Ärver make efter makan?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämpligt lagrum
Jag kommer nedan förklara hur arvets fördelas utefter givna förutsättningar. För att besvara frågan kommer jag främst använda mig av Ärvdabalken (ÄB) men kommer även beröra Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer i mitt svar utgå från att det inte finns något testamente som kan påverka arvsföljden.
Barnen ärver lika stor del vardera
När någon går bort är det i första hand personens barn som ärver. Har personen flera barn, ärver vardera barn lika stor del (2 kap 1§ ÄB). Eftersom makan i frågan har fyra barn, ärver vardera barn alltså 1/4 vardera av den totala kvarlåtenskapen. Det spelar ingen roll i detta skede huruvida barnen är särkullbarn eller gemensamma barn utan de har lika stor rätt till sin andel oavsett.
Gemensamma barn ärver genom efterarv
Är personen som går bort gift och har gemensamma barn med maken aktualiseras något som kallas för makesarv. Det betyder att istället för att de gemensamma barnen får ut sitt arv direkt vid moderns bortgång ärver istället maken med så kallad fri förfoganderätt (3 kap 1§ ÄB). De två gemensamma barnen kommer alltså få ta del av moderns arv först när fadern går bort. Fram till faderns bortgång får han använda arvet fritt men med vissa begränsningar (fri förfoganderätt). Det är exempelvis inte möjligt för den kvarlevande maken att ge eller testamentera bort arvet, med undantag från detta får maken i övrigt disponera arvet fritt. Arvingarnas andel av moderns arv kan däremot inte förändras. De gemensamma barnen har rätt till samma andel (1/4 vardera) även om de får ta del av det senare. Värdet av andelen kan av den anledningen antingen öka eller minska beroende på vad maken har gjort med tillgångarna.
Särkullbarn får ut sitt arv direkt
De två andra barnen, som inte är makarnas gemensamma, har däremot rätt att få ut sitt arv direkt vid moderns bortgång (3 kap 1§ 1 st ÄB). Med detta sagt finns det inget som hindrar särkullbarnen från att avstå till förmån för maken (3 kap 9§ ÄB). Väljer de att avstå till förmån för den efterlevande maken så kommer arvet fördelas till dem på samma sätt som till de gemensamma barnen, alltså genom efterarv när maken går bort. Däremot har de rätt att få ut arvet direkt, om det är deras önskan. Undantaget till denna regel är den så kallade "basbeloppsregeln" som innebär att särkullbarnens rätt att få ut arvet direkt åsidosätts om maken inte kan få ut ett makesarv motsvarande fyra prisbasbelopp, vilket 2022 motsvarar 48 300 x 4 = 193 200:-. Detta betyder att om tillgångarna inte räcker för att maken ska kunna ärva ett värde om 193 200:- så får särkullbarnen vänta med sitt arv och erhålla det genom efterarv precis som de gemensamma barnen. Det är däremot inte bara ärver som sådant som räknas in i prisbasbeloppet. När ett äktenskap upplöses ska en bodelning upprättas där parets gemensamma tillgångar och skulder fördelas. Detta görs före arvet efter makan fördelas på arvingarna (9 kap 1§ ÄktB). Den del som den kvarlevande maken erhåller från bodelningen samt eventuell enskild egendom som han har räknas också in. Det är alltså det sammanlagda värdet av makesärvet, bodelningen och enskild egendom som ska understiga 193 200:- för att regeln ska bli tillämplig.
Sammanfattningsvis
Vardera barn ärver 1/4 vardera. Särkullbarnen får ut sitt arv direkt vid moderns död om de inte aktivt väljer att avstå till förmån för den kvarlevande maken eller om basbeloppsregeln blir tillämplig. Maken ärver de gemensamma barnens del (dvs 1/2) genom makesarv och får under tiden disponera arvet fritt med vissa begränsningar, när maken går bort ärver de gemensamma barnen makan/modern genom efterarv. De har då rätt till lika stor andel som de hade haft om de fick arvet direkt, alltså 1/4 vardera.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
