Arvingars rätt till efterarv
Vad händer i ett fall där det finns två makar utan barn men syskon och syskons efterarvingar på vardera sidan.
Tillgångar främst i form av fastigheter som via arv är skrivet på hustrun.
Vad händer om maken avlider först?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arvet
Om maken avlider först så görs en bodelning, här finns dock ett undantag. Om den efterlevande maken begär det ska vardera make behålla sitt giftorättsgods, 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken vilket får innebörden att någon egentlig bodelning inte sker. Vid ett eventuellt dödsfall görs som sagt en bodelning mellan den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar, 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken samt 23 kap. 1 § Ärvdabalken. Om den efterlevande maken är den enda delägaren i dödsboet så görs en fiktiv bodelning. Det går inte att bodela med sig själv, därför görs en fiktiv uträkning så som om bodelning hade skett. Om hustruns fastigheter genom arv ska vara enskild egendom räknas dessa inte in i bodelningen.
Makar har arvsrätt efter varandra, detta innebär att den efterlevande maken har rätt till den först avlidne makens kvarlåtenskap, 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken fritt får förfoga över kvarlåtenskapen/egendomen genom att använda t.ex. pengarna men maken får inte testamentera bort kvarlåtenskapen.
Makens egendom efter bodelningen ärver alltså den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Här beräknar man ut en så kallad kvotdel för att ta reda på hur mycket arvingarna har rätt till i efterarv när sedan den efterlevande maken avlider. Vi tar ett exempel för att göra det tydligare:
Vi säger att vardera make har två syskon vardera. Den ena maken avlider och bodelning görs. För enkelhetens skull säger vi att de ska ha 1 000 000 kr var när bodelningen är förrättad. Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, däremot har arvingarna rätt till efterarv när även denne make avlider. Det är nu kvotdelen spelar ut sin roll. Den avlidne makens enda arvingar är två syskon som är i livet. Den första arvsklassen är tom (barn och barnbarn) så vi går vidare till den andra arvsklassen där föräldrarna finns. Eftersom föräldrarna är avlidna går deras del istället till syskonen. Syskonen kommer då ha rätt till halva arvet vardera, dvs. 500 000 kr var. 50 & av 1 000 000 kr = 500 000 kr. Den efterlevande maken har fått 1 000 000 kr vid bodelningen och ärver resterande 1000 000 kr med fri förfoganderätt. Kvotdelen blir då arvingens del av den totala förmögenhetsmassan. Syskon A har rätt till 500 000 kr av totalt 2 000 000 kr = 25 %. Syskon B har rätt till 500 000 kr av totalt 2 000 000 kr = 25 %.
När den efterlevande maken avlider har då arvingarna till den först avlidne rätt till efterarv om 25 % vardera av den efterlevande makens totala kvarlåtenskap. Till följd av att en kvotdel beräknas kan arvet stiga eller sjunka i värde.
Slutsats
Syskon och syskons avkomlingar tillhör den andra arvsklassen och har efterarvsrätt. Makar ärver varandra med så kallad fri förfoganderätt. Vid den ena makens död görs en bodelning, såvida inte den efterlevande maken åberopar undantaget i 12 kap. 2 § ÄktB. Efter bodelningen ska kvotdelen för efterarvet beräknas, denna beräknas enligt formeln: arvingens andel av den totala förmögenhetsmassan. När sedan den efterlevande maken avlider ska efterarvingarna få sin del av arvet (den tidigare beräknade kvotdelen).
Om den ena maken äger fastigheter genom testamente där det är föreskrivit att egendomen ska vara enskild tas den inte med i bodelningen. Fastigheter som har fåtts genom arv (observera arv och inte testamente) är giftorättsgods och ska tas med i bodelningen.
Hoppas att du fick din fråga besvarad och tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!
Vänligen,
