Ansvar för falskt larm, 16 kap. 15 § BrB
Hej har ett litet "case" som jag och min kollega diskuterat mycket kring.
Om man ringer 112 och meddelar att det är en brand med kvarande personer i en fastighet så lär detta föranleda till en ganska omfattande utryckning. Hela händelsen är påhittad och personen i fråga gör detta för att "jävlas" så borde denna rimligen bli dömd för falsk larm?
Säg att samtidigt som man ringt ut räddningsinsatserna till branden ovan, så sker det en allvarlig trafikolycka i form av en seriekrock i närliggande område. Då räddningstjänst är kallad till det påhittade senariot så finns det inte resurser till det riktiga, så en person i krocken avlider då av sina skador.
Kan man då bli dömd för tillexempel vållande till annans död/kroppskada eller liknande och falsk larm?
Och vad är det som avgör den högre straffskalan grovt falsk larm, vi antar att det är resursanvändandet och penga inblandningen som avgör om det är grovt eller ej?
Lawline svarar
Tack för att du kontaktat Lawline!
Falskt larm
Falskt larm är ett brott som du hittar i 16 kap. 15 § första stycket Brottsbalken (1962:700), BrB. Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år. Brottet är vanligen ett bötesbrott.
En oriktig uppgift om att det finns en fara för människors liv eller hälsa omfattas av 16 kap. 15 § första stycket BrB så snart uppgiften orsakar onödiga säkerhetsåtgärder. Exempel på sådana uppgifter är bombhot där bomben inte existerar eller är obrukbar. Även oriktiga uppgifter om att vatten eller mat är förgiftade omfattas. För att dömas för brottet krävs att någon onödig säkerhetsåtgärd företagits, exempelvis att ett område avspärras eller utryckning av ambulans.
Grovt falskt larm
Är brottet falskt larm grovt döms enligt 16 kap. 15 § andra stycket BrB till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Falskt larm bedöms som grovt brott endast om brottet för med sig betydande skadeverkningar. Med det menas bland annat stora kostnader eller avbrott i den allmänna samfärdseln. Ditt antagande är alltså korrekt. I rättsfallet RH 2014:36 hade ett falskt larm föranlett tre stora polisinsatser i Stockholm med nationella säkerhetsstyrkan, nationella bombstyrkan och specialiserade förhandlare. Insatsen pågick i fem timmar och bedömdes som grovt falskt larm. För ett fall där det endast dömdes till ansvar för falskt larm enligt första stycket i 16 kap. 15 § BrB se NJA 2001 s. 627.
Vållande till annans död och vållande till kroppsskada
För att dömas för vållande till annans död (3 kap. 7 § BrB) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § BrB) krävs en allvarlig försummelse från gärningsmannens sida, men även ett s.k. kausalsamband mellan försummelsen och händelsen. Det krävs alltså att händelsen orsakades just av oaktsamheten. Om personen i fråga varit oaktsam, men oaktsamheten inte hade relevans för effekten (att en människa dör i en olycka för att alla resurser finns vid det "falska larmet"), kan vållandebrottet således inte bli aktuellt. Gärningsmannen ska ha haft anledning att ta risken för följden i beräkning. I ditt påhittade scenario kan inte rimligen gärningsmannen ha anat att hans handlande leder till att en annan människa dör p.g.a. bristande resurser. Det finns inte något kausalsamband mellan gärningsmannens agerande och händelsen.
Sammanfattning
Gärningsmannen i ditt case gör sig sannolikt skyldig till falskt larm av normalgraden. Som jag skrivit ovan krävs ganska mycket för att bli dömd för grovt falskt larm. Gräningsmannen gör sig inte heller skyldig till vållande till annans död/kroppsskada, eftersom det saknas ett nödvändigt samband mellan dennes agerande och den olycksdrabbade personens skador.
Hoppas detta besvarar dina frågor!
Med vänliga hälsningar
