FrågaARBETSRÄTTÖvrigt 24/03/2015

Felaktig utbetalning, condictio indebiti

Jag har fått avgångsvederlag och kommer att få slutlön denna vecka. Förra måndagen ringde mitt företag upp och sa att jag fått 150000 kr för mycket utbetalt. Hon undrade då eftersom det är en stor summa om jag hade kontanter att betala tillbaka? Jag sa att jag har kontanter men att jag vill ha detta specificerat först.

Jag har under hösten ringt och skickat mail till företaget och frågat om min utbetalda lön varit korrekt och sagt att jag vill inte stå i skuld och att jag vill att de ska kontrollera att allt är korrekt. trots detta så har de betalt ut för mycket. Mailväxlingen har jag kvar. Är det då rätt att de kan kräva pengarna tillbaka? Hur går jag vidare?

Lawline svarar

Hej Ewa,

Tack för att du använder dig av lawline express.

Vad jag förstår av din fråga så rör det sig om en utbetalning som skett till dig, utan att du i egentlig mening haft rätt till att uppbära detta belopp. Betalningen till dig har således skett utan rättslig grund, s.k condictio indebiti.

Huvudregeln i dessa situationer har sedan gammalt ansetts vara att den betalande parten, din arbetsgivare i detta fall, har rätt att kräva tillbaka det erlaggda beloppet. Det finns däremot ett flertal undantag från denna huvudregel som bland annat innefattar situationer då mottagaren varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättad sig efter betalningen (se NJA 2011 s.739). Den goda tron kan sammanfattas i att du varken insåg eller borde insett att betalningen var felaktig. Bedömningen huruvida du mottagit betalningen i god tro får göras utifrån samtliga omständigheter i det specifika fallet. En rättslig utgångspunkt för denna bedömning har i praxis ansetts vara att ju längre tid betalaren dröjer med ett krav om återbetalning, desto större skäl har mottagaren att tro att betalningen är definitiv och då inte skall gå åter. Det skall även beaktas omständigheter som kan tyda på att du eller din arbetsgivare varit oaktsam, vilket du enligt givna förutsättningar inte kan anses här (se NJA 1999 s.575). I vissa fall när en part haft större möjlighet att bedöma faktorer som föranlett betalning skall dessa särskilt beaktas vid bedömningen (se NJA 1994 s.107).

Enligt uppgift har ett belopp om 150.000 kr utbetalts till dig. Huruvida beloppet borde fått dig att misstänka att en felaktig utbetalning skett måste bedömas mot bakgrund av utbetalningar du normalt erhållit av din arbetsgivare. I AD 1989 nr. 55 ansåg arbetsdomstolen att arbetstagaren borde förstått att något var fel då lönen plötsligt blivit för hög. I och med den högre lönen borde lönebesket/omständigheterna kring utbetalningen undersökts närmre av arbetstagaren. Genom underlåtelse att göra detta kunde arbetstagaren inte anses vara i god tro. I ditt fall framstår det som att du vidtagit en sådan undersökning, men en fullständig bedömning kan inte göras utifrån givna förutsättningar.

Det som kan tänkas avgörande i ditt fall är det faktum att du på grund av misstanke om felaktig utbetalning kontaktade din arbetsgivare ett flertal gånger. I AD 1989 nr. 56 hade en arbetstagare fattat misstanke och därefter kontaktad sin arbetsgivare två gånger. Det framhölls att kvinnan hade gjort vad som kunde krävas av henne genom att hon till arbetsgivaren ifrågasatte huruvida hennes lön var korrekt beräknad. Arbetstagaren ansågs därför vara i god tro avseende de betalningar som skett till henne. Det skall tilläggas att i denna situation det rörde sig om en dubbelt så hög lön än vad arbetstagaren hade rätt till.

Såvida du inte varit medveten om att du uppburit för hög ersättning eller borde insett detta är min bedömning att dina chanser är goda till att få behålla det utbetalda beloppet. Det skall dock poängteras att en helhetsbedömning skall vidtas, där även den ersättning du varit berättigad till skall vägas emot vad som blivit utbetalt. Även tidsaspekten är här av betydelse.

I det fall samtliga omständigheter i jämförelse med som redogjorts ovan är till din fördel bör du bestrida betalningskravet från din arbetsgivare. Även i det fall det kan förefalla viss osäkerhet avseende omständigheter, bevisning och rättsläge bör ett sådant bestridande övervägas då det är upp till din motpart inleda en eventuell process i domstol. Innan ett bestridande företas bör man dock vara medveten om att vid en förlust i tingsrätten ett flertal kostnader kan drabba dig utöver det tvistiga beloppet. Vilka dessa kostnader är finner du i rättegångsbalken 18 kap. 8§-8a§.

Behöver du vidare juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta oss.

Med vänlig hälsning,

Johan HagelqvistRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arbetsrätt och Övrigt ? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000