Åtgärder vid anklagelse om brott mot familjemedlem

2014-04-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, jag är i en vårdnadstvist, vi har varit uppe i rätten vid ett tillfälle och ska dit igen snart. Vi gick även på samarbetssamtal hos familjerätten, och andra gången vi är där. Så anklagar mitt ex mig att jag har 2 st anmälningar på mig från mitt ex, angående att det skulle va kvinnokräkning / kvinnofridskränkning. Jag berättade detta för min advokat och hon tycker inte att jag ska göra en anmälan för att det kan komma till min nackdel när vi ska upp igen till rätten. Men alla jag har pratat med tycker jag ska göra en anmälan, då det är förtal som hon har gjort. Vad ska jag göra?
Lars Bålman |Hej! Som du vet är det rätten som avgör vårdnadstvisten, och rätten måste utgå från vad som är bevisat i målet. Om ditt ex kan visa att att du har begått (grov) kvinnofridskränkning (ett allvarligt brott bestående av upprepade kränkningar som kan ge upp till sex års fängelse, se 4 kap. 4 a § 2 st. brottsbalken (1962:700), BrB), så är det något som kan göra att du mister vårdnaden. Rätten ska nämligen besluta utifrån barnets bästa, och vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att någon i familjen utsätts för övergrepp, se 6 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381). Om å andra sidan du i målet kan visa att hon har begått förtal, är detta givetvis till hennes nackdel. Detta brott, angivet i 5 kap. 1-2 §§ BrB, är dock inte alls lika allvarligt (oftast kan det endast ge böter). Bevisbördan för att du skulle ha gjort detta ligger på ditt ex, och det faktum att någon har fått två anmälningar innebär inte att något är bevisat; anmälningar kan man ju nämligen göra mot vem som helst om vad som helst, utan att det behöver ligga någon sanning i dem. Du har all rätt att göra en anmälan för förtal, men dels måste du fundera på vad du vill uppnå med detta och om det är värt det, dels ligger bevisbördan för att hon har förtalat dig i det läget på dig. Min uppfattning är att det inte finns anledning för dig att ta upp saken, då det är ditt ex som har bevisbördan. Om däremot ditt ex tar upp saken och börjar konkretisera, berätta om speciella händelseförlopp och tillfällen, kan det bli aktuellt att förebringa motbevisning.

Vårdnad av barn - boende

2014-03-13 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, ja undrar, vad händer om min dotter, som är 14 år helt plötsligt bara packar de hon har hos sin mamma, flyttar till mig, bor hos mig heltid går kvar i samma skola mm å allt, men mamman har ensam vårdnad, Min dotter inte trivs där, hon vill bo hos mig, å gör så, men vad händer, rent juridiskt osv, jag vill ju inte kasta ut min dotter som ja älskar kan min älskade dotter bo kvar hos mig, eller vad händer, snälla svara på, min fråga fortast möjligt.
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga.Eftersom din dotters mamma för närvarande är barnets vårdnadshavare så är det hon som bestämmer var din dotter skall bo. Rätten kan i enlighet med 6 kapitlet 14a§ föräldrabalken som du hittar https://lagen.nu/1949:381 , besluta på talan av en av föräldrarna, om båda har vårdnaden, var barnet skall bo. I det fall man inte har vårdnaden, som i ditt fall, har man därför inte möjlighet att föra talan om boende. Vill man föra talan om var barnet skall bo krävs det därför att man är vårdnadshavare. Skulle det vara så att mamman till din dotter samtycker till en gemensam vårdnad kan ni skriva ett avtal som socialnämnden måste godkänna för dess giltighet, 6 kapitlet 6§ föräldrabalken. Om hon skulle motsätta sig en gemensam vårdnad av er dotter kan du ansöka hos rätten om detta 6 kapitlet 5§ föräldrabalken. Föräldrabalken stadgar att barnets bästa är avgörande i alla frågor. I tvister om vårdnad och liknande har barnet, om denne har rätt ålder och mognad, rätt att höras. Huvudregeln är att barnets bästa är att föräldrarna har gemensam vårdnad, vilket innebär att du kan ha goda chanser att få vårdnad om din dotter, om de anser att det är hennes bästa. Dock kan det vara problematiskt om hon har bott länge hemma hos sin mamma, eftersom man då är rädd att det kan bli en svår omställning för barnet att byta från att bo hos den ena föräldern till att bo hos den andra. Eftersom hon har möjlighet och gå kvar på samma skola och vistas i samma omgivning kan detta dock tala för möjligheten att få gemensam vårdnad. Men som ovan sagts måste detta prövas. Eftersom du inte är hennes vårdnadshavare och därför inte bestämmer i angelägenheter som berör din dotter är det därför mamman som bestämmer var hon skall bo, vilket innebär att du inte har rätt att låta din dotter bo kvar hos dig om mamman motsätter sig detta. Är gemensam vårdnad inte aktuell vill jag uppmärksamma dig på att det krävs väldigt mycket för att vårdnaden skall gå över från modern till dig om du väcker talan om detta. För att hantera denna situationen bäst vill jag rekommendera dig att få till stånd ett samtal med din dotters mamma och försöka reda ut situationen. Är hon inte intresserad av en eventuell gemensam vårdnad av någon anledning gör du bäst i att kontakta en advokat för att föra din sak. Genom att samråda med en advokat kan du få ytterligare svar på hur du borde gå tillväga. Vänligen, 

Vårdnad och umgänge

2014-03-10 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad den egentliga skillnaden är mellan umgängesrätt och vårdnadsrätt. Hur påverkar umgängesrätten vårdnadsrätten och vice versa?
Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga. 6 kap Föräldrabalken (FB) innehåller bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge. Vårdnaden innebär ett ansvar för barnets personliga förhållanden, 6 kap 2 § 2 st FB https://lagen.nu/1949:381#K6P2S2. Vårdnadshavare är båda föräldrarna eller en av dem, om inte vårdnaden anförtrotts åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, vårdnaden består tills barnet fyller 18 år, 6 kap 2 § 1 st https://lagen.nu/1949:381#K6P2S1. Barnet står från födseln under vårdnad av båda föräldrarna om de är gifta med varandra och i annat fall av modern ensam, 6 kap 3 § https://lagen.nu/1949:381#K6P3S1. Önskar sambor gemensam vårdnad kan de ansöka om detta hos domstol enligt 6 kap 4 § https://lagen.nu/1949:381#K6P4S1. En omprövning av vårdnaden kan komma till stånd på talan av en av föräldrarna eller av båda gemensamt. Gemensam vårdnad kan komma att ändras till vårdnad för bara en av föräldrarna och ensam vårdnad kan ändras till gemensam vårdnad, förändringen kan komma till stånd genom dom, 6 kap 5 § https://lagen.nu/1949:381#K6P5S1, eller avtal som socialnämnden godkänner, 6 kap 6 § https://lagen.nu/1949:381#K6P6S1. Oavsett vad som gäller om vårdnaden har barnet rätt till umgänge med en förälder som den inte bor tillsammans med. Umgänget behöver inte nödvändigtvis bestå i att barnet ibland bor hos eller träffar den andre föräldern. Umgänget kan också ha formen att de har en annan kontakt, 6 kap 15 § 1 st https://lagen.nu/1949:381#K6P15S1. Barnets föräldrar har ålagts ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge så långt möjligt tillgodoses, 6 kap 15 § 2 st. Vänligen, 

Vem beslutar om boende?

2014-01-28 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag är en umgängesförälder som har 4 barn med min fd sambo. Jag orkade inte bråka om vårdnaden utan skrev snällt på papperen om ensam vårdnad till moderns fördel 2009. De 2 äldsta barnen är i dag 15 0ch 17 år.Frågan; Om de 2 äldsta barnen vill flytta till mig, hur går man till väga när man inte har någon vårdnad? Mamman kommer inte att acceptera detta på något vis, och barnen vill inte vara där. Mamman och hennes nye sambo är inte snälla mot barnen. Hur, vad, var?? Hjälp!
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Eftersom barnens mamma för närvarande är deras vårdnadshavare så är det, som du är inne på, hon som bestämmer var de ska bo. 6 kap 14a§ e contrario, föräldrabalken (FB).(paragrafen föreskriver att rätten kan besluta på talan från en av föräldrarna om de båda har vårdnaden var barnet ska bo. I det fall man inte har vårdnad har man således inte möjlighet att föra talan om boende).För att kunna föra talan om boende måste du således vara vårdnadshavare.I det fall mamman samtycker till gemensam vårdnad kan ni skriva ett avtal som socialnämnden sedan får godkänna för att det ska anses såsom giltigt. 6 kap 6§ FB.I den mån mamman motsätter sig gemensam vårdnad kan du ansöka hos rätten om detta. 6 kap 5§ FB. Genomgående för föräldrabalken är att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. I praxis (domar från Högsta Domstolen) har man ansett att det såsom utgångspunkt får anses att barnets bästa är att föräldrarna har gemensam vårdnad. Normalt finns det således goda chanser till gemensam vårdnad. Du nämner även att barnen inte trivs och att de inte blir behandlade bra, detta kan vara anledning för dig att ansöka om ensam vårdnad även om det krävs väldigt mycket för att vårdnaden ska så att säga ''hoppa över'' till dig och inte bli gemensam.Jag måste ändock såsom avslutande rekommendera dig att i denna fråga ta kontakt med en advokat för att föra din sak. Från det du har anfört så verkar det inte troligt att mamman självmant kommer att samtycka till gemensam vårdnad. Du bör således enligt min mening ta kontakt med en advokat för att överlägga hur ni ska gå tillväga.Vänligen,

Att beviljas ensam vårdnad och att föra sin egen talan

2014-03-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, Jag har två barn (7,5 år) med en man som jag är skild ifrån. Han missbruka heroin och lever ett kriminellt och osunt leverne utanför samhället. Detta finns dokumenterat. Han träffar aldrig barnen men vägrar ge upp vårdnaden. Svårt att få honom att skriva under papper och annat som rör barnen. Har jag någon chans att få ensam vårdnad utan jurist? Har inte riktigt råd med det. Tacksam för svar!
Felicia Perfect |Hej, tack för din fråga!Av föräldrabalken framgår att när ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, och någon av dem vill få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Du kan ansöka om ensam vårdnad men det är rätten som avgör frågan. Vid frågor som rör vårdnad och umgänge är det barnets bästa som är det avgörande. Vad som är barnets bästa varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Om du ansöker om ensam vårdnad kommer domstolen att beakta de omständigheter som föreligger i ert fall och utifrån dessa avgöra om vårdnaden bör utövas av er båda eller endast en av er.I bedömningen, av vad som är barnets bästa, ska domstolen särskilt beakta vikten av att barnet har en god och nära relation med båda sina föräldrar. Detta är något som talar för att gemensam vårdnad som huvudregel ses som det bästa alternativet för barnet. Det finns dock omständigheter som talar för att ensam vårdnad istället ses som det bästa alternativet. Så kan exempelvis vara fallet om det finns en risk för att barnet utsätts för övergrepp hos den ena föräldern eller om barnets egen vilja talar för att endast den ena föräldern ska ha vårdnaden. Om barnets egen vilja ska tillmätas betydelse i frågan krävs att barnet har uppnått en viss ålder eller särskild mognad. Ensam vårdnad kan även ses som det bästa alternativet om det är så att det råder en djup konflikt mellan föräldrarna som gör att de inte kan samarbeta i frågor som rör barnet.Det är svårt att med säkerhet fastställa vad domstolen kommer att anse är det bästa för ert barn. Att pappan till barnet har ett kriminellt förflutet och missbrukar heroin är något som kan påverka bedömningen. Att pappan till barnet vägrar att samarbeta kan även vara något som talar för att gemensam vårdnad inte är det lämpligaste alternativet. Som ovan nämnts krävs det dock att era samarbetssvårigheter är av allvarlig grad. Om ditt barn helst vill bo hos dig är detta något som domstolen kan beakta. Det är dock viktigt att komma ihåg att gemensam vårdnad som huvudregel ses som det bästa alternativet.Du kan föra din egen talan men det bästa är om du kontakta en jurist som kan bedöma dina chanser. Juristen kan även hjälpa dig med att ansöka om rättshjälp om förutsättningar för detta föreligger. Om du beviljas rättshjälp får du ersättning för vissa av kostnaderna. Med vänlig hälsning

Samarbetssamtal - avtal

2014-03-13 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, Jag och min exsambo ligger i vårdnadstvist och har i tingsrätten och på samarbetssamtal via socialen upprättat ett avtal om hur överlämningarna ska ske och vart. Pappan skall lämna tillbaka barnet till mig hemma hos mig vid min ytterdörr. Vid dessa tillfällen har han tagit med sig andra personer. Jag har talat om att de andra personerna inte får vara på tomten och sagt att det är hemfridsbrott det dem gör om de vägrar lämna tomten när jag ber dem. Pappan är välkommen på tomten då han ska lämna över vårt barn. Nu bryter pappan avtalet genom att skicka ett sms och tala om att jag får hämta vårt barn vid tomtgräns. Jag har försökt att neka till det men är rädd för att han vänder och åker med vårt barn om jag inte går ut och hämtar det. Jag känner mig tvingad och rädd för att gå till tomtgräns då pappan och de personerna han tar med är hotfull och ofredar mig. Får han bryta avtalet och tvinga mig till tomtgräns för att hämta barnet? tack på förhand!
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga. Av din fråga framstår det som att det är din bostad och att du stadigvarande bor där själv. Detta innebär att du har rätt att tillåta vem du vill att komma in samt att du har rätt att be vem du vill att gå. De personer du inte vill ha i din bostad eller i trädgården, som ligger intill din bostad, har därför inte rätt att vistas där utan ditt samtycke. Det är precis som du säger, att om de inte avlägsnar sig efter en tillsägelse från dig, har de begått ett hemfridsbrott som regleras i 6§ 1 stycket 4 kapitlet Brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700.Eftersom ni har varit på samarbetssamtal ordnat av socialnämnden, och samtalat under sakkunnig ledning, har ett avtal kommit tillstånd. För att det aktuella avtalet ska gälla krävs att det är till barnets bästa, att det är skriftligt och att både du och pappan har skrivit under det. Det är viktigt att uppmärksamma att avtalet också måste godkännas av nämnden eftersom det från den dagen det godkänns blir gällande.  Om ett godkännande har delgetts så har ni reglerat hur ni båda skall agera i enlighet med detta och är därför bundna av vad som framgår av avtalet. I avtal om umgänge bör det klart framgå när umgänget skall ske och vid behov också ange när och var barnet skall lämnas (samt hämtas). Ovan sagda regleras i föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381. Ett godkänt avtal får samma verkan som en dom och kan därför verkställas. Om avtalet er emellan uppfyller ovan nämnda kriterier innebär det att det är ett giltigt avtal och pappan gör sig skyldig till en överträdelse av det ni kommit överens om, avtalsbrott. Har han samtyckt till hur det skall gå till och skrivit under måste han också följa detta. Om pappan inte slutar att göra som han gör är därför mitt råd att kontakta socialnämnden och be om hjälp. Spara ditt sms som ett bevis. Lycka till! Vänligen, 

Åtal under pågående vårdnadstvist

2014-02-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, jag blev polisanmäld för olaga hot. Jag har redan varit på stationen och blivit förhörd. Åklagaren lade ned anmälan p.g.a. brist på bevis. Vissa bevis var falska. Polisanmälan gjordes som ett led i en pågående vårdnadstvist, så att mamman ska få ensamvårdnad. Vad ska jag göra? Anmäla henne?
Marcus Holming | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De brott som kan aktualiseras är falsk angivelse och bevisförvanskning. Dessa brott återfinns i brottsbalken 15 kap. 6 § och 15 kap. 8 §. Den som angiver en oskyldig person till åtal, med uppsåt att den oskyldige ska bli fälld, gör sig skyldig till falsk angivelse. Om den som angav den oskyldige inte insåg men borde ha insett att den angivne var oskyldig blir straffet lägre än annars. Rekvisiten för bevisförvanskning är liknande och enligt den bestämmelsen gäller att den som förvanskar eller åberopar falska bevis med uppsåt att en oskyldig person ska fällas gör sig skyldig till bevisförvanskning. Det s.k. överskjutande uppsåtsrekvisitet, d.v.s. uppsåt att den oskyldige ska bli dömd, kan många gånger vara svårt att bevisa. Vårdnadstvister avgörs med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet. Samarbetssvårigheter mellan föräldrarna är en omständighet som talar mot att gemensam vårdnad är förenlig med barnets bästa, oavsett vem av föräldrarna som orsakar svårigheterna. Det finns därför en risk att du försämrar dina chanser i den pågående vårdnadstvisten genom att inleda en ny process. Mitt tips till dig är därför att avvakta åtminstone till dess att vårdnadstvisten är avklarad. I fråga om vårdnaden finns troligen inte någonting för dig att vinna på att väcka åtal. Vänliga hälsningar,

Verkan av föräldrarnas bråk vid slitande av vårdnadstvist

2014-01-25 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, Har ett problem med min dotters moder. Jag anmälde henne till socialjouren för en månad sedan då hon i min mening dricker för mycket när hon är hemma med vår dotter och jag jobbar. Hon dricker mellan 10-14 starköl eller en halv box vin. Resultatet har blivit att hon har kastat ut mig från deras liv och inte låtit mig umgås med min dotter. Vi var dock överens om umgänget över jul och att jag skulle lämna dotter kring 18 på julafton. Åkte i tid, men insåg att jag glömt hennes overall så jag fick åka tillbaka 2.5 mil och hämta den. När jag kom till mamman väntade hon med min dotters styvfader och jag han knappt ut från bilen innan han kränkte mig och närmare skrek till mig "Vad menar du med att komma en timme försent på självaste julafton?" Då var han 15cm från mitt ansikte och hotfull. Jag tänkte åka iväg först, fast såg att bakdörren var öppen och klev ur igen. Bråket fortsatte med honom och jag ilsknade till, bad honom att inte bråka inför min dotter, men han fortsatte. Därefter har det framgått att han spelade in samtalet. Nu undrar jag om det kan innebära svårigheter för mig då vi är i en vårdnadstvist och jag funderar starkt på att anlita advokat och söka om interimistisk vårdnad. Tack på förhand En orolig pappa
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga! Jag räknar med att det inte har förekommit något slags våld mot eller otillbörligt utnyttjande av varken någon av föräldrarna eller barnet. I så fall modifieras bedömningen nedan: utgångspunkten att ett barn har rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar får givetvis inte medföra att hen tvingas åse våld mot den andra föräldern eller själv riskerar att utsättas för våld, övergrepp eller kränkningar. Finner en domstol att det finns en risk för att barnet far illa t.f.a. våld i hemmet, bör detta väga tungt i den helhetsbedömning av samtliga omständigheter som skall göras. I de allra flesta fall där en vårdnadsfråga ska avgöras i en kontext av våld o. dyl. är det givetvis bäst för barnet att en våldsam eller på annat sätt olämplig förälder inte får del i vårdnaden. Jag räknar också med att bruket av formuleringen ”då vi är i en vårdnadstvist” och det förhållandet att du står i begrepp att söka om interimistisk vårdnad, syftar på att ni har passerat stadiet och möjligheten att komma överens om vårdnadsfrågan i avtal under socialnämndens överinseende, samt att ni båda två motsätter er att utöva vårdnaden gemensamt. Regler om vårdnad, boende och umgänge upptas i 6 kap. Föräldrabalken (FB), se: https://lagen.nu/1949:381. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran (6 kap. 1 §). En ”högsta” garanti för detta uppställs i 1989 års FN-konvention om barns rättigheter, genom den fundamentala principen om att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett de vidtas av offentliga organ och myndigheter eller av privata sociala välfärdsinstitutioner. Principen kommer till uttryck i svensk rätt i 6 kap. 2 a § FB, varmed stadgas attbarnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge som t.ex. domstol fattar eller föräldrarna kommer överens om med socialnämndens godkännande. Barnets intressen skall med andra ord komma först, före alla andra intressen och behov som görs gällande från föräldrar och andra (vilka givetvis beaktas men inte i sig själva blir bestämmande för beslutet). Barnet har därtill en rätt att komma till tals och bli hörd; berörd beslutsfattare ska därvid försöka förstå barnets vilja och uppfattning av den rådande situationen. För att fastställa vad som är bäst för barnet skall en domstol enligt 6 kap. 2 a § FB 2 st. andra strecksatsen särskilt fästa avseende vid ”barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”. Det är dock inte fråga om någon uttömmande uppräkning och i varje enskilt vårdnadsfall måste hänsyn tas till de specifika förhållanden som är utmärkande för just det fallet. En vårdnadstvist med iakttagande av barnets bästa får inte avgöras schablonmässigt.  När en domstol har att bedöma om bägge föräldrarna gemensamt eller en förälder enskilt ska utöva vårdnaden om ett barn skall den vidare ta särskild hänsyn till föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § 2 st.). Föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad bygger på (d.v.s. har som utgångspunkt, vilken givetvis kan visa sig orimlig att hålla fast vid) föreställningen att ett barn har ett behov av sina båda föräldrar och gagnas av att dessa gemensamt kan resonera och fatta beslut i de viktiga frågor som rör barnet – d.v.s. kan utöva ett gemensamt ansvar för barnet. Även när båda föräldrarna motsätter sig ett sådant gemensamt rättsligt ansvar (vårdnad) och domstolen följaktligen har att tilldela en förälder vårdnaden (6 kap. 5 §) utgör det ett tungt vägande skäl för den ena förälderns vårdnad att denne kan antas bättre befrämja en nära och god relation mellan barnet och den andra föräldern. Barnets möjligheter att hålla kontakt med båda föräldrarna skall allmänt sett tillmätas större betydelse än att t.ex. en förälder materiellt sätt har det bättre ställt och att den materiella standarden för barnet skulle bli högre där. Umgängessabotage föreligger när en förälder på ett eller annat sätt försvårar att de olika frågorna kring barnet får sin lösning, t.ex. genom att konsekvent motsätta sig den andra förälderns initiativ eller förslag. Kanske kommer dessa frågor inte att besvaras inom rimlig tid t.f.a. endera förälderns ovilja att samarbeta? Centralt är att föräldrarna måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet. Ett barn mår inte bra av ständiga konflikter mellan föräldrarna. Skulle det på detta sätt brista i ena förälderns vilja eller förmåga att lägga en pågående konflikt åt sidan till förmån för barnet, och visar sig föräldern därmed såväl oförmögen att inse att samarbetsoviljan påverkar barnet negativt som obenägen att rätta sig efter barnets bästa – då kan detta utgöra ett starkt skäl för att vårdnaden bör tilldelas den förälder som förstår att barnets relation med den andra föräldern är en annan än den som råder sinsemellan föräldrarna, och som förstår att värna den förstnämnda. Som ovan nämnts måste emellertid en helhetsbedömning göras mot bakgrund av samtliga omständigheter. Bara för att umgängessabotage i ettdera fallet blivit utslagsgivande (se t.ex. rättsfallet NJA 1989 s. 335) för vem som har tilldelats vårdnaden, är det inte uteslutet att t.ex. var barnet en längre tid bott och menar sig trivas bra kan fälla avgörandet i ett annat fall – även om boföräldern i viss mån också kan anses ”umgängessaboterande” (se NJA 1992 s. 666). Det senare rättsfallet kan jämföras med RH 1999:74 i vilket en umgängessaboterande moder fråntogs vårdnaden trots att barnet under de senaste fyra åren bott hos modern och haft endast sporadisk kontakt med fadern. En inspelning av ett gräl mellan dig och barnets styvfar kommer följaktligen inte ensamt att avgöra vårdnadsfrågan, men få mer eller mindre relevans beroende på om det kan fastställas att det inspelade grälet i själva verket är ett uttryck för (och bevis på) omfattande samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, vilka går ut över barnets psykiska välbefinnande. Skulle det däremot stå klart att grälet var en engångsföreteelse och motsättningarna är av övergående natur, alltså inte alls grundade i en djup konflikt mellan föräldrarna, måste domstolen ta fasta på andra omständigheter för att avgöra vårdnadsfrågan. Alltså: vid bedömningen av vem som i slutändan bör ha vårdnaden om er dotter kan eventuella bråk och konflikter komma att få relevans – men endast så länge dessa ger en fingervisning om vad som i realiteten är bäst för er dotter. Ett enstaka gräl kan inte ensamt föranleda ändring i vårdnaden (så länge det t.ex. inte framkommer att det vid detta förekommit våld eller hot eller liknande mot den andra föräldern eller barnet). Att fatta ett beslut interimistisk kan aktualiseras när t.ex. prövningen av vårdnaden är tidsomfattande och följaktligen en tillfällig lösning av vem som ska ta ansvar om barnet måste till för att situationen rent praktiskt ska kunna hanteras tills målet är avdömt. En vårdnadstvist kan givetvis bli utdragen; flera steg måste tas innan slutlig dom meddelas. Muntlig förberedelse ska hållas, socialnämnden kan åläggas att lämna ”snabbupplysningar” (6 kap. 20 §) eller uppdras att organisera samarbetssamtal med föräldrarna (6 kap. 18 §), en medlare kan behöva utses enligt 6 kap.18 a § eller, i brist på samförståndslösningar, en utredning av socialnämnden genomföras (som utgör rekommendation till dom), och givetvis huvudförhandling hållas och beslut meddelas. För att underlätta den praktiska hanteringen av situationen, t.ex. hos vem barnet ska bo eller hur ofta – eller aldrig – barnet ska umgås med respektive förälder, får rätten enligt 6 kap. 20 § ”om det behövs, besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden.” Innan ett interimistiskt beslut meddelas skall ”motparten” få tillfälle att yttra sig i frågan. Är det du som instämt din dotters mor är denne ”motpart” eller ”svarande” i målet, och kan denna föreläggas av domstolen att inkomma med skriftligt yttrande (”yttra sig”) över begäran om interimistiskt beslut. Domstolen kan också begära att få s.k. ”snabbupplysningar” från socialnämnden. En snabbupplysning innehåller inte omdömen eller förslag till beslut utan föräldrarnas berättelser och socialregisterutdrag. Snabbupplysningar avkräver socialnämnden, ”om det är lämpligt”, att höra föräldrarna och barnet; är det däremot ”olämpligt” måste de följaktligen inte höras. Behöver t.ex. ett interimistiskt beslut fattas snabbt av domstolen och har föräldrarna redan hörts vid t.ex. en muntlig förberedelse, kan det komma att anses ”olämpligt” att höra dem på nytt i samband med att socialnämnden ska inge upplysningar. Vid den skriftväxling och skriftliga och muntliga förberedelse i övrigt som föregår huvudförhandlingen bör domstolen genom fast processledning söka förmå parterna att fullgöra vad som åligger dem för att bereda målet till en genomförbar huvudförhandling. Med andra ord behöver du inte anlita ombud men vill du göra detta är det givetvis tryggt att göra så, särskilt med vetskap om att kostnaderna för rättsligt ombud (om inte till fullo så i alla fall till viss del) täcks av rättsskyddet i din hemförsäkring (se de specifika villkoren i just din försäkring för att få veta exakt vad som gäller). Mer information finns hos Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18519/2011-11-40.pdf I den statliga utredningen: SOU 2005:43: Vårdnad - Boende - Umgänge. Barnets bästa, föräldrarnas ansvar. Se:http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45564 Samt regeringens proposition: prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler. Se: http://www.regeringen.se/sb/d/5920/a/60164 Jag hoppas det skrivna varit dig till hjälp och önskar er lycka till med att komma fram till den lösning som bäst gagnar er och barnet! Vänligen