Den avlidnes skulder och arvskifte
Hejsan.
Det är så att min advokat gällande tre dödsbo pappa/farmor/farfar, inte har följt reglerna. Istället för att lägga ihop skulderna och betala dom INNAN arvet delats ut, har hon delat ut pengar till några av oss bara. Och så har farmors hus blivit förstört men hon tycker att VI ska stå för kostnaden när det egentligen är min farbror och hans dam som sett till så detta skett.
Hon har inte heller delat ut resterande belopp lika mellan oss utan några av oss får inget alls.
Är detta verkligen rätt? Jag kan komma med mer information också så ni får en uppfattning av vad som skett.
Men hur ska det egentligen gå till med arvet om det finns skulder osv? Ska inte skulderna betalas först och resterande belopp delas lika??
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
När en person har avlidit så ska en bouppteckning göras över den avlidnes skulder och tillgångar. Den avlidnes skulder ska betalas av dödsboet, normalt innan det att arvet fördelas, för att på så sätt veta hur mycket som kan fördelas. Skifte av arvet får ej företas innan bouppteckning har gjorts och den avlidnes skulder har betalats, om någon utav delägarna i dödsboet bestrider det, se 23:2 ärvdabalken.
Om en fördelning av arvet sker innan den avlidnes eller dödsboets skulder är betalda så ska skiftet gå åter om skulderna uppgår till eller överstiger den avlidnes tillgångar, se 21:4 ärvdabalken. Om skulderna inte är större än den avlidnes tillgångar så ska endast det som behövs för att skulderna ska kunna betalas gå åter. Det som i sådana fall behövs ska återgå från var och en av dödsbodelägarna i förhållande till vad var och en har fått för mycket.
Det vanliga är alltså att skulderna betalas innan det att arvet skiftas, men det finns inget som förhindrar att så inte sker, såvida ingen dödsbodelägare sätter sig emot det. Däremot så kan skiftet komma att gå åter för att skulderna ska kunna betalas.
Arvet fördelas enligt de regler som finns i ärvdabalken. Om den avlidne t.ex. har två barn vid sin bortgång så kommer arvet att fördelas i två lika stora delar till dessa bröstarvingar (1/2 av arvet), se 2:1 ärvdabalken. Om en utav dessa bröstarvingar, som i sin tur har två barn, har gått bort tidigare, så fördelas dennes andel på det antal bröstarvingar som denne har lämnat efter sig (1/4 av arvet till de två barnbarnen). Detta kan vara en förklaring till att summan av arvet har skilt sig åt mellan er. Om det finns ett testamente med i bilden, så kan naturligtvis även detta testamente påverka ifall en utav arvingarna får mer än de andra. Annars är som sagt utgångspunkten att alla arvingar inom samma arvsklass ska få lika andelar. Över arvsskiftet ska upprättas en handling som skrivs under av delägarna till dödsboet, enligt 23:4 ärvdabalken.
Vad gäller skadan så kan bara snabbt sägas att som utgångspunkt så ska den som har orsakat en skada också vara ansvarig för den, se skadeståndslagen. Vad som måste utredas är vad det är för skada, och vem som har orsakat skadan samt om det finns ett orsakssamband.
Du har helt rätt i att tanken är att skulder ska betalas innan arvet skiftas för att man på så sätt ska veta vad det är som ska skiftas. Det är också så att arvingar inom samma arvsklass som utgångspunkt ska taga lika lott i arvet.
Om du tycker att arvskiftet har blivit felaktigt, eller om du behöver ytterligare konsultation och hjälp med hur du ska gå tillväga, så skulle jag rekommendera att kontakta en jurist, om det är så att den advokat som ni har inte kan ge tillfredsställande svar. Vi på Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätten, och du kan boka tid direkt på vår hemsida.
Med vänliga hälsningar