Förändring av talan vid återvinning av tredskodom m.m

Question

Hej!

Vi har en tredskodom som kort säger att svarande ska avflytta och betala obetalda hyror, samt rättegångskostnader.

Med denna tredskodom har vi ansökt om verkställighet om avhysning hos krofogden.

Min 1:a fråga är helt enkelt, vad som gäller om svarande ansöker och får återvinning? Dvs. På vilket sätt påverkas kronofogdens avhysning?

Min 2:a fråga kan jag justera yrkanden i samband med att förhandling återupptas på grund av beviljad återvinning?

Svarande har inte inkommit med några bevis och förhalar processen.

Tack!

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Hur påverkas verkställigheten av ahysningen om svaranden ansöker om återvinning av tredskodomen?

Enligt huvudregeln får en dom verkställas först när den vunnit laga kraft (3 kap. 3 § utsökningsbalken).

Av 44 kap. 9 § rättegångsbalken följer att en tredskodom vinner laga kraft efter en månad, dvs. efter en månad går det inte längre för svaranden att ansöka om återvinning.

En tredskodom, vari svaranden förpliktas att betala en penningfordran, får dock verkställas innan domen vunnit laga kraft (3 kap. 5 § andra punkten utsökningsbalken).

Emellertid får avhysningen inte verkställas förrän tredskodomen vunnit laga kraft, om inte tingsrätten, i domen, förordnat om förtida verkställighet (17:14 1 st. RB).

För det fall Kronofogdemyndigheten påbörjat verkställigheten av domen, avbryts dock denna om domstolen förordnar det med anledning av att svaranden ansökt om återvinning (3 kap. 5 § andra punkten utsökningsbalken).

Är det möjligt att justera yrkanden om återvinning sker och målet tas upp på nytt?

Frågor om taleändring tillhör de mest komplicerade inom processrätten. Nedan har jag, efter bästa förmåga, försökt bena ut vilka möjligheter du har att förändra/justera dina yrkanden.

Ändring av yrkanden, dvs ändring av talan, regleras i 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Huvudregeln är att väckt talan inte får ske (13 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken).

13 kap. 3 § rättegångsbalken innehåller emellertid ett antal undantag och specialregler som ska behandlas nedan.

13 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken. Enligt denna regel får käranden:

1. på grund av omständighet som inträffat under rättegången eller först blivit känd för honom då, yrka annan fullgörelse än det som den initiala talan handlade om,

2. lägga till ett fastställelseyrkande enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken, samt

3. framställa ett nytt yrkande.

13 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken förbjuder käranden från att framställa ett yrkande enligt punkt 2-3 ovan i högre rätt, dvs hovrätten eller Högsta domstolen.

Högsta domstolen har dock i NJA 1992 s. 55 slagit fast att 13 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken även ska tillämpas för det fall återvinning sker efter tredskodom. Du kan därför inte lägga till ett yrkande enligt 13:3 första stycket 2-3 punkt RB om svaranden skulle få till stånd en återvinning

13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken klargör vad som inte utgör en taleändring. I stället kallas detta för en justering av talan. Enligt denna regel får käranden inskränka sin talan samt åberopa nya omständigheter till stöd för talan, förutsatt att saken inte ändras.

Inskränkning av talan är ganska lätt att förstå. Med det avses att käranden exempelvis minskar det belopp denne yrkar eller frånfaller en grund. Under nästa underrubrik behandlas därför något som är betydligt svårare att ta till sig, nämligen möjligheten att åberopa nya omständigheter.

Närmare om möjligheten att åberopa nya omständigheter enligt 13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken

Med omständigheter i 13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken avses rättsfakta, dvs. omedelbart relevanta omständigheter i ett mål. Rättsfakta är konkrekta omständigheter som kan bli föremål för bevisning, exempelvis "A köpte en bil av B."

En samling av olika rättsfakta utgör en grund. Grunden, anges i stämningsansökan, och talar om för domstolen varför yrkandet ska bifallas. I ett mål där A yrkar utfå 100 000 kr av B kan exempelvis A:s grund vara att parterna ingått ett köpeavtal, enligt vilket B ska betala 100 000 kr till A.

En förutsättning för att man ska kunna förstå varför tredje stycket behövs är att man har klart för sig vad begreppet rättskraft innebär. Lite förenklat kan man säga att rättskraft betyder att det som har avgjorts i en dom inte ska kunna tas upp till prövning igen. För tvistemålens del hänvisas till 17 kap. 11 § rättegångsbalken.

Rättsföljd är ett annat begrepp som är nödvändigt att känna till i sammanhanget. Rättsföljden är den rättsliga effekten som domen får.

I NJA 1999 s. 520 förklarade HD att rättskraften ska omfatta de yrkanden som avser samma rättsföljd eller avser en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig. De grunder som omfattas av rättskraften är därmed de som kan åberopas för och emot de rättsföljder som inbegrips av domens rättskraft.

Rättskraften förbjuder dock inte endast att käranden i process nr 2 framför samma grunder som i process nr 1. Utan rättskraften förbjuder också käranden i process nr 2 att anföra de grunder som denne kunnat lägga till i process nr 1 i enlighet med 13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken.

Syftet med 13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken är således att käranden ska få lägga till grunder i den första processen som annars hade varit förbjudna, av rättskraften, att framföra i en andra process.

Exempel som belyser vad du konkret kan göra

Som ovan nämnts har du möjlighet att förändra din talan på olika sätt.

1. I enlighet med 13 kap. 3 § första stycket första punkten rättegångsbalken kan du väcka talan om annan fullgörelse än vad den initiala talan handlade om.

Typexemplet på när denna punkt är aktuell är ifall A väckt talan mot B och yrkat att B ska utlämna en bil till A. Under processens gång brinner dock bilen upp. I så fall kan A istället kräva, att av B, utfå pengar motsvarande bilens värde.

2. Enligt 13 kap. 3 § tredje stycket RB du kan inskränka din talan, genom att exempelvis sänka ett yrkande från 100 000 kr till 75 000 kr. För det fall du har två grunder till stöd för ett yrkande kan du också välja att frånfalla en av grunderna.

3. I enlighet med 13:3 tredje stycket rättegångsbalken kan du slutligen också åberopa nya omständigheter (rättsfakta) till stöd för din talan.

Anta att A i process nr 1 väckt talan som går ut på att få ett testamente ogiltigförklarat. Som grund för ogiltighetsyrkandet anger A som grund att testamentet inte bevittnats korrekt. Direkt efter att talan väckts får A uppgifter om att testatorn var psykiskt sjuk.

Om vi antar att A:s talan i process nr 1 ogillas kan inte A, i process nr 2, väcka talan om ogiltighet av samma testamente och åberopa grunden psykisk sjukdom, eftersom detta förbjuds av rättskraften enligt 17:11 RB. En sådan talan avser ju samma rättsföljd som den i process nr 1 och grunden psykisk sjukdom omfattas också rättskraften, eftersom A kunnat åberopa denna grund enligt 13 kap. 3 § tredje stycket RB.

Därför får A, med stöd av just 13 kap. 3 § tredje stycket RB, i process nr 1 lägga till en andrahandsgrund bestående i att testamentet ska ogillas på grund av att testatorn var psykiskt sjuk.

Vänligen,