Får man konsumera pengar under redovisningstiden för bodelning?
Har skilt mig från hustrun.
Under redovisningsperioden ( 6 månader) har hustrun spenderat hela sin lön + barnbidrag + en stor del hushållets sparpengar på egen konsumtion (kläder, assescoarer, aktiviteter mm)
Kan visa via kvitton och bankkorts-transaktioner att hustrun över huvud taget inte ekonomiskt bidragit till boendeavgifter, räntor på bostad, kostnader för att sälja bostad, mat, barnens utgifter, eller några andra utgifter och kostnader. Det finns kvitton och transaktionsuppgifter på allt.
Undrar därför om hushållets utgifter under redovsiningsperioden inkluderas på något sätt i en bodelning eftersom bla sparkapital var en tillgång på redovisningsperiodens första dag, eller skall alla hushållets utgifter bortses ifrån?
Tacksam för utförligt svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.
Tillämpliga lagrum
Bestämmelser som din fråga hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) där det finns regler som gäller vid bodelning.
Bodelning sker ur egendomsförhållandena på brytdagen
Till att börja med är det så att en bodelning görs utifrån de egendomsförhållanden som råder vid brytdagen. Brytdagen är den dag då ni ansökte om äktenskapsskillnad alternativt skickade in en anmälan för bodelning, 9 kap. 2 § ÄktB. Efter denna tidpunkt gäller att ni båda har en så kallad redovisningsplikt för all er egendom, 9 kap. 3 § ÄktB. Detta innebär att all den egendom som fanns på brytdagen ska omfattas av denna redovisningsplikt, eftersom det är ur dessa förhållanden som bodelningen sedan kommer göras. Är det så att hustrun har spenderat pengar som fanns på brytdagen, oavsett om det rör sig om hennes egna eller era gemensamma sparpengar, har hon en redovisningsplikt för dessa. Vid bodelningen har du nämligen rätt att ta del av, åtminstone värdet av, den egendom som har trätt i ställe för dessa pengar. Rör det sig om konsumtionsvaror som inte längre finns kvar eller liknande spelar detta ingen roll utan bodelningen sker med utgångspunkten att pengarna ändå räknas med. Med tanke på redovisningsplikten och att det därmed finns kvitton som bekräftar denna konsumtion bör det inte vara svårt att konstatera att det är hustrun som har gjort sig av med sparpengarna och kommer stå för denna kostnad vid utdelningen av bodelningen.
Vad däremot gäller den lön och de pengar som hustrun har erhållit efter brytdagen har hon rätt att göra vad hon vill med eftersom dessa inte ska ingå i bodelningen. Du har alltså ingen rätt till den lön eller liknande som hustrun har fått efter brytdagen.
De löpande kostnaderna
Om vi istället talar om gemensamma utgifter som uppstått till exempel på grund av bostaden gäller att ni båda ska hjälpas åt i samma utsträckning om det är så att ni äger den tillsammans. Detta framgår av samäganderättslagen. Gemensamma räntor och lån med mera har ni alltså lika stor skyldighet att betala. Detta är således kostnader som du skulle kunna kräva av hustrun i efterhand, även om de inte skulle räknas som en del av bodelningen i sig, 15 §.
Vad gäller räkningar och liknande finns det ingen vägledning med tanke på att makar tillsammans är ansvariga för dessa. Det kan tyckas orättvist att hustrun inte har hjälpt till med dessa, men regelmässigt finns det ingen tydlig ståndpunkt.
Något som man bör tänka på är även att man i ett äktenskap har en skyldighet att hjälpa varandra så att båda lever på samma ekonomiska standard. Eftersom äktenskapet ännu inte var upplöst under dessa sex månader fanns det en skyldighet att, om någon av er tjänade mer än den andra, hjälpa till i högre utsträckning. Nu vet jag inte hur era löneförhållanden såg ut, men är det så att du skulle tjäna mycket mer än hustrun kan detta vara ett försvar för henne för att inte ha hjälpt till med underhållsutgifter i samma utsträckning som du. Kostnader för era barn är ni också gemensamt skyldiga till efter er samlade ekonomiska förmåga, 6 kap. 1 § ÄktB.
Självklart kan du stämma din hustru på kostnader i efterhand, men utgifter och egendom som tillkommit efter brytdagen ingår inte i bodelningen. I så fall får denna stämning ske självständigt från bodelningen.
Råd
Sammanfattningsvis måste man skilja på den egendom som fanns vid brytdagen och den som uppkom därefter eftersom det enbart är den som fanns vid brytdagen som blir föremål för bodelning. Detta innebär att de pengar som hustrun har gjort sig av med teoretiskt sett fortfarande finns kvar vid bodelningen. Kostnaderna för försäljning eller liknande av bostaden kan du kräva att hustrun är delaktig i. Är det så att ni inte skulle komma överens är mitt råd till dig att anlita en bodelningsförrättare som kan hjälpa er. Skulle du ha några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i ärende är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!
Vänligen
