Bodelning och arv när make avlider

2015-08-28 i Make
FRÅGA |HejEtt gift par som inte har några gemensamma barn utan endast särkullebarn. Vad händer om mannen avlider han har 4 barn ? Delas tillgångarna på hälften så att den kvarlevande har "sina" 50% och ärver sedan kvinnan mannen eller tillfaller mannens del till fullo hans barn och har de rätt att få ut hela sitt arv meddetsamma även om det skulle finnas ett testamente som säger att de endast ska få ut sin laglott?
Hanna Skoglund |När en make avlider skall en bodelning göras där makarnas giftorättsgods skall läggas samman och sedan delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidne enligt 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB).Efterlevande make kan också begära att få behålla sitt giftorättsgods enligt 12 kap. 2 § ÄktB. Då sker ingen hälften delning utan parterna behåller sin andel av giftorättsgodset. Om efterlevande make har mer giftorättsgods är det till fördel för denne att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB. Om den avlidne utöver efterlevande maka bara har särkullbarn ärver normalt inte efterlevande maka. Den avlidnes bodelningslott och eventuell enskild egendom ärver därför särkullbarnen. Om det finns ett testamente som stadgar att efterlevande maka skall ärva och barnen endast skall utfå sina laglotter kan de inte kräva att få ut mer än sina laglotter. Vänligen

Makes och särkullsbarns arvsrätt

2015-08-01 i Make
FRÅGA |Min make har avlidet,finns 3 särkullebarn.inga gemensamma,vi stod för lagfarten båda 2 50-50. har jag ingen arvsrätt efter maken? bara mitt giftorättsgods. bouppteckning är klar,det blev samma summa giftorättsgods på båda 2
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken (ÄB), se här. Som huvudregel gäller att den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn osv. i rakt nedstigande led) ärver hela den avlidnes egendom, se 2 kap 1 §. När den avlidne är gift ärver dennes make/maka dock oftast med försteg, dvs. barnen får inte ut sin andel av boet förrän också den andra föräldern avlider. De får då ut både mammans och pappans del. Detta regleras i 3 kap 1 § 1 meningen.Det finns dock ett viktigt undantag från när du som efterlevande maka inte ärver med försteg, och det är som i din situation då den döde efterlämnar särkullsbarn. Dessa har - om de inte avstår sin rätt och väntar - rätt att kräva ut sin del efter den först avlidne på en gång, och behöver inte vänta tills också makan dör. Detta enligt 3 kap 1 § 2 meningen.I ditt fall ärver du alltså inget efter din make, utan får enbart behålla ditt giftorättsgods (så länge hans särkullsbarn inte avstår sitt arv enligt 3 kap 9 § och väntar tills också du går bort). Om ingen av er har någon enskild egendom är all er egendom giftorättsgods. Detta delas upp så sätt att du får behålla ½ och din makes särkullsbarn får ½ att dela lika på.Med Vänliga Hälsningar

Laglott och basbeloppsregel

2015-07-19 i Make
FRÅGA |Min pappa avled tidigare i år, mamma lever. Bouppteckning klar och godkänd. Testamente från 80-talet finns, jag och min syster ska enligt det få ut våra laglotter. Delas detta genom att vår mamma får 3/4 av boet och jag och min syster delar på 1/4? Vad jag förstår klarar mammas del att nå upp till 4 gånger prisbasbeloppet. Inkomster som inkommit efter dödsfallet, lägger man till det till dödsboet? Tacksam för svar.EA
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!När en utav makarna i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras, se ÄktB 9:1. Enligt ÄktB 10:1 ska allt giftorättsgods ingå i bodelningen. Giftorättsgods är sådant som inte är enskild egendom enligt ÄktB 7:1. Makarnas giftorättsgods ska läggas samman och därefter delas lika mellan makarna, se ÄktB 11:3. Om en utav makarna avlider tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken enligt ÄB 3:1. Er mamma ärver därför som utgångspunkt er far och vice versa. Bröstarvingar (den avlidnes egna barn) har dock rätt att utfå sin laglott om de påkallar jämkning av ett testamente, se ÄB 7:3. Laglotten är hälften av den arvslott som egentligen tillkommer en bröstarvinge, se ÄB 7:1. En efterlevande make har dock alltid rätt att få ut så mycket av kvarlåtenskapen att det, tillsammans med den efterlevande makens egen egendom, uppgår till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet, se ÄB 3:1 2st. Prisbasbeloppet är för närvarande 44 500 kr. Det innebär att er mamma, efter det att er far gått bort och bodelningen gjorts, ska behålla ett värde om minst 178 000 kr. Detta är dock en nedre gräns vilket innebär att er mamma kan ärva mer än så. Vad som händer i praktiken är att allt giftorättsgods som era föräldrar har ska läggas samman och sedan delas på två – hälften är er mammas del och hälften är er pappas del. Utgångspunkten är sedan att er mamma ärver er pappa och därmed ska ha all er pappas kvarlåtenskap. Ni som bröstarvingar kan dock begära ut er laglott, vilket är hälften av er pappas del. Den andra hälften kommer er mamma att ärva. Du och din syster får sedan dela på hälften av er pappas andel. Det går att uttrycka det så som du har gjort; din mamma får ¾ av allt det gemensamma giftorättsgodset (sin egen hälft samt hälften av er pappas hälft) och du och din syster delar på ¼ (hälften av er pappas hälft). Det spelar ingen roll att det som din mamma får behålla uppgår till mer än fyra gånger prisbasbeloppet eftersom detta endast är en nedre gräns. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då er pappa gick bort enligt ÄktB 9:2. Det innebär att inkomster som inkommit efteråt inte ska ingå i bodelningen. Med vänliga hälsningar

Makes rätt till orubbat bo och särkullbarn

2015-06-29 i Make
FRÅGA |Hej!Min styvfar har gått bort och min mamma vill att jag och min man gör bodelningen. Dom bor i ett hus som endast står skrivet på min styvfar men hur förs det över till min mamma? Min styvfar har två barn sedan tidigare och min mamma har två barn. Det finns ett testamente om att den som blir kvar ska få sitta i orubbat bo och det är inte något av oss barn som kommer bestrida det. Det är bara husfrågan som jag inte vet hur vi ska lösa.Tacksam för svar.HälsningarSigbritt Gradin
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Svaret kommer att bero på om din mamma och styvfar var gifta eller sambos vid din styvfars bortgång. Regler om arv finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB), se här. Om de var gifta så ärver din mamma kvarlåtenskapen efter sin make, men särkullbarnen, dvs din styvfars två barn, har rätt att alltid få ut sin laglott vilket är hälften av arvet direkt. Din styvfars barn kan dock även välja att avstå sitt arv till förmån till den efterlevande maken, det vill säga din mamma och de får då i stället ut sitt arv när även din mamma, den sk efterlevande maken, avlider. Reglerna om detta finns i ÄB kap 3 § 9. Den efterlevande maken har som huvudregel rätt att sitta kvar i sk orubbat bo, dvs han eller hon har fri förfoganderätt över all den avlidne makens egendom. Undantag från detta är just särkullbarnens rätt att få ut sin laglott, och särkullbarnen kan även begära jämkning av ett testamente om det kränker dennes laglott (exempelvis om din styvfars testamente skulle kränka hans barns laglott om de begär ut den). Nu verkar det emellertid som att ni alla är överens om att din mamma ska sitta kvar sk orubbat bo, vilket är i enlighet med testamentet. Hur ni rent praktiskt ska göra för att få huset korrekt skrivet på din mamma (med tex lagfart som ges av lantmäteriet), råder jag er att prata med en jurist specialiserad på familjerätt. Särskilt även då det skulle krävas mer detaljer från just ert fall för att kunna ge ett mer konkret svar.Hoppas detta gav någon hjälp på vägen!Med vänliga hälsningar

Arv efter make m.m.

2015-08-22 i Make
FRÅGA |Min mor och hennes man är gifta. Jag undrar vad som händer om han skulle falla bort? Han har inga egna barn, bara en syster. Jag har också en yngre bror. Har på senare tid hört talas om begreppet särkullbarn samt arvslott...
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. När ena maken avlider är det dags för en bodelning. Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses genom ena makens död (eller genom äktenskapsskillnad), 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. I bodelningen ska, som huvudregel, allt som makarna äger ingå. Egendomen som makarna äger är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild genom exempelvis gåva eller äktenskapsförord med föreskriften att egendomen ska förbli enskild (7 kap. 1 och 2 §§). Enskild egendom eller egendom för uteslutande personligt bruk ska ej ingå i bodelningen, om ni inte kommit överens om annat (10 kap. 2 och 4 §§). Egendom för personligt bruk är exempelvis kläder, smycken och glasögon. Dock får ett undantagande av personlig egendom endast ske i skälig omfattning, för att de andra maken inte ska missgynnas orimligt mycket. Innan fördelningen av egendomen sker, ska makarnas skulder avräknas från vardera makens egendom. Därefter ska överskottet av värdet av giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 §). Huvudregeln är att en likadelning av tillgångarna ska ske vid bodelningen.Efter bodelningen ska arvet efter den avlidne fördelas. I arvet, kvarlåtenskapen, ingår det som maken tilldelats genom bodelning samt dennes enskilda egendom. Eftersom mannen som är gift med din mor inte har några barn, kommer hela hans arv att tillfalla hans maka (3 kap. 1 § ärvdabalken). Mannens arv får makan endast med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon inte kan testamentera bort mannens arv, men hon kan annars disponera den som hon vill. När sedan din mor går bort, kommer mannens arvingar få del av mannens arv. Eftersom mannen inte hade några barn så är det föräldrarna som ärver. Om någon, eller ingen, av föräldrarna inte är vid livet, ärver syskonen (2 kap. 2 §). Gällande begreppen särkullbarn och arvslott kan följande sägas. Du och din bror är särkullbarn i förhållande till din mor och hennes man. Detta kommer sig då era båda föräldrar inte är gifta med varandra, utan endast endast en av makarna är er förälder. Om er mor skulle avlida först, så skulle ni har rätt att få ut ert arv omedelbart (3 kap. 1 §). Om ni utnyttjar denna rättighet skulle detta leda till att moderns make blir utan arv, eftersom det saknas gemensamma barn. Arvslotten är, förenklat, den del av arvet som enligt lagen tillkommer någon. Finns exempelvis endast ett särkullbarn till den avlidne maken, så är arvslotten hela arvet från den bortgångna maken. Det finns även något som heter laglott. Laglotten är hälften av arvslotten och ett barn har alltid rätt till denna hälft av arvet. Det går alltså att testamentera bort hälften av barnets arv. Vänliga hälsningar,

Brorsons arvsrätt när avlidne är gift

2015-07-29 i Make
FRÅGA |Hej, har min mans brorson laglig rätt till arv? Det finns inga egna barn eller syskon till min man. Vi är gifta och jag har barn sedan tidigare.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först och främst ärver bröstarvingar dvs. barn. Din man har inga barn, varför hans föräldrar ärver istället. Är föräldrarna avlidna ärver syskon. Är syskon avlidna, ärver istället syskonens barn. Det är här din mans brorson skulle haft arvsrätt, 2 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Dock är ju din man gift med dig. Det föreligger arvsrätt mellan makar. Om din make avlider först ärver alltså du, inte brorsonen, 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1).Sammanfattningsvis har alltså din mans brorson inte någon rätt till arv om din make avlider först eftersom din man är gift med dig. Dock bör nämnas att vid din bortgång har brorsonen rätt till hälften av din kvarlåtenskap i form av efterarv i enlighet med sekundosuccessionen (uppskjuten arvsrätt), 3 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1).Vänligen,

Bodelning när make avlider

2015-06-30 i Make
FRÅGA |Hej!Min fråga gäller arvet efter vår mor, vi är 5 helsyskon, vår far dog på 60 taletmor gifte om sig, fick en dotter till.Äktenskapsförord skrevs på endast var sin fastighet, att det var deras enskilda egendom, inte på något annat.Mor dog 2013, hennes nuvarande man avsade sig sin arvsrätt vi syskon + gemensamma dottern, fick dela på mammas bankmedel ca 400 000 kr, han hade ca 1 200 000 på sina bankkonton men de förblev orörda, blev det verkligen rätt gjort?När jag läser lagen tycker jag mig förstå att det ska slås ihop först ( eftersom inget äktenskapsförord fanns)400 000 + 1 200 000 = 1 600 000 dela det på 2, han behåller sin del och vi syskon delar på 800 000 kr, Har jag förstått rätt?Kan man göra något nu?Har just fått restskatt efter vår mor (avslutade fonder)Därför känns det lite bittert.
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) skall makarnas giftorättsgods ingå i en bodelning. Enligt 11 kap. 1 § ÄktB skall vid en bodelning makarnas andelar i boet beräknas. Enligt 11 kap. 2 § ÄktB avräknas därefter skulder om makarna har det. Enligt 11 kap. 3 § ska makarnas andelar, efter avräkning för skulder, mycket riktigt läggas samman och sedan delas lika. Enligt 12 kap. 2 § ÄktB kan dock efterlevande make, istället för en likadelning, begära att vardera sida ska behålla sin del av giftorättsgodset. Om den efterlevande maken har mer giftorättsgods kan denne alltså välja att begära att som sin andel behålla sitt giftorättsgods istället för att en bodelning med likadelning skall ske. Det är alltså möjligt att din mors man, istället för en bodelning med likadelning, begärde att få behålla sin andel av giftorättsgodset eftersom hans andel var större. Den andel av giftorättsgodset och enskilda egendom som tillhört den avlidne maken fördelas därefter i arv. Vänligen

Efterlevande makes arvsrätt då avliden make har särkullbarn

2015-06-21 i Make
FRÅGA |Hej! Jag och min man äger 50% var av en fritidsfastighet. Fastigheten är värderad till 2 miljoner kr och vi har gemensamma lån på fastigheten på 1 miljon kr. Min make har två barn sen tidigare äktenskap, vi har inga gemensamma barn. Min make har ett sk. medlemslån som han tagit via sitt fackförbund för ca 10 år sedan, där har han en skuld på ca 20 000kr. Jag har ett studilån på ca.150 000 kr. Vi bor i en hyreslägenhet med inventarier av vardagligt slag. Hur ser arvet ut om min man dör före mig, ärver jag någonting av honom eller får hans barn ärva allt efter honom? Eftersom jag inte har några barn antar jag att min make, i det fall jag dör först, ärver mig rakt av?
Felicia Idbrant |Hej! Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver hela den avlidnes makes kvarlåtenskap. Har däremot den avlidne maken egna barn (särkullbarn), det vill säga barn som den andra maken inte är förälder till så har den efterlevande make ingen arvsrätt, se ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. Däremot har du som efterlevande make ett visst skydd genom regeln om fyra prisbasbelopp, se ärvdabalken 3 kap 1 § 2 st. Efterlevande make har heller ingen arvsrätt om den avlidne maken har testamenterat bort sin kvarlåtenskap till annan. Det finns således möjlighet för den ena maken att göra den andre maken helt eller delvis arvlös.Vad som menas med regeln om fyra basbelopp är att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut egendom till ett värde att den tillsammans med det man fått ut genom bodelningen eller makens enskilda egendom motsvara ett värde av fyra basbelopp. Denna rätt för maken går alltså före särkullbarnens. Ett prisbasbelopp är i år räknat till 44 500. Sammanfattningsvis innebär detta att om din make avlider före dig och testamente inte föreligger kommer hans barn att ärva allt efter honom. Du som efterlevande make har då rätt till att få ut egendom av ett värde av fyra prisbasbelopp innan barnen får ut sitt arv. Din make kan däremot genom testamente göra så att hans kvarlåtenskap helt eller delvis istället ska tillfalla dig. Det som din make inte kommer kunna testamentera bort är hans barns laglotter, vilket motsvarar halva arvslotten se ärvdabalken 7 kap 1 §. Om du istället skulle avlida före din man innebär detta att din man ärver dig rakt av. Däremot har du möjlighet genom testamente göra så att din kvarlåtenskap tillfaller annan. I ett sådant fall har din make rätt till egendom av ett värde av fyra prisbasbelopp.Med vänliga hälsningar