Dotter vill inte längre bo hos fadern
Min dotter som snart är 13 år vill inte längre träffa sin pappa. Hon har bott hos oss varannan vecka sen hon va drygt 4 år. Pappan har en hög konsumtion av alkohol och när jag påtalar detta för honom väljer han att inte ta det till sig utan tycker att han som e vuxen bestämmer själv. Under hela detta året har dottern pratat med mig om hur hon upplever det hela. Hon trivs inte hos honom och han har även svårt att möta henne som tonåring utan ser henne som ett litet barn. Eftersom jag själv varit med om en vårdnadstvist som barn har jag inte velat utsätta mitt barn för det. Jag har alltid varit mån om att hon ska ha en relation med sin pappa och har därför försökt ha en vänskaplig relation till honom och finnas där för henne om/när hon själv protesterar.
I sommar brakade det loss. Hon ringde till mig förtvivlad och ville inte längre vara där så jag hämtade henne och sen dess har hon vägrat träffa honom. Jag kan inte tvinga henne dit och han är otrevlig som tusan och anklagar mig att det är jag som manipulerar henne. Vill/kan inte se sitt eget agerande. sms han skickar är ömsom olika hotelser och ödmjukhet. Hon är förvirrad, kränkt och vill inte ha med honom att göra. När hon pratat med honom har hon varit jättetydlig med vad hon vill men det går inte fram. Han bara hävdar att han har rättigheter att träffa sitt barn. Funderar nu på om det är ide att ansöka om enskild vårdnad. Vet inte vad jag har att förvänta mig eller vad han planerar att ställa till med. Vad gör jag ???
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
6 kap 2 a § första stycket föräldrabalken(FB) stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
I andra stycket samma paragraf står det att vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det bl.a. tas hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, samt fästas avseende särskilt vid bl.a. barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna.
I tredje stycket samma paragraf står det att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. HD har i sin praxis sagt att när barnet fyllt 12 år ska väldigt stor vikt läggas vid barnets vilja. Din dotter är 13 år vilket betyder att hennes vilja kommer att få stor betydelse i en tvist om vårdnad.
Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet ska bo tillsammans med, 6 kap 14 a § första stycket FB. Alltså kan du föra talan i rätten om att få ensam vårdnad om dottern.
Av de förhållandena du beskriver tycker jag att det kan vara en god idé att föra talan om ensam vårdnad. Om din dotter mår så dåligt som du beskriver av att bo med fadern, så är det något som måste tas itu med. Det är dessutom så att rätten till umgänge är en rätt för barnet och inte för en förälder, vilket framgår av 6 kap 15 § FB.
Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över!
