Blandad gåva – är hela enskild egendom och hur påverkas arvet?
1978: I flyttar ihop med J som har ett barn V från ett tidigare förhållande. I har inga barn vid denna tidpunkt.
1980: I övertar en jordbruksfastighet från sina föräldrar. Hälften via gåvobrev där det är inskrivet att det ska vara hennes enskilda egendom. Andra hälften via köpekontrakt.
Fråga: Enligt vissa jag har pratat med så så ska hela fastigheten anses vara I:s enskilda egendom i det här fallet. Dvs att klausulen i gåvobrevet angånde enskild egendom smittar hela fastigheten. Stämmer det? Jag har inte hittat någon information på nätet som stödjer det?
1983: I och J får sitt första gemensamma barn R.
1987: I och J får sitt andra gemensamma barn D.
1991: I och J gifter sig med varann.
2003: I avlider och J ärver I:s hela kvarlåtenskap.
2017: J avlider.
Fråga: Kommer I:s enskilda egendom att påverka arvslotterna för arvingarna V, R och D? Min uppfattning är att om allt hade varit giftorättsgods så hade V:s andel varit exakt en sjättedel. Men i detta fallet kommer den att vara mindre eftersom R och D:s mor hade enskild egendom.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer i mitt svar utgå från att testamente saknas och att J:s kvarlåtenskap därmed ska fördelas enligt den ordning som anges i Ärvdabalken, nedan förkortad ÄB. Relevanta regler för svar på din fråga hittas också i Äktenskapsbalken, nedan förkortad ÄktB.
Precis som du själv konstaterat så blir svaret på din första fråga avgörande för svaret på din andra fråga. Därför kommer jag att dela upp mitt svar efter de två frågorna.
-------------------------------------------------------------------------
Är jordbruksfastigheten enskild egendom?
När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa eller dödsfall görs vanligen en bodelning för att fördela egendom (9 kap 1 § ÄktB). Härvid uppkommer frågan om huruvida respektive makes egendom utgör giftorättsgods eller enskild egendom. Den egendom som är giftorättsgods ska när, som i din fråga, den ena maken avlider ingå i bodelningen; den egendom som är enskild ska däremot undantas (10 kap 1 § ÄktB).
Huvudregeln att båda makars egendom betraktas som giftorättsgods i den mån det inte framgår att egendom är enskild (7 kap § 1 ÄktB). Egendom kan vara enskild egendom bland annat på grund av att en make fått den i gåva av någon annan än den andra maken, och att gåvogivaren bestämt att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom (7 kap 2 § ÄktB) (det spelar härvid ingen roll om gåvan mottagits innan eller efter att äktenskap ingicks).
För att svara på frågan om jordbruksfastigheten är enskild egendom blir därför första steget att utreda huruvida det överhuvudtaget rör sig om en gåva i lagens mening. Förvärv som har delvis gåvokaraktär och delvis köpekaraktär medför att egendomen klassas som en blandad gåva. Högsta Domstolen har härvid uttalat att blandade gåvor bör falla in under begreppet gåva i 7 kap. 2 § ÄktB, under förutsättningen att förvärvet i sin helhet har gåvokaraktär. I sådant fall ska också en föreskrift från gåvogivaren om att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom anses giltig för hela egendomen. Huruvida förvärvet har gåvokaraktär avgöras främst av hur stor betalningen varit samt om det framgår att givaren haft en gåvoavsikt. (NJA 2008 s 457).
Enligt Högsta Domstolen kan ett förvärv under viss omständigheter i sin helhet ha gåvokaraktär trots att förhållandevis stor betalning erlagts. Detta framförallt om betalningen sker i form av övertagande av en skuld som är hänförlig till egendomen. I ovan nämnda fall ansågs till exempel en hyresfastighet helt vara enskild egendom trots att gåvomottagaren "betalat" för ungefär halva taxeringsvärdet genom att ta över betalningsansvaret för en skuld som hyresfastigheten var pantsatt som säkerhet för. Högsta Domstolen konstaterade dock i samma fall att slutsatsen kan bli annorlunda framförallt om gåvomottagaren är gift och betalar med giftorättsgods. (NJA 2008 s 457) Detta uttalande innebär alltså egendom som förvärvats som blandad gåva i vissa fall ska vara blandad egendom (delvis enskild och delvis giftorättsgods) (Agell, Äktenskap Samboende Parternskap, 5 uppl 2011, s 99).
Sammanfattningsvis är det alltså inte helt klart hur din situation ska bedömas. Det är möjligt att argumentera såväl för att hela fastigheten ska vara enskild egendom, som att endast den andel som I fick i gåva av sina föräldrar. Avgörande blir dels hur stor betalningen var i förhållande till taxeringsvärdet, dels om det framgår att föräldrarna hade till avsikt att hela fastigheten skulle utgöra en gåva med villkoret att vara enskild egendom. Jag kan alltså tyvärr inte göra en säker bedömning av ditt fall men slutsatsen blir följande:
– Det faktum att förvärvet tydligt delats i två delar genom att upprätta köpebrev avseende halva fastigheten (till vad jag uppfattar var normalpris) talar för att villkoret att egendomen ska vara enskild endast ska omfatta halva fastigheten.
– Om det går utreda att I:s föräldrar haft avsikten att hela fastigheten skulle vara enskild egendom, exempelvis om det fanns ett intresse av att behålla den i släkten är det möjligt att hela fastigheten kan betraktas som enskild egendom då I:s betalnings inte gjorts med pengar som var giftorättsgods (I och J var ju vid tidpunkten för förvärvet sambos).
.
-------------------------------------------------------------------------
Hur påverkar jordbruksfastighetens karaktär av enskild egendom arvslotterna för särkullbarn och gemensamma barn till I och J?
När I avled ärvde J hela I:s kvarlåtenskap i egenskap av efterlevande make. I:s barn fick då efterarvsrätt motsvarande den kvotdel I:s kvarlåtenskap utgjorde av J:s samlade tillgångar efter arvet. (3 kap 1 & 2 § ÄB).
Räkneexempel:
Om I och J, efter avdrag för skulder, tillsammans hade 1 000 000 kr i giftorättsgods vid I:s död och J dessutom hade fastigheten som enskild egendom till ett värde av 1 500 000 kr skulle efter bodelningen I:s kvarlåtenskap uppgå till 500 000 kr (hälften av det sammanlagda giftorättsgodset). De 500 000 J i så fall fick ärva av I utgjorde efter arvet 1/5 av värdet på J:s totala tillgångar (500 000/2 500 000). Detta innebär i så fall att de gemensamma barnen R & D har rätt att efter J:s död tillsammans få ut 1/5 av J:s tillgångar som arv från I (1/10 var).
De tillgångar som finns kvar I J:s kvarlåtenskap efter att R & D fått ut sitt efterarv från I, ska fördelas lika mellan alla J:s barn (2 kap 1 § ÄB).
Räkneexempel fortsättning:
Efter att R & D fått ut den kvotdel som motsvarar arvet efter I finns, utifrån de siffror som används i detta exempel, 4/5 av det J hade vid sin död kvar. Detta ska fördelas lika mellan R, D och V som arv efter J. R, D och V skulle alltså få 1/3 av 4/5 var = 4/15 av det J hade vid sin död var.
Totalt skulle fördelningen enligt detta exempel alltså bli följande:
– R & D får 1/10 + 4/15 var = 5,5/15.
– V får 4/15.
Sammanfattningsvis blir alltså I:s enskilda egendom avgörande för hur stort arv var och en av barnen ska få. Detta eftersom V inte har rätt till arv efter I. Skulle I och J vid I:s död endast haft giftorättsgods skulle alltså, efter arvet från I, 3/6 av J:s tillgångar komma från arvet. Detta innebär i så fall att R & D skulle haft efterarvsrätt på 1,5/6 var efter I. Vid J:s död skulle då R & D fått 1,5/6 + 1/6 var. V skulle fått 1/6.
-------------------------------------------------------------------------
Hoppas du fått klarhet i din fråga! Om något är otydligt eller om du har följdfrågor får du gärna lämna en kommentar ska ska jag göra mitt bästa för att klargöra.
Jag vill också passa på att tipsa om vår expresstjänst där du får snabba kompetenta svar med möjlighet till uppföljning per telefon.
Vänliga hälsningar,
