Återkrav från arbetsgivare på grund av misstagsbetalning
Kommunen har betalat ut för mycket för att min chef inte skickat in min uppsägning, dom har betalat ut för 4 dagar som jag inte jobbet. Nu måste jag betala tillbaka, stämmer det ?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag skulle tro att du är tvungen att betala tillbaka pengarna, men det beror lite på hur omständigheterna ser ut. Jag redogör därför för rättsläget, så får du själv avgöra om det trots allt inte är tvungen att betala tillbaka. Jag försöker formulera mitt svar så att också andra med liknande frågor kan vägledas av svaret, varför det blir ganska utförligt.
Din fråga rör det som brukar kallas condictio indebiti, på svenska misstagsbetalningar. Misstagsbetalningar finns inte reglerade genom lag, utan regleras av allmänna rättsgrundsatser och i praxis (se till exempel NJA 1999 s 575).
Som huvudregel ska en misstagsbetalning betalas tillbaka tillfullo. Undantaget, då du inte behöver betala tillbaka, är om du (1) rättat dig i så kallad god tro och (2) i denna goda tro förbrukat pengarna. God tro kan delas in i subjektiv och objektiv god tro, vilka båda måste vara uppfyllda för att god tro ska föreligga (annars föreligger ond tro, och skyldighet att betala tillbaka).
Du är i subjektiv god tro om du faktiskt trott att du har rätt till pengarna. Det behöver inte nödvändigtvis aktivt ha tänkt att "De här pengarna har jag rätt till", men åtminstone till exempel noterat att det flutit in pengar utan att reagera på att det inte nödvändigtvis varit avsändarens mening att skicka dessa pengar.
För att också vara i objektiv god tro krävs att du inte heller borde ha förstått att det rört sig om en misstagsbetalning och att du därmed saknade rätt till pengarna. Som exempel skulle en person som i vanliga fall har 50 tkr på sitt bankkonto och efter en misstagsbetalning har 10 mkr på samma konto svårligen kunna hävda att han eller hon rättat sig efter detta och inte borde ha förstått att någonting var konstigt. Ett annat exempel där det kan vara svårt att vara i objektiv god tro är om någon som för sin försörjning är beroende av att få sin månadslön blir arbetslös, men fortsätter få månadslönen i flera månader efteråt. Personen befinner sig då i ond tro, oavsett om han eller hon faktiskt trott att allting stått riktigt till. En person med varierande lön mellan olika månader som en gång får betalt något för mycket utan att märka det hade haft lättare att hävda att objektiv god tro förelegat.
Slutligen måste alltså pengarna ha förbrukas i den goda tron. Det vanligaste exemplet på detta är om pengarna helt enkelt går in i hushållskassan och används som vilka andra medel som helst.
Ofta brukar det vid tvister om återbetalning av misstagsbetalningar vara upp till mottagaren att styrka att objektiv god tro förelegat, medan det är upp till betalningsavsändaren att slå hål på att mottagaren varit i subjektiv god tro.
Summa summarum: En mottagare av en misstagsbetalning ska betala tillbaka följande:
1. Det belopp han eller hon varit i ond tro om, även om pengarna förbrukats.
2. Det belopp han eller hon varit i god tro om, men inte förbrukat.
Högsta domstolen har i sin praxis lagt vikt vid tiden som förflutit mellan misstagsbetalningen och betalarens återkrav (se bl.a NJA 2001 s 353, där återkravet kom efter nio månader). Jag bedömer att det i ditt fall i hög grad beror på hur pengarna flutit in. Har du en bestämd lön på exempelvis 30 000 kr, och denna gång fått 35 000 kr, har jag svårt att se hur du skulle befinna dig i objektiv god tro, åtminstone om återkravet kommit snabbt. Har du däremot en ganska varierande månadslön, där dessa fyra dagar inte gör att lönebeskedet sticker ut från vad du kunnat räkna med, skulle jag tro att du anses ha varit i objektiv god tro.
Vänligen
