Arvsfördelning med gemensamt barn och barn sedan tidigare

Gift par har tre barn. A är gemensamt barn B och C är moderns barn sedan tidigare. Fadern dör kan då A begära ut sitt "fadersarv" förmodligen inte. Modern dör kan då A begära ut mer än en tredje del. Testamente från modern finns som säger att det skall delas lika mellan barnen. Blir det skillnad om det ej fanns något testamente.

Lawline svarar

Hej!


Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!


För att besvara frågan kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).


Kan ett gemensamt barn begära ut arv när endast en förälder i ett gift par avlidit?

A kan inte begära att få ut sitt arv tidigare, det är endast så kallade särkullbarn som kan få ut arv innan den andra maken avlider. Särkullbarn är barn som B och C som inte tillkommit av makarna inom äktenskapet, barn som man fått innan äktenskapet alltså. (3 kap. 1§ 1 stycket. ÄB).


Hur stor andel får A?

Ett barn ärver som huvudregel hela sin förälders kvarlåtenskap tillsammans med sina syskon. Kvarlåtenskap är det en person lämnar efter sig när de avlider. Denna kvarlåtenskap delas lika mellan syskonen. Om inte fadern har andra barn har alltså A som huvudregel rätt till hela faderns andel. (2 kap. 1§ ÄB)


När jag talar om andelar så krävs lite mer förklaring runt hur ett arv fördelas när den avlidne varit gift. När en person i ett äktenskap avlider räknar man ut hur stor andel av egendomen i äktenskapet som tilldelas de olika makarna. Om det endast finns giftorättsgods, egendom som ägs gemensamt, inom äktenskapet delas egendomen lika (7 kap. 1§ och 10 kap. 1§ ÄktB). Eftersom du inte nämnt något om enskild egendom, egendom som ägs av endast en make, utgår jag från att det endast finns giftorättsgods inom äktenskapet (7 kap. 2§ ÄktB). I detta fall skulle alltså moderns andel vara 50% och faderns är också 50%. Modern har fri förfoganderätt till egendomen som fadern lämnat efter sig innan hennes död eftersom de efter hennes död skall gå till faders arvingar (3 kap. 2§ ÄB). Fri förfoganderätt innebär egentligen att modern får använda pengarna som hon önskar. Det är alltså inte den exakta mängden som delas vid bodelningen utan andelen. När modern avlider delas sedan dessa andelar mellan barnen.


Om kvarlåtenskapen som bodelas exempelvis var 1 000 000 kronor när modern avled delas alltså först modern och faderns andelar. Kvarlåtenskap efter modern blir alltså 500 000 kronor och 500 000 kronor är faderns andel. Därefter kan vi fundera över barnens andelar i kvarlåtenskapen. Modern har tre barn och hennes andel skall alltså delas lika mellan hennes tre barn. A, B och C får alltså ca 167 000 kronor var efter modern efter exemplet. Fadern som endast har ett barn lämnar alltså som huvudregel hela sin kvarlåtenskapen till A. Detta innebär att A enligt exemplet får sammanlagt 667 000(167 000+500 000) kronor efter modern och fadern. Medan B och C får 167 000 kronor var. (2 kap. 1§ ÄB)


Testamentet

Utöver den fria användningen av pengarna som modern fått av pengarna ovan innebär fri förfoganderätt att hon inte kan testamentera bort faderns andel. Om inte fadern haft ett testamente som innebär att A, B och C skulle dela på kvarlåtenskapen ska alltså inte hans kvarlåtenskap ingå i testamentet. Om fadern inte skrivit ett testamente så kan egentligen inte moderns testamente “bestämma” över faderns andel. (3 kap. 2§ ÄB)


Däremot kan det tilläggas att alla barn har rätt till en så kallad laglott som innebär att de har rätt till att dela lika på hälften av sin förälders kvarlåtenskap med sina syskon. A har alltså rätt att kräva 50% av faderns kvarlåtenskap (250 000 kronor enligt exemplet) om fadern inte har fler barn. A, B och C har rätt till ⅓ var av halva modens kvarlåtenskap (ca 83 000 var). A har alltså rätt till ca 333 000 kronor enligt exemplet medan B och C endast har rätt att kräva 83 000 kronor var.


Detta innebär i praktiken att A har rätt till den tredjedel av det hela som hen också får genom moderns testamente (även om hen egentligen inte får testamentera över faderns andel). Om det endast är moderns andel som delas lika mellan A, B och C blir det ingen skillnad med eller utan testamente. Även om ett testamente inte egentligen är korrekt så kan det fortfarande följas så länge ingen ifrågasätter det genom en så kallad klandertalan (14 kap. 5§ ÄB). Om ingen ifrågasätter testamentet och indelningen efter testamentet följs både för modern och faderns kvarlåtenskap blir det annorlunda gentemot om det inte funnits något testamente.


Hoppas du fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline eller boka tid med våra jurister (länk).


Vänliga hälsningar,

Nora ErikssonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Särkullbarn? Vi hjälper dig till fast pris!

Testamente2995 kr

Upprättande av testamente (max 2 sidor) som skickas till dig som PDF. Inkluderar upp till 30 minuters konsultation via mail och/eller telefon.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning