Namn och vårdnad

2015-04-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej Min dotter fick barn för 3 månader sedan. Det var oklart vem som var pappan till barnet . Det gjordes en faderskapsutredning och faderskapet är fastställt . Min dotter och pappan är inte ett par . Min dotter ser till pojkens bästa och pappan är delaktig flera dagar i veckan . Pappan får ha pojken ibland ensam några timmar . Hon bjuder in honom att delta på BVC . Hon låter pappan komma hem till dem ofta flera gånger i veckan . Han är fortfarande inte nöjd med det . Han uppger att han vill ha pojken lika mycket som min dotter han vill att pojken ska heta hans efternamn och han vill ha gemensam vårdnad . Min dotter säger att det får vänta till pojken är större . Hon vill lära känna pappan först eftersom det var ett enstaka tillfälle de träffades . Hon motsäger sig inte det i framtiden men tänker på pojken bästa han är bara 3 månader . Pappan är arg för att han inte får sina pappa dagar eftersom hon har egen vårdnad . Vad ska hon göra ? Hon är så ledsen över att han inte är nöjd över all tid som han får med pojken . Det här kommer sluta med att de blir osams och det vill hon inte . Hon vill att pojken ska ha en bra relation med sin pappa. Hon vill bara ta det lugnt utifrån att pojken är så liten .
Julia Tigerström |Hej och tack för din fråga, Jag kommer nedan att berätta om vilka regler som gäller kring barnets namn och vårdnaden om barnet. Barnets namn Regler om namn finns i namnlagen. Har föräldrarna olika efternamn och har de inga gemensamma barn sedan tidigare, får barnet det efternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader från födseln. Sker ingen sådan anmälan får barnet moderns namn. Jag utgår från att någon anmälan till Skatteverket inte gjorts. Det är därför helt i sin ordning att barnet har moderns namn. Vill barnet själv så småningom ändra sitt efternamn, är det möjligt. Sådan ändring sker genom anmälan till Skatteverket. Det går också att använda den andra förälderns efternamn som mellannamn. Även detta åstadkommes genom att barnet anmäler ändringen till Skatteverket. Vårdnaden om barnet Vårdnadsfrågor regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vad föräldrarna vill och tycker får alltså ge vika för vad som faktiskt är bäst för barnet. Det är en grundläggande princip som genomsyrar alla barnfrågor. Är föräldrarna ogifta när barnet föds, får modern ensam vårdnad. Det är alltså helt i sin ordning att din dotter i dagsläget har ensam vårdnad. Det finns olika sätt att åstadkomma ändringar i vårdnaden på. Är föräldrarna överens om att de vill få till stånd gemensam vårdnad, ska rätten besluta i enlighet med deras önskan om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Ett alternativ är att föräldrarna anmäler sin önskan till Skatteverket. Av din fråga framgår dock att föräldrarna inte är överens – modern vill tills vidare har kvar sin ensamma vårdnad medan fadern vill ha gemensam vårdnad. Det som gäller när bara en av föräldrarna vill ha ändring i vårdnaden, är att rätten avgör frågan. Föräldern som vill ha förändring får alltså vända sig till tingsrätten. När rätten avgör huruvida vårdnaden ska vara gemensam eller ensam, ska den se till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Om en av föräldrarna försöker sabotera för den andra eller på annat vis gör samarbetet kring barnet svårt, kan det alltså leda till att den föräldern inte får ha vårdnad om barnet. Den som är vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Så länge din dotter är ensam vårdnadshavare är det alltså i sin ordning att hon fattar alla beslut kring barnet. Ett barn har rätt att umgås med den förälder som det inte bor ihop med. Notera att det alltså är barnet som har en rätt till umgänge, inte föräldern. Barnets bästa är alltid avgörande.

Umgängesrätt

2015-04-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och mitt ex har en dotter ihop.jag har dottern varannan helg. Men det är alltid jag som ska lämna och hämta henne enligt mitt ex,sen ska jag dessutom betala underhåll enligt henne, är det rätt eller har jag rätt att kräva henne på bensin pengar?.jag ska dessutom köra ärende åt henne annars hotar hon med att jag inte får träffa dottern,snälla vad ska jag göra?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!I föräldrabalken, som reglerar sådana här frågor, utgår man alltid från att båda föräldrarna skall stå för den ekonomiska försörjningen av sina barn, oavsett om de har vårdnaden eller inte. Om det är så att barnet bara, eller till en större del, bor endast hos den ena föräldern så skall man fullgöra den underhållsskyldigheten genom underhållsbidrag till barnet(7:2 Föräldrabalken). Man kan dock göra avdrag från underhållsbidraget när barnet under kortare perioder umgås med den andre föräldern. Så som när er dotter besöker dig varannan helg. Det krävs dock att hon bor hos dig, antingen 5 sammanhängande dygn, eller 6 hela dygn under 1 månad. Att hon bor hos dig varannan helg kan därför innebära att hon inte kommer upp i de sex dygnen per månad för att du skall kunna få göra avdrag för saker så som boende kostnader under vistelsen( 7:4 FB). Resekostnader är också en sådan sak som man kan få hjälp av boendeföräldern att ta del i. Detta har dock också sina begränsningar och mindre resor för att hämta och lämna dottern brukar inte räknas med. Man brukar tala om resor som är över tio mil, för att kunna begära att boendeföräldern skall ta del i resekostnaderna(6:15 b FB).Barnets rätt att få umgås med båda sina föräldrar är ett av de mest skyddsvärda intressen inom familjerätt. Detta innebär att det är av utomordentligt betydelse att barnet även får chans att umgås med den föräldern som man inte bor hos. Detta är inget rätt du som förälder har, utan en rätt i barnets intresse, för att tillgodose barnets bästa(6:15 FB).Det är ni som föräldrar som har ett gemensamt ansvar för att se till att denna rätt så långt som möjligt tillgodoses. Man kan därför stark ifrågasätta om mamman i detta fall inte gör fel. Om mamman utan skäl motarbetar sitt barns rätt att få träffa sin pappa kan det vara skäl att ompröva frågor om umgänge i domstol(6:15 a FB). Domstolen skall i dessa fall endast utgå från vad som är bäst för barnet. Ibland kan de ju trots ett sådant beslut vara svårt att få till det umgänge som är bäst för barnet. Så som i ditt fall där mamman utan anledning verkar vilja förstöra umgängesrätten.Dessa typer av problem kan man få hjälp av kommunen att lösa, ni kan ansöka om så kallade samarbetssamtal (5:3 Socialtjänstlagen). Där ni får sitta ner och får hjälp att försöka reda ut det samarbetssvårigheter som ni har. Hjälper inte detta och fortsätter mamman att inte följa ett beslut om umgänge från domstolen kan man ansöka om verkställighet av beslutet hos tingsrätten (21:1 FB). Detta kan innebära att man får hjälp med hämtning av barnen för umgänget (21:3 3:e stycket FB).Vill du ha vidare hjälp att hantera dessa frågor tycker jag du skall boka en tid hos en erfaren jurist som specialiserar sig på vårdnadstvister. Du kan boka tid för detta genom att klicka här. Hoppas detta kan hjälpa dig!MVH

Umgänge över telefon

2015-04-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Min sambo har ensam vårdnad om sina två barn.Barnen har umgängesrätt två gånger i veckan med sin pappa. Jag ska börja jobba utomlands snart och tanken är att min sambo och barnen ska flytta med.Kan umgängesrätten ske exempelvis via telefon eller hur går man tillväga? Med vänlig hälsning,Sebastian
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Det umgänge som gäller är det de har kommit överens om tidigare (t ex en dom). Barnets föräldrar kan emellertid själva komma överens om hur de vill att umgänget ska utövas, umgänge kan utövas på flera olika sätt - t ex över telefon. Jag skulle råda er att först försöka komma överens tillsammans, men ifall inte det går finns alltid möjlighet att gå till domstol för att få umgänget ändrat.Vänliga hälsningar,

Ensam eller gemensam vårdnad

2015-04-08 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Min sambo vägrar låta mig vara vårdnadshavare för vår nu 3-månader gamla dotter. Jag kan ingenting om lagen och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag sålde min egen bostadsrätt för att få pengar till vår dotter flyttade in i flickvännens hyresbostad tillfälligt, trodde jag. Detta för att vi skulle kunna köpa nåt gemensamt sen. Nu visar det sig att hon nästan aldrig jobbat utan är sjukskriven hela tiden så vi kommer aldrig med min lilla heltidslön och hennes två söner sen tidigare att få lån till en bostad som räcker för oss. Jag känner mig sviken och sårad. Finns det en chans att hon lyckas manipulera familjerätten eller vad det heter, att inte låta mig få bli vårdnadshavare? Hennes familj är mycket kontrollerande och har en stark religion och jag är rädd att det kommer bli mycket svårt att samarbeta, då hon manipulerat mig från första början och bestämt och kontrollerat allt. Jag känner mig helt maktlös. Vad ska jag ta mig till? /anonym far som älskar sin dotter
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du och din sambo sammanbor med varandra men inte ingått äktenskap, med andra ord är ni inte gifta med varandra. Av vad jag kan utläsa är det din sambo som står som ensam vårdnadshavare i dagsläget och att du har en önskan om att vårdnaden ska bli gemensam. Enligt Föräldrabalkens 6 kapitel 3 § har modern ensam vårdnad över barnet om föräldrarna inte är gifta vid barnets födsel eller senare ingår äktenskap med varandra. Om jag uppfattat din situation på korrekt sätt är alltså din sambo ensam vårdnadshavare till er dotter enligt lagens regler. Om du vill ha gemensam vårdnad över er dotter och därmed bli vårdnadshavare till henne finns det en möjlighet att ändra vårdnaden från ensam till gemensam genom att vända sig till rätten. I Föräldrabalkens 6 kapitel 5 § stadgas att en ändring av vårdnaden kan ske om talan härom väcks. Du har alltså en rätt att bli vårdnadshavare till din dotter om rätten godkänner det. Vad rätten bland annat kommer bedöma ifall vårdnaden ska bli gemensam är huruvida din och din sambos förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet fungerar. Beslutet kommer i grund och botten att grundas på vad som är bäst för er dotter. Sammanfattningsvis har du alltså en rätt att få gemensam vårdnad över er dotter under förutsättning att samarbetet i frågor som rör er dotter fungerar väl mellan dig och din sambo samt att gemensam vårdnad är det bästa för er dotter. Hoppas jag gav klarhet i frågan! Vänliga Hälsningar,

Överflyttning av vårdnaden vid familjehemsplacering

2015-04-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag undrar om socialtjänsten har rätt att ta bort en SoL placering med LvU på grund av att barnen varit placerade i familjehem i 3 år? Familjehemmet önskar vårdnaden om mina barn och det vill inte jag gå med på men soc säger att de kan göra så om barnen bott där i 3 år.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det du beskriver är möjligt. Jag ska förklara lagstödet samt hur det går till, även vad som exempelvis kan vägas in i en bedömning om vårdnadsöverflyttning.När ett barn stadigvarande har fostrats och vårdats i annat hem än föräldrahemmet, alltså ett familjehem i det här fallet, och det är uppenbart att det är bäst för barnet, kan vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldern. Överflyttning av vårdnaden prövas av tingsrätten efter talan av socialnämnden, 6 kap 8 § föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381#K6P8S1).Efter tre år, den så kallade treårsregeln, ska socialtjänsten överväga en överflyttning av vårdnaden från biologiska föräldrarna till familjehemsföräldrarna. Det här går att finna i 13 § 3st lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (https://lagen.nu/1990:52#P13S1) samt 6 kap. 8 § 2st socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453#K6P8S1).En handläggare på socialtjänsten gör en bedömning om det föreligger förutsättningar för att flytta över vårdnaden. Det startas sedan en utredning där man beaktar omständigheter så som hur placeringen i familjehemmet har fungerat, familjehemsföräldrarnas lämplighet, biologiska föräldrarnas situation, hur barnet och biologiska föräldrarnas umgänge har fungerat och så vidare. Har barnet haft en god kontakt med sina biologiska föräldrar kan det tala emot en överflyttning av vårdnaden. Man beaktar alltid det här i ljuset av barnets bästa, vilket man alltid ska göra i frågor rörande barn, 6 kap. 2a § FB (https://lagen.nu/1949:381#K6P2aS1).Om socialtjänsten bedömer att en vårdnadsöverflytt bör ske från biologiska föräldrarna till familjehemsföräldrarna skickar socialtjänsten in den färdiga utredningen till tingsrätten som i sin tur gör en bedömning om en vårdnadsöverflytt är i enlighet med barnets bästa. Vad tingsrätten sedan kommer fram till är det slutgiltiga avgörandet kring vad som sker om vårdnaden i fallet. Sammanfattningsvis kan alltså socialtjänsten starta en utredning angående vårdnadsöverflytt som sedan kan utmynna i, efter att frågan har behandlats av tingsrätt, att vårdnaden flyttas från dig som biologisk förälder till barnets familjehemsföräldrar. I samband med att vårdnaden flyttas över kommer familjehemsplaceringen att upphöra - barnen bor då hos sina särskilt förordnade vårdnadshavare. Att du motsäger dig en ändring i vårdnaden kan beaktas om det talar för barnets bästa att vårdnaden kvarstannar hos dig. I annat fall kan vårdnaden flyttas till familjehemsföräldern även om du motsätter dig det.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Måste man vara överens vid gemensam vårdnad?

2015-04-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej,Jag är skild med gemensam vårdnad om en 10-årig dotter.Behöver modern och jag vara överens om hur sent på kvällerna vår dotter får åka tunnelbana själv, eller kan jag göra som jag själv känner de dagar hon är hos mig?Modern har en annan uppfattning om tidpunkter än jag. Min fråga är alltså, är det OK för mig att låta vår dotter åka tunnelbana själv klockan 19:00 på kvällen även om modern tycker att gränsen går vid 18:00?Mvh
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid gemensam vårdnad är tanken att vårdnadshavarna ska komma överens tillsammans. Är ni oense om t.ex. tunnelbanetider är detta ingenting ni kan gå till domstol med. Skulle ni dock bli så pass oense om små saker kan detta leda till att antingen du eller den andre vårdnadshavaren väcker talan om ensam vårdnad. På detta sätt får en av er själv bestämma över barnet utan den andres godkännande. Mitt svar är alltså egentligen nej. Ni behöver inte vara överens men konsekvensen kan dock bli att någon av er får ensam vårdnad, om ni aldrig kommer överens och detta är inte barnets bästa. Att använda detta svar som "ett svar på tal" till den andre vårdnadshavaren att du kan bestämma själv är alltså ingen bra idé. Ni ska vara överens, även om man kanske inte alltid kan vara det kring kost och logi. Jag rekommenderar dig att försöka komma överens, trots att ni är oense.

Om att få ensam vårdnad

2015-04-14 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har en 15 årig dotter som inte alls kommer överrens med sin pappa. Jag och pappan har varit skilda i mer än tio år och dottern har bott hos mig alla dessa år. Fram till dottern var 11 år var hon hos sin pappa på helgerna men har nu de senaste åren endast varit där ett fåtal gånger då det sista slutade i att jag fick hämta henne mitt i natten. Både jag och min dotter skulle känna att allt blev lättare om jag hade ensam vårdnad då de inte alls kommer överrens. Eftersom min dotter är 15 år och inte vill ha något med sin pappa att göra, hur ska jag gå tillväga för att få ensam vårdnad över henne? Med vänlig hälsning
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom din dotter står under din och exmakens gemensamma vårdnad och du vill ha ändring i vårdnaden så kan du väcka talan i frågan genom stämning i domstol, vilket framgår av Föräldrabalk (1949:381) 6:5 tredje stycket och 6:17 första och andra styckena. Rätten ska då fatta beslut om vårdnaden ska anförtros dig eller om den ska vara fortsatt gemensam (Föräldrabalk 6:5 första stycket). Rätten har i sådana frågor en skyldighet att tillbörligt utreda omständigheterna i fallet, vilket bland annat innebär att socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar (Föräldrabalk 6:19 första och andra styckena).I fråga om ett beslut om vårdnad så är barnets bästa avgörande (Föräldrabalk 6:2 a första stycket). Det innebär att rätten bland annat särskilt fäster sin uppmärksamhet på barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Föräldrabalk 6:2 a andra stycket, punkt 2). I fråga om vårdnaden ska anförtros den ena av föräldrarna eller inte så fäster rätten också sin uppmärksamhet på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om barnet (Föräldrabalk 6:5 andra stycket). Om föräldrarna omöjligen kan komma överens i sådana frågor så talar det för att vårdnaden inte ska vara gemensam. Dock görs alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.Eftersom barnets bästa är avgörande för beslutet så tas dock hänsyn till barnets vilja med hänseende till dess ålder och mognad (Föräldrabalk 6:2 a tredje stycket). Eftersom din dotter är 15 år gammal så har hennes inställning att hon inte vill att vårdnaden ska vara fortsatt gemensam en närmast avgörande betydelse för rättens beslut, oavsett om du och din exmake någorlunda klarar av att samarbeta eller inte.Jag rekommenderar att du tar kontakt med en familjerättsjurist, förslagsvis hos Familjens Jurist, för att hjälpa dig med vidare rådgivning och att skriva stämningsansökan. Med vänlig hälsning

Ensam vårdnad samt umgänge

2015-04-07 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Är skild sen 1 år och har 3 barn med min exmake. De är 2, 5 och tvillingar på 4 år. Vi har gemensam vårdnad. Tyvärr är han väldigt svajig i umgänget och en period har han dem varannan vecka sedan varannan helg. Så har det nu varit sen vi separera. Jag har haft dem mesta av tiden. Barnen är väldigt oroliga och har reagera allt mer av det här. Jag vill få till ett fast umgänge för barnen så de känns bra och tryggt. Pappa säger sig vilja de med men fortsätter att ändra på umgänget och jag känner att jag måste göra något nu. Hur kan jag gå vidare? Har jag möjlighet till ensam vårdnad då det har drabbat barnen negativt? Jag vill att han ska vara delaktig i barnens liv men han verkar ta allt mer avstånd. Förutom det här har vårt samarbete fungera bra. Men det känns som att jag inte når fram till honom och han inser inte hur illa barnen farit. Vi har inte något skrivet avtal idag utan har själva kommit fram till hur umgänget ska vara. Har föreslagit familjerätten för samtal men han ville inte. Så hur ska jag göra? Tack på förhand
Emma Ragnarsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det handlar om vårdnad och umgänge får man titta i 6 kap föräldrabalken och utgångspunkt tar man alltid i barnets bästa (6 kap 2a § föräldrabalken) och det är detta som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för att barnet utsätts för övergrepp, blir olovligt bortförd eller far illa. Dessutom är det av vikt för barnets bästa att upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Man ska även se till behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet. Det finns olika alternativ när det kommer till din fråga om ensam vårdnad. Om det skulle vara så att du och din exmake kan komma överens om att du ska ha vårdnaden om barnen kan ni avtala om det. Avtalet ska vara skriftligt och ska godkännas av socialnämnden (6 kap 6 § 1 st föräldrabalken). Även här måste man beakta barnets bästa. Skulle det vara så att ni inte kan komma överens kan du ansöka om ensam vårdnad hos tingsrätten (6 kap 5 § föräldrabalken). Domstolen tittar då på er förmåga att samarbeta i frågor som rör barnen. Åter igen är utgångspunkten barnets bästa, men om inte vårdnadshavarna kan samarbeta (konflikter, ena vårdnadshavaren olämplig osv) kan rätten till vårdnad anförtros åt en förälder. Sammanfattningsvis är det barnets bästa som är avgörande vid bedömningen av vårdnaden. Barnet har rätt att spendera tid med båda sina föräldrar, däremot ska de inte fara illa av detta. Här verkar det främsta problemet inte vara vårdnaden utan själva umgänget. Enligt 6 kap 15 § föräldrabalken ska barnet ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Enligt 2 st har föräldrarna ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge, med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, tillgodoses. Jag nämnde innan att man kan sluta avtal, detta gäller även umgänget (6 kap 15a § 3 st föräldrabalken). Detta avtal ska även det godkännas av socialnämnden. Umgängesrätten tillhör, enligt föräldrabalken, barnet och inte en förälder. Han kan då emellertid inte tvingas till ett umgänge, även om det handlar om att tillgodose barnets rätt och behov. Detta kan verka underligt men man ser det så att ett påtvingat umgänge inte är bra för barnet. Alltså, det går inte tvinga din exmake till umgänge som han inte vill ha. Ett annat alternativ är samarbetssamtal för att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge (6 kap 18 § föräldrabalken). Du skriver dock att din exman har motsatt sig samtal, däremot om tvisten skulle dras inför domstol kan rätten uppdra socialnämnden eller annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan er föräldrar. Vidare kan även rätten bestämma att ni ska få hjälp av en medlare, du kan läsa mer om detta i 6 kap 18a § föräldrabalken. Då jag inte vet exakt hur er situation ser ut är det svårt att ge ett fullständigt svar på hur du ska gå tillväga för att lösa detta på bästa sätt. Skulle du känna att du behöver mer hjälp i vårdnads/umgängesfrågan kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,