Belastningsregister och misstankeregister
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
I Sverige underhåller man huvudsakligen två olika register över personer som är förknippade med brottslighet. Syftet och användningen av dessa register styrs genom två olika lagar, dels Lag (1998:620) om belastningsregister (https://lagen.nu/1998:620) och dels genom Lag (1998:621) om misstankeregister (https://lagen.nu/1998:621).
Genom 1 § i respektive lag framgår det att Rikspolisstyrelsen skall med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister och ett register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott (misstankeregistret). Rikspolisstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i respektive registret.
Vilka som har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret framgår av 6 § i nämnda lag;
1. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern eller Datainspektionen för deras tillsynsverksamhet
2. polismyndighet, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket 1-3,
3. förvaltningsdomstol för prövning enligt 2 § första stycket 4
4. myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.
Vilka som har rätt att begära utdrag ur misstankeregistret är mera begränsat, där endast grupperna i punkt 2 och 4 har tillgång (Misstankeregisterlagen 5 §).
Oavsett om det rör sig om utdrag ur belastningsregistret, eller misstankeregistret så får dessa berörda myndigheter inte godtyckligt begära utdrag, utan det ska ske efter en proportionalitets avvägning mellan behovet av informationen och den integritetskränkning som sker för den berörda personen ifråga när ett utdrag görs (Belastningregisterlagen 7 § och Misstankeregisterlagen 6 §)
Om man är registerförd i något av registrena, så är det inget hinder för att studera på juristprogrammet och erhålla examensbevis (för att bli jurist). Däremot kan framtida arbetsgivare ställa vissa krav.
Vad gäller polisutbildningen så ställer de krav på "Lämplighet för polisyrket" och hänvisar till bland annat personliga egenskaper och laglydnad. För tillfället håller Rekryteringsmyndigheten på att ta över ansvaret för rekryteringen till polisutbildningen och i skrivandes stund har de inte tagit beslut om de nya formella kraven som ska gälla framöver. Det går därmed inte att idag säga hur Rekryteringsmyndigheten i framtiden kommer behandla kravet på "laglydnad".
Jag hoppas det här besvarar dina funderingar
Med vänliga hälsningar