Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Reglerna om vårdnad, boende och umgänge återfinns i Föräldrabalken ( 1949:381) (FB) som du finner https://lagen.nu/1949:381. Det är framförallt i FB 6 kap. som man finner bestämmelser gällande vårdnad, boende och umgänge. Gällande vårdnad står barnet antingen under båda föräldrarnas vårdnad eller under vårdnad av en av dem, om rätten inte har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Är föräldrarna gifta när barnet föds står barnet automatiskt under vårdnad av båda föräldrarna, och i annat fall endast under moderns vårdnad. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och någon av dem vill få ändring i vårdnaden, skall rätten enligt FB 6 kap. 5 § besluta att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Poängteras bör dock att rätten inte får besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det. Frågan om ändring i vårdnaden enligt bestämmelsen prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. Det rätten utgår från vid bedömningen av vårdnadsfrågan är barnets bästa. Enligt FB 6 kap. 2a § ska barnets bästa alltid vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Härvid ska fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det kan även tilläggas att domstolen uttalat att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform. Dock får det aldrig schablonmässigt beslutas om gemensam vårdnad mot den ena förälderns önskemål. Gällande umgänge gäller att barnet alltid har rätt till umgänge med båda föräldrarna oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller om barnet står under den ena förälderns vårdnad. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt. När det gäller barns umgängesrätt med båda föräldrarna är det barnets bästa som ska sättas i centrum, det är barnets bästa som ska avgöra hur umgänget ska se ut. Umgänget kan se väldigt olika ut i olika situationer och hur umgänget ser ut beror oftast på hur gammalt barnet är. Olika typer av umgänge är t.ex. dagsumgänge och helgumgänge. Dagsumgänge är den form av umgänge som oftast passar de minsta barnen bäst, eftersom de då får möjlighet att träffa den andra föräldern ofta, men under kortare tidsperioder. Barnet och umgängesföräldern kan då långsamt utveckla och fördjupa kontakten med varandra för att förbereda för ett längre umgänge i framtiden. Helgumgänge kan sägas vara den normala formen av umgänge. Barnen brukar vid helgumgänge få umgänge med den andre föräldern, som de inte bor hos permanent, varannan helg. Om det gäller små barn, under 3 år, brukar man tillämpa dagsumgänge som efter en kortare tid kombineras med en övernattning för att senare byggas ut till helgumgänge. Inte sällan har man numera också umgänge under en ”förlängd” helg, dvs. från t.ex. torsdag till måndag. Detta är till för att även umgängesföräldern skall få del av barnets vardag på ett naturligt och bra sätt.Det är svårt att svara på när man anser att ett barn kan separeras från sin mamma och vad längre stunder är, liksom det är svårt att svara på när övernattningar tidigast är att rekommendera. Jag vet  att det på socialstyrelsens hemsida går att finna en handbok gällande vårdnad, boende och umgänge och eventuellt att du kan hitta något svar däri. Annars råder jag dig att du vänder dig till socialtjänsten (familjerätten) i din kommun för att få hjälp och stöd när det gäller umgänget. Socialtjänsten ska hjälpa till och ge stöd när det gäller både skilsmässa, vårdnad, boende och umgänge. Vänligen, 

Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga. Vårdnad av barn regleras i föräldrabalkens sjätte kapitel. Det som det läggs absolut störst vikt vid i en vårdnadstvist är barnets bästa, enligt § 2a. Det som beaktas är bland annat barnets behov av goda relationer, risken för att barnet far illa, perspektivet från barnets sida samt en prioritering av barnets behov. Du skriver i ditt brev att mamman vägrar låta dig umgås med din dotter i de flesta fall. Definitionen på barnets behov av goda relationer är att barnet får en god kontakt med såväl sin mamma som sin pappa. Det förekommer i rättspraxis att domstolen anförtror vårdnaden till den föräldern som kan tillgodose den goda kontakten. Din ex-sambos uppförande skulle kunna resultera i att du tilldelas vårdnaden för din dotter, ifall du skulle ta ärendet till domstol. Att du tagit initiativ till samtal och kommit med lösningsförslag kommer ses som positivt när det gäller bibehållandet av goda relationer mellan föräldrarna.Tillsammans med barnets behov av goda relationer ska även barnets behov beaktas. Här tar man hänsyn till vad barnet behöver - alltså inte den ena förälderns behov av att få ha barnet. Man ser också till barnets perspektiv, för att ta reda på hur barnet uppfattar situationen och eventuella förändringar. Barnets behov tillmäts i det här fallet större styrka, samtidigt som barnets egna vilja fyller en större funktion när barnet är äldre (man brukar tala om 12-årsåldern). Denna aspekt bör därför inte spela en större roll i ditt fall. Med risk för att barn far illa menas att barnet utsätts för misshandel eller sexuella förgripelser. En förälder som är missbrukare kan också vara ett en fingervisning på att barnet kan fara illa. Ett boende med tre vuxna är i sig inget tecken på ett missförhållande.Jag skulle råda dig att ta kontakt med ett juridiskt ombud för att gå vidare med det här. Du har möjlighet att få ensam vårdnad av din dotter eftersom domstolen endast kan tilldöma er gemensam vårdnad om någon av er yrkar på det enligt kapitel 6 § 5. Det är alltså upp till dig vad du vill yrka på. Kom dock ihåg att ett yrkande på ensam vårdnad kan indikera en brist i viljan att bibehålla goda relationer mellan föräldrarna.Föräldrabalkens sjätte kapitel hittar du https://lagen.nu/1949:381#K6Lycka till!

Louise Malmberg |Hej och tack för din fråga! När det rör sig om frågor kring vårdnad så gäller 6kap i Föräldrabalken. Du kan begära ensam vårdnad vilket sedan kommer beslutas av domstol, 6:5. Det som avgör domstolens beslut är framförallt två saker; 1: vad som anses vara ert barns bästa, 2; din och din dotters pappa förmåga att samarbeta. Skulle det vara så att du och dotterns pappa har så svårt att samarbeta vad gäller ert barns vårdnad, boende eller umgänge och att det inte framstår som att ni kommer kunna lösa era samarbetsproblem angående ert barn – då skulle det kunna vara en grund för att besluta om ensam vårdnad. Den förälder som anses kunna utöva vårdnaden för barnets bästa ska då ges den ensamma vårdnaden. Det är alltså er dotters bästa som kommer avgöra beslutet. Vad gäller din förflutna så är det svårt att göra en bedömning av det du berättar. Men, mår du bra nu och kan visa detta så bör även domstolen inse detta och det viktigaste är som sagt hur du är som vårdnadshavare för din dotter. Sammanfattningsvis, anser domstolen att ni kan samarbeta som vårdnadshavare kommer vårdnaden troligtvis fortsätta vara gemensam. Men, din dotters pappa kan inte hindra dig från att flytta. Begär han då ensam vårdnad så kommer domstolen antingen besluta om att låta den gemensamma vårdnaden kvarstå (om de tycker ni kan samarbeta och lösa detta) eller besluta om att anförtro vårdnaden åt den mest lämpade vårdnadshavaren. Jag önskar dig lycka till och hoppas att det löser sig på bästa sätt!

Lisa Nordbrandt | Hej och tack för din fråga.  Vårdnadsfrågor är ofta komplexa och det är mycket svårt att ge ett bra svar på dem. Det jag först och främst funderar kring är hur vårdnaden för barnet ser ut idag. Är föräldrarna gemensamma vårdnadshavare och hur ser eventuellt beslut ut från tingsrätten? Jag har svårt att kunna uttala mig i det enskilda fallet och går därför in på några generella regler kring vårdnad. I föräldrabalkens 6 kap. hittar du regler kring vårdnad, boende och umgänge. I 6 kap. 15 § framgår det att ett barn ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan av en av dem eller båda, besluta vem av föräldrarna barnet ska bo tillsammans med. Utgångspunkten vid beslut i vårdnadstvister, umgängestvister är alltid barnets bästa. Det går inte konkret att säga vad som är barnets bästa då en enskild bedömning måste göras i varje enskilt fall. Några omständigheter som anses vara viktiga är dock att barnets behov tillgodoses, goda relationer samt att inte flytta barnet från dess trygghetssvär. Domstolen kan även lämna ett interimistiskt beslut om vart barnet ska bo under tiden, tills dess att tvisten slutligen blivit avgjord.  Som svar på din fråga, får mamman inte försvåra för pappan att kunna träffa sitt barn. Det bästa vore om ni hade ett avtal eller beslut som tydligt sa vilka dagar som barnet ska vara hos er. Jag förstår fullt ut om ni inte vill driva saken till domstol, men beroende på hur relationen ser ut i övrigt kan det i vissa fall tyvärr vara nödvändigt. Vänligen

Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Vårdnad av barn regleras i föräldrabalkens sjätte kapitel. Enligt § 2a ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av barnets bästa ser man till risken att barnet far illa samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska även tas till barnets vilja. § 2 a innebär också att en förälders behov av att vara med barnet inte kan gå före barnets bästa. Att kriterierna är relativt vida beror på att man önskat få en flexibilitet i bedömningarna, för att kunna individualisera varje fall så gott som det går.Du undrar om du kan ensam vårdnad för dina barn, samt vad som påverkar bedömningen. Det faktum att du är med barnen dygnet runt kan påverka bedömningen på så sätt att domstolen noterar att du har haft huvudansvaret för dem, men i linje med barnets behov av en nära och god kontakt till båda föräldrarna så kommer den här faktorn inte att kunna ge dig ensam vårdnad. Den skillnaden jag tror att det kan göra är att du skulle kunna tilldelas den huvudsakliga vårdnaden om barnen. Barnets vilja bedöms med hänsyn till barnets mognad och ålder. Dina barn som är 3 och 1,5 år kan inte anses vara såpass mogna att man kommer tillmäta deras vilja någon större betydelse, då man anser att de minsta barnen inte kan ha någon uttalad uppfattning över huvud taget. Om domstolen anser att det finns risk för att barnen far illa ska detta tillmätas stor betydelse. Det faktum att din sambo varit full flera gånger och att barnen hamnar i mindre säkra situationer som när din dotter föll ner på ett klinkersgolv kan bidra till att domstolen anser att barnen far illa. Jag är dock inte säker på hur stor betydelse detta tillmäts, då det blir en bedömning av hur ofta det sker samt hur allvarlig faran varit. Det faktum att din sambo stannar borta längre än vad ni kommit överens om och att han lämpar över sitt ansvar på dig påverkar förstås bilden av honom som förälder.Skulle båda föräldrarna yrka på ensam vårdnad kan domstolen enligt § 5 inte besluta om gemensam vårdnad. Om du vill yrka på ensam vårdnad ska du i vart fall inte försöka hindra din sambo till att träffa sina barn under tiden tvisten pågår. Eftersom barnets goda relation med bägge föräldrarna tillmäts betydande kraft vid en vårdnadstvist är det en nackdel för en förälder att kräva ensam vårdnad och samtidigt hindra den andre föräldern från att träffa sina barn, då detta förhindrar möjligheten till en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Det kan i extrema fall få domstolen att besluta om ensam vårdnad för den andra parten, om denne yrkat på det. Föräldrabalkens sjätte kapitel hittar du https://lagen.nu/1949:381#K6Lycka till!

Emma Persson |Hej och tack för din fråga!När det gäller frågor om vårdnad så ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet beaktas  bland annat risken för att barnet utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska även tas till barnets vilja utifrån barnets ålder och mognad (se 6 kap. 2 a § föräldrabalken (FB)). Det ska alltså göras en bedömning av hur barnets behov av omvårdnad och trygghet bäst tillgodoses, och vilka förutsättningar föräldrarna har för att uppfylla det ansvar som en vårdnadshavare har.  Då rätten bedömer om vårdnaden ska vara gemensam eller endast tillkomma den ena föräldern ska rätten fästa avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad får rätten inte döma till det. Däremot kan rätten döma till gemensam vårdnad om bara en av föräldrarna motsätter sig det, givetvis under förutsättning att gemensam vårdnad då är det som är bäst för barnet (se 6 kap. 5 § FB).Vad det kostar att anlita en advokat varierar, jag skulle därför rekommendera dig till att kolla runt lite bland olika advokatfirmor. På denna länk http://www.rattshjalp.se/Om-rattshjalp/Olika-situationer/ finns information om vad som gäller om rättsskydd och rättshjälp i tvister rörande vårdnad om barn. FB hittar du https://lagen.nu/1949:381Med vänlig hälsning, 

Louise Malmberg | Hej och tack för din fråga! Alla beslut som rör barns boende, vårdnad och umgänge ska fattas i enlighet med barnets bästa (FB 6:2a). Lagen är utformad så att gemensam vårdnad normalt anses vara det bästa för barnet och att ensam vårdnad anförtros den ena föräldern endast om särskilda omständigheter föreligger. Sådan omständighet kan vara att den ena föräldern är olämplig som vårdnadshavare p.g.a. att denne t.ex. gjort sig skyldig till våld mot barnet eller mot den andra vårdnadshavaren. Samarbetsproblem mellan vårdnadshavarna i frågor som rör barnet är också en sådan omständighet (FB 6:5). Det är domstolen som avgör om du ska ha ensam vårdnad om er son(FB 6:5). Vad jag kan utläsa av din fråga så framstår det inte som ni har samarbetssvårigheter vad gäller ert barns boende och övriga angelägenheter. I tidigare rättsfall där den ena föräldern begärt ensam vårdnad så har domstolen beslutat om ensam vårdnad i de fall då konflikten mellan föräldrarna är så djupt rotad att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Detta kan möjligen innebära att det i ditt fall inte finns tillräcklig grund för att påvisa att ditt barns pappa är olämplig som vårdnadshavare. Beroende på er sons ålder kan domstolen ta hänsyn till barnets vilja om han t.ex. vill att du ska ha ensam vårdnad. Detta är under förutsättning att han anses ha nått tillräcklig ålder och mognad för att själv kunna avgöra detta(FB 6:2a).Jag är dock inte säker om du menar att din sambo misshandlat dig eller om det var någon utomstående. Är det så att du blivit misshandlad och din f.d. sambo blivit dömd för detta så är det i enlighet med tidigare rättsfall möjligen en grund för att påvisa att han inte är lämplig vårdnadshavare och att fortsatt gemensam vårdnad inte bör anses lämplig för ert barns bästa. Detta är dock under förutsättningen att ni på grund av detta har samarbetssvårigheter angående er son och att det inte finns något som tyder på att relationen mellan er kommer förbättras.  Vad gäller din önskan om att flytta så skall även här ert barns bästa vara avgörande(FB 6:1a). Dessutom är detta ett beslut som båda vårdnadshavarna ska ta del i eftersom ni båda har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör ert barns angelägenheter (FB 6:11 & 13). Så länge din f.d. sambo har del i vårdnaden så har han alltså rätt att också bestämma i sådana frågor och det är således inte ett beslut du kan fatta själv. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp och att situationen löser sig så bra som möjligt för er. 

Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga! Frågor om vårdnad, boende och umgänge regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kap, se https://lagen.nu/1949:381. I alla beslut i frågor i 6 kap så är barnets bästa i det enskilda fallet avgörande (2a§). En domstol har möjlighet att besluta om vårdnaden för ett barn. De som har talerätt i en sådan fråga är dels den andra föräldern om han eller hon vill ha ändring i vårdnaden (5§) dels socialnämnden om de finner att den som har vårdnaden om barnet inte är lämplig som vårdnadshavare i förhållande till barnets bästa (7§). Dina föräldrar har alltså ingen självständig möjlighet att väcka talan om vårdnaden men däremot så kan de naturligtvis anmäla till socialnämnden. Att ta ifrån en förälder vårdnaden på talan av socialnämnden enligt 7§ är oftast bara aktuellt om barnet tagits omhand enligt LVU. I din beskrivning av situationen så finns det inget som tyder på att det skulle vara aktuellt med ingripande enligt LVU och socialnämnden kommer knappast att väcka talan bara på grund av vem du väljer att ha ett förhållande med. Dina föräldrar kan alltså inte göra något för att ta vårdnaden ifrån dig och du behöver inte vara rädd för något ingripande från kommunen enligt vad jag kan utläsa ur din fråga. Däremot så kan barnets far begära att få vårdnaden överflyttad på sig. Om han väcker en sådan talan så är det inte till din fördel att du har ett förhållande med en livstidsdömd. Eftersom bedömningen sker i det enskilda fallet så kan jag inte svara säkert på om det finns någon verklig risk att du blir av med vårdnaden men jag tror inte att du behöver vara särskilt orolig i nuläget. Om du börjar ta med barnet fängelset eller om han flyttar in med dig och ditt barn när han har blivit frigiven så kan bedömningen dock bli en annan. Det kommer i så fall att föreligga en mer påtaglig risk för att barnet kan fara illa och det blir då lättare för din före detta att ifrågasätta ditt omdöme och din lämplighet som vårdnadshavare. Med vänliga hälsningar