ut dem från huset. En möjlighet, för att motverka detta, skulle vara att din make upprättar ett testamente till förmån för dig som efterlevande make. Testamentet skulle såldes kunna reglera att det är du som ärver huset om din make skulle avlida före dig. Kom bara ihåg att din makes särkullbarn, trots testamentet, ändå alltid har rätt till halva sin arvslott i form av laglott enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Denna rätt kan inte kränkas genom testamente. En annan möjlighet är att din makes barn skjuter upp sin rätt att ta ut sitt arv direkt till förmån för dig enligt ÄB 3 kap. 9§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Detta skulle resultera i att de har rätt till så kallat "efterarv" vilket innebär att de ärver en kvotdel av din kvarlåtenskap när du avlider. Slutligen vill jag bara säga att Ärvdabalkens regler om arv även tillämpas då den avlidne var medborgare i ett annat nordiskt land (Danmark) men hade sin hemvist här i Sverige vilket innebär att så länge din make har hemvist i Sverige, dvs. bor här stadigvarande och planerar att stanna här, kommer svensk lag bestämma hur arvet efter din make skall fördelas. Detta enligt 2 kap 1 § Lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo (https://lagen.nu/1937:81#K2P1S1). Undantag gäller för det fall att din makes bosättningen hade varat mindre än fem år och dödsboet begär att den avlidnes nationella lag ska tillämpas. Detta enligt 1 § lagen (1935:44) om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Makes arvsrätt

2015-01-20 i Make
FRÅGA |Vem efterträder min bror som delägare i vår mors dödsbo?Min bror avled för ett par år sedan. Han och hans hustru, bägge finska medborgare, var fast bosatta i Sverige sedan 20 år. Hans änka ärvde hela hans kvarlåtenskap i Sverige och Finland, enligt svenska arvslagar. Men han var också delägare i vår mors odelade dödsbo och såvitt jag tolkat svenska ärvdabalken rätt, borde änkan som ensam delägare i sin makes dödsbo (då deras barn är efterarvingar och inte dödsbodelägare) inträda i hans ställe som delägare i vår mors dödsbo. Är det så, och om det inte är änkan, så vem? – Den boutredning som gjordes i Sverige efter min bror, nämner över huvud taget inte hans delägarskap i sin mors dödsbo och säger inget om vem som efterträtt honom som delägare.Enligt hörsägen tog boutredningsmannen i Sverige hänsyn till vår mors och fars (finska medborgare bosatta i Finland) inbördes testamente, som ger full äganderätt till all egendom åt den efterlevande maken, ger barnen full äganderätt till egendomen efter det båda testatorena avlidit samt bestämmer att barnens makar inte ska ha giftorätt till den ärvda egendomen. Det förstnämnda direktivet frångicks dock vid vår mors boutredning för många år sedan, så att barnen ärvde hennes dödsbo (som ännu är odelat), medan den efterlevande maken (som ännu är i livet) behöll dispositionsrätten till egendomen.Men nu har min brors änka ärvt hans kvarlåtenskap enligt Sveriges lag . Borde inte då Sveriges lag också bestämma vem som övertar hans delägarskap i vår mors dödsbo, oberoende av hans föräldrars stipulation att hans maka saknar giftorätt till egendom han ärvt? Min brors och hans änkas gemensamma barn ärver ju henne i sin tur. Eller förhindrar stipulationen att änkan träder i min brors ställe, och är det i så fall deras barn som redan nu ska överta sin fars delägarskap, även om de inte är delägare i hans dödsbo? Om så är fallet, så hur skall deras delägarskap lagligen dokumenteras? Bör en tilläggsboutredning göras, och ska den då göras i Sverige eller i Finland?Eftersom vår mors och fars inbördes testamente ändrades till väsentliga delar vid boutredningen efter vår mor, har vår far tydligen förverkat sina rättigheter enligt det testamentet (Ärvdabalken kap. 10, par. 7, i Finland och Sverige). Så om han önskar att hans bröstarvingars makar ska sakna giftorätt till arvet efter honom, bör han väl upprätta ett eget testamente där han stipulerar detta. Är antagandet riktigt?Främst måste vi få reda på vem som efterträder vår bror som dödsbodelägare, så att viktiga dokument kan undertecknas av alla behöriga personer. Ursäkta att redogörelsen blev ganska lång. Hoppas ni kan hjälpa oss, tack i förväg i så fall.Förbryllad finländare
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är riktigt som du säger att din brors änka ärver hans delägarskap i er mors dödsbo med fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Din brors föräldrars stipulation att hans maka saknar giftorätt till egendom han ärvt påverkar inte hennes arvsrätt efter honom. Detta eftersom att giftorätt och arvsrätt inte är samma sak. Giftorätten påverkar enbart hur egendomen delas upp i bodelningen, vilken alltid ska ske i "steg 1" innan arvsskiftet sker i "steg 2". Att en bodelning ska göras som ett första steg framgår i samband med en makes död framgår av 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) och 23 kap. 1 § ÄB. Föräldrarnas stipulation att din brors änka inte ska ha någon giftorätt innebär därmed att de aktuella tillgångarna inte delas lika mellan dem i samband med bodelningen i steg 1. Därefter följer dock arvsskiftet i steg 2, där hon i egenskap av maka ärver all hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Därför bör det enligt min uppfattning vara svensk lag som ska tillämpas i detta fall, eftersom hon ärvt hans övriga egendom enligt svensk lag. Det bör därigenom vara så att föräldrarnas stipulation om makarnas uteblivna giftorätt inte utgör något hinder för att din brors änka ska ärva hans delägarskap i hans mors dödsbo. Om er far önskar att era bröstarvingars makar ska sakna giftorätt till arvet efter honom, bör han helt riktigt upprätta ett eget testamente där han stipulerar detta. En såda stipulation påverkar emellertid, som ovan nämnts, enbart den bodelning som görs före arvsskiftet. Makarna kommer dock likväl ärva sina avlidna män enligt 3 kap. 1 § ÄB.Vänligen,

Skulder vid bodelning mellan makar

2014-12-10 i Make
FRÅGA |Hejsan! Min pappa är svårt sjuk i cancer och han har själv lån på Volvo finans på sin volvo och även står han för husvagnslånet på seven days. Min fråga är ärver min mamma dessa lån? Mamma har inte ekonomi till detta. Blir hon betalningsskyldig tills dessa saker är sålda?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Enligt svensk rätt är det inte möjligt att ärva skulder. Det som sker är att skulderna dras av från den avlidnes tillgångar så långt det går. Räcker inte dessa tillgångar för att täcka skulderna finns inget arv att dela ut (dvs. den efterlevande maken blir arvslös). En arvtagare kan således inte ärva den avlidnes skulder!Det är dock viktigt att komma ihåg att all egendom som inte uttryckligen är undantagen som s k enskild egendom utgör giftorättsgods och ska delas lika mellan makarna vid bodelningen (se 11 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Skulder dras av från denna summa innan hälftendelning sker, vilket alltså påverkar även den efterlevande makens andel. Men om skulderna är hänförliga till den avlidne makens enskilda egendom ska dock dessa dras av från den enskilda egendomen så långt det är möjligt, och annars ur den makens andel i giftorättsgodset (se 11 kap. 2 § ÄktB). Det som kan inträffa är således att skulderna dras från den avlidne makens giftorättsgods (vilket ju utgörs av hälften av bägge makarnas gemensamma egendom). Den efterlevande makens andel (dvs. din mammas andel) i giftorättsgodset kan dock inte drabbas av skulderna.Hoppas du fått svar på dina funderingar och tveka inte att höra av dig om du har fler frågor.Vänliga hälsningar,

Efterlevande make, rätt till arv

2015-03-08 i Make
FRÅGA |Min man har ett barn sen tidigare sk särkullbarn och sedan har vi fyra gemensamma barn. Om min make dör och vi säger att giftorätten är 2 miljoner kr. Vad jag har förstått så har jag rätt till hälften vilket motsvarar 1 miljon kr. Har särkullbarnet rätt till den andra miljonen då? Isåfall får särkullbarnet 50 % och våra gemensamma barn endast 12,5 % var den dagen jag dör. Kan det stämma att särkullbarnet får så mycket större del?Tack på förhand!
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) vilken du hittar (https://lagen.nu/1958:637). Precis som du säger så har du rätt till 50 % av giftorättsgodset, i detta fall 1 miljon kronor. Resterande del (1 miljon kronor) ska fördelas mellan den avlidne makens bröstarvingar. Eftersom din make har 5 stycken bröstarvingar ska dennes kvarlåtenskap således fördelas mellan dessa 5 barn vilket resulterar i att varje barn ska ärva 200 000 kr (1 000 000/5). Här sker dock en skillnad beträffande din makes särkullbarn och era gemensamma barn. Enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) så ska efterlevande make ärva kvarlåtenskapen från den avlidne maken, detta om ni har gemensamma barn. Detta innebär såldes att du som efterlevande make kommer att få ärva (med fri förfoganderätt) den del som tillfaller era gemensamma barn, d v s 800 000 kr (4/5 av 1 000 000 kr). Du som efterlevande make ärver alltså 800 000 kr med fri förfoganderätt vilket innebär att du får förfoga över dessa pengar hur du vill, ex genom att nyttja, sälja (om det hade rört sig om annan egendom) eller ge bort i gåva. Du får dock inte testamentera bort dessa pengar. När du sedan avlider kommer kvarlåtenskapen som är kvar efter din make (den först avlidne maken) samt din kvarlåtenskap att ärvas av era gemensamma barn. Dessa ärver alltså er båda först när du avlider. Vad gäller din makes särkullbarn så har denna en rätt att direkt efter din makes bortgång få ut sin del av arvet (200 000 kr) enligt ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Finns ett testamente till förmån för exempelvis den efterlevande maken som säger att denna skall ärva all kvarlåtenskap efter den först avlidne maken, så har särkullbarnet ändå en rätt enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1) att få ut sitt arv i form av laglott, vilket är halva arvslotten. Denna rätt går såldes inte att kränka genom ett testamente. För att få ut sin laglott måste dock särkullbarnet kräva jämkning av testamentet enligt ÄB 7 kap. 3§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Något att observera är att särkullbarnet också har en möjlighet att avstå från sin rätt att direkt ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken vilket framgår av ÄB 3 kap. 9§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Detta innebär att särkullbarnet skjuter fram sin arvsrätt fram till den efterlevande makens död. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Efterlevande makes möjlighet till arv

2015-02-06 i Make
FRÅGA |Hej. Jag är gift och min man har två särkullbarn. Min fråga är om de ärver 50% och jag 50% efter min man eller ärver de allt? Ex vi äger huset 50/50 blir jag 75% ägare och måste lösa ut barnen 25% eller ärver de halva huset? Har hört att man kan testamentera bort halva arvslotten, eller vad det heter.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag kommer i mitt svar utgå från att ni inte har några gemensamma barn och att det endast är din man som har barn sedan tidigare. Om ett äktenskap upplöses genom att en make avlider (eller om ni begär äktenskapsskillnad), ska en bodelning ske. En bodelning behöver dock inte genomföras om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostaden eller bohaget från den andra maken (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I de allra flesta fallen finns giftorättsgods och bodelning ska därav genomföras. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå.Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock så får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §).Efter att en bodelning skett, ska arvet efter den avlidne maken fördelas. Utgångspunkten är att det är den efterlevande maken som ärver den andra maken. Efter den sista makens frånfälle, ska de gemensamma barnen dela på det som finns kvar. Emellertid har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott omedelbart (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken), det vill säga innan den efterlevande maken. Dock så går inte den efterlevande maken helt lottlös. Han eller hon har nämligen rätt till att få ut så mycket av kvarlåtenskapen som motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). Har maken efter bodelningen tilldelats minst fyra prisbasbelopp, kan maken inte få ytterligare tillgångar, med hänsyn till särkullbarnens rätt till omedelbart arv (3 kap. 1 § 2 st). Vad gäller att testamentera bort halva barnets arvslott, är detta fullt möjligt. Barnen har en ovillkorlig rätt till sin laglott, som motsvarar 50 % av arvslotten. Resterande 50 % kan testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Sammanfattningsvis så ska en bodelning göras när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom skilsmässa). I bodelningen ska allt ingå, förutom enskild egendom och personliga ägodelar. Efter att en bodelning skett ska arvet fördelas. Har den efterlevande maken fått minst fyra prisbasbelopp från bodelningen så har maken inte rätt till arv om den avlidna maken endast har särkullbarn (och inga gemensamma barn finns) och dessa särkullbarn också väljer att utfå arvet direkt. Vänliga hälsningar,

Hur undviker jag att mitt arv går till min frus barn?

2015-01-20 i Make
FRÅGA |HejJag och min flickvän ska köpa en bostad tillsammans. Hon har ett barn men jag har inga barn. Vi vill gifta oss. 1. Om vi gifter oss blir min nuvarande förmögenhet även hennes? 2. Om vi skiljer oss får hon min halva förmögenhet? 3. Om jag dör ärver hon mig? Kan jag testamentera min förmögenhet o halva bostaden till min bror då jag saknar egna barn? Jag vill inte att hon ärver mig eller får min förmögenhet vid en separation. 4. Om hon dör får hennes barn halva bostaden o min förmögenhet då vi är gifta? Hur kan man undgå att hennes barn får ta del av min förmögenhet och halva bostaden vid dödsfall? Hur kan vi göra för att det ska vara jämlikt. Om hon dör så har hennes barn rätt till sin lott men om jag dör tillfaller min del min fru. Det vill vi ändra på så att min del tillfaller min bror. Tack på förhand.
Hedda Gejrot |Hej och tack för dina frågor!Jag besvarar frågorna i samma ordning som du ställde dem. 1. Om ni gifter er kommer allt ni äger att bli så kallat giftorättsgods, så länge det inte är enskild egendom. Enskild egendom är sådan egendom som ni i äktenskapsförord har skrivit som enskild eller som ni har ärvt som enskild egendom etc. Se Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap 1 - 2 §§ https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Att egendom är enskild innebär att den inte kommer att ingå i en bodelning när äktenskapet upphör. För att dina tillhörigheter och din förmögenhet ska vara enskilda krävs att någon av punkterna i ÄktB 7 kap 2 § är uppfylld, annars kommer de automatiskt bli giftorättsgods när ni gifter er. 2. Om ni skiljer er kommer all egendom som är giftorättsgods att delas mellan er, medan ni får behålla den enskilda egendomen. 3. Man ärver inte en make, däremot behåller efterlevande make i regel makens tillgångar med så kallad fri förfoganderätt, se ÄB 3 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3. Att få något med fri förfoganderätt innebär att man har rätt att använda tillgångarna som man vill (sälja, behålla, ge bort) bortsett från att man inte får testamentera bort dem. Detta kan ni dock undvika genom att göra era egna tillgångar enskilda samt genom att du testamenterar dina tillgångar till din bror. 4. Om hon dör kommer hennes barn att ärva den del av er bostad som tillhör henne. Det går endast att begränsa barns rätt till arv till en viss gräns då barn alltid har rätt till sin laglott (hälften av sitt arv). Det innebär att du kan bli tvungen att "köpa ut" hennes barn om hon går bort först. Eftersom hennes barn inte är dina kan du dock testamentera bort all din egendom till din bror, vilket innebär att han kommer att ärva din del. Sammanfattningsvis råder jag er att i äktenskapsförord skriva att all egendom är enskild, samt att du upprättar ett testamente där det framgår att din bror ärver hela din kvarlåtenskap. Lycka till! Vänligen,

Makars arvsrätt

2014-12-08 i Make
FRÅGA |Vi är ett par som tänker gifta oss och tänker skriva ett äktenskapsförord. Vi har två vuxna barn ett barnbarn, vi har varit sambon i 37 år. Min fråga är om en av oss avlider får då den andra behålla våra tillgångar om ej så hur skriver man då i äktenskapsförordet för att det ska bli så. J.T
Victor Sundh |HejJag utgår ifrån att barnen är gemensamma och att det inte finns några barn utanför det kommande äktenskapet. När någon av er dör kommer först en bodelning där man delar upp era tillgångar. Finns det endast giftorättsgods (d.v.s. ingen enskild egendom) kommer den efterlevande maken och dödsboet ta hälften var av den egendom som finns per dödsdagen. Era två gemensamma barn kommer att ärva hälften var av den döde makens andel från bodelningen 2:1 Ärvdabalken ÄB. Denna egendom kommer dock att tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt fram till dess att denne dör. Det vill säga den efterlevande maken behåller egendomen efter den först avlidne maken och har rätt att förfoga över den. Vid den efterlevande makens död kommer så stor del av egendom som finns kvar som motsvarades av vad denne ärvde med fri förfoganderätt att räknas bort från dödsboet efter denne, för att tillfalla de två gemensamma barnen som arv efter den först avlidne maken. Om den efterlevande maken inte har gift om sig eller ingått samboförhållande med någon annan före sin död kommer all egendom som finns kvar efter denne också att ärvas av de två gemensamma barnen. Barnen kommer således att vid den sist avlidnes död ärva all kvarlåtenskap, men det sker två arvskiften - ett efter vardera maken. Ett äktenskapsförord behandlar hur viss egendom ska fördelas vid en eventuell bodelning, t.ex. om viss egendom ska vara enskild och därför undantas bodelning och inte fördelning av arv. För detta ändamål används testamente.